Fritidshemmets roll har stärkts – men arbetet fortsätter
Under tre år har FoU-projektet Fritidshemmets bidrag till elevers måluppfyllelse (FriBi) pågått på fem skolor i Örebro.
Arbetet har lett till en mer medveten och strukturerad fritidshemsverksamhet, där elevinflytande, variation i aktiviteter och det kompensatoriska uppdraget har fått en tydligare och mer central roll. Samtidigt har samsynen mellan personal och rektorer stärkts. Arbetet beskrivs också som långsiktigt där fortsatt utveckling och likvärdighet är centrala fokus framåt.
Mia Aversjö inledde den lokala nätverksträffen om FriBi.
– Vi har lärt oss jättemycket. Det har varit en unik möjlighet att arbeta tillsammans med mycket kunniga forskare och att fördjupa oss i fritidshemmets uppdrag, säger verksamhetschef Mia Aversjö som inledde den lokala nätverksträff där andra skolor i kommunen fick ta del av de insatser och erfarenheter som projektet har resulterat i.
Det betonades att arbetet långt ifrån är färdigt. Efter tre år beskrivs projektet snarare som en startpunkt än ett avslut. En gemensam insikt är att utvecklingen av fritidshemmet är ett långsiktigt arbete som kräver tid, uthållighet och fortsatt samverkan.
Ökat fokus på uppdraget
En tydlig gemensam utveckling mellan skolorna är att fritidshemmets uppdrag har blivit mer synligt och medvetet. Särskilt de mjuka värdena – det kompensatoriska och det kompletterande uppdraget – har fått en central plats. Arbetet har handlat om att förstå hur fritidshemmet kan bidra till elevernas hela livssituation, inte bara deras skoldag.
Genom olika former av kartläggningar, som exempelvis barnteckningar och elevintervjuer, har verksamheterna fått en djupare förståelse för elevernas behov. Detta har lett till mer medvetna val kring aktiviteter, där balans, variation och tillgänglighet blivit viktiga ledord.
Stärkt professionalitet och gemensam riktning
Projektet har också bidragit till en ökad professionalisering inom fritidshemmen. Personalen har i större utsträckning börjat sätta ord på sin praktik, koppla den till styrdokument och arbeta mer systematiskt. Många verksamheter lyfter fram värdet av att ha utvecklat ett gemensamt språk och en tydligare riktning.
Anna Andersson är rektor på Mariebergsskolan.
Även rektorernas roll har fördjupats. Genom ökad insyn i fritidshemmets verksamhet har skolledare fått bättre förutsättningar att leda och utveckla arbetet. Detta har i sin tur stärkt fritidshemmets position som en viktig del av skolans helhet. Anna Andersson, rektor på Mariebergsskolan, beskriver vad hon ser som den tydligaste förändringen:
– Jag tänker framför allt att vi har stärkt lärarna i fritidshem. Det har medvetandegjort vikten av fritidspedagogiken i skolan och vilken viktig roll fritids har.
Samverkan som framgångsfaktor
En central lärdom är betydelsen av samverkan – både inom skolor och mellan olika verksamheter. När personal, rektorer och forskare möts skapas nya perspektiv och en gemensam drivkraft framåt.
För att ta tillvara på detta fortsätter arbetet även efter projektets slut. Anna Andersson kommer att driva utvecklingen vidare, bland annat genom ett nystartat nätverk för fritidshem som fortsätter under hösten. Rektorer kommer också att fortsätta träffas med fokus på fritidshemmets utveckling.
Blick framåt
Samtidigt väntar nya satsningar. Till hösten inleds ett projekt från Skolverket riktat mot skolor i mer socioekonomiskt utsatta områden, där fem skolor kommer att delta. Detta ses som en möjlighet att fortsätta utveckla det kompensatoriska uppdraget och skapa ännu mer likvärdiga förutsättningar för elever.
En sammanfatttande reflektion är att projektet lagt en viktig grund. Fritidshemmet har blivit tydligare, mer medvetet och mer synligt – men resan har bara börjat.
/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro
FRIBI – arbetssätt, resultat och fortsättning på de deltagande skolorna
Lillåns södra skola
"Eleverna vet ju själva vad de behöver – i stort sett alla våra aktiviteter är frivilliga."
Skolan har arbetat med att utveckla ett mer elevnära och kompensatoriskt fritidshem genom att i större utsträckning lyssna på elevernas behov. Genom teckningar och intervjuer har de fått ny kunskap om elevernas intressen, vilket har lett till förändringar i verksamheten. Lillåns södra skola har infört ett tydligare aktivitetsutbud med hög- och lågpulsaktiviteter som bygger på frivillighet. Resultatet blev en mer medveten verksamhet, ett gemensamt språk i personalgruppen och ökad insyn för skolledningen, även om utvecklingen av det kompletterande uppdraget fortsätter.
Lillåns skola
"Eleverna önskade lugnare aktiviteter, möjlighet till återhämtning och mer styrda aktiviteter utan tävlingsinslag."
Skolan har fokuserat på att förbättra övergångar under dagen och att öka elevinflytandet. De har identifierat problem som för mycket tävlingsinslag och hög skärmanvändning på fritidshemmet. Genom kartläggning och elevundersökningar har ett mer genomtänkt arbetssätt där skärmanvändning styrs pedagogiskt, exempelvis genom projekt som Minecraft, utarbetats.
Resultatet blev ökad kompetens i arbetslaget, bättre balans i aktiviteterna och en tydligare betoning på fritidshemmets undervisningsuppdrag.
Läs mer på Pedagog Örebro: Minecraft lyfter lärandet på fritidshemmet
Almby skola
"Vi såg att elevernas dagar är fulla av aktiviteter – då behöver de få återhämtning."
Skolan har arbetat med att stärka det kompensatoriska uppdraget med fokus på rekreation och elevinflytande. Genom elevteckningar och kontinuerliga diskussioner har de fått en djupare förståelse för elevernas livssituation och behov.
Skolan utvecklade verksamheten genom att skapa större variation i aktiviteterna och tydligare strukturer för elevinflytande. Resultatet blev en mer systematisk och långsiktig modell där progression, likvärdighet och kontinuerlig uppföljning står i centrum.
Svealundsskolan
"Det räcker inte att erbjuda något en gång – elever behöver få prova flera gånger och få stöd."
Skolan har fokuserat på det kompensatoriska uppdraget med särskilt fokus på lekens betydelse. Genom analys av elevteckningar såg man behov av mer rörelse och spontana aktiviteter. Svealundsskolan utvecklade därför en gemensam lekbank och arbetade med att stärka rollen som aktiv vuxen.
Resultatet blev ett mer gemensamt arbetssätt över avdelningarna och en ökad medvetenhet kring lekens roll, även om de fortsatt behöver utveckla likvärdighet och få med hela personalgruppen.
Mariebergsskolan
"Vi såg att vi hade olika syn på vad undervisningen i fritidshemmet är."
Skolan inledde med en kartläggning av styrkor och utvecklingsområden, där behovet av bättre systematik och samsyn identifierades. Genom elevteckningar och analys av elevernas fritid fokuserade man på att utveckla det kompensatoriska och kompletterande uppdraget, bland annat genom att bredda aktivitetsutbudet.
Skolan har infört strukturer som fokusgrupper, dokumentationsmallar och gemensamma begrepp. Resultatet blev tydligare gemensamma strukturer, ökad medvetenhet i arbetet och en starkare samverkan mellan skola och fritidshem.
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.