100 år av lärande på Västra Engelbrektsskolan – när historien tar plats i klassrummet

Firandet inleddes med en gemensam kickoff där skolans historia stod i centrum. Med rektorstal, skollåt och en elevkoreograferad dans markerades startskottet för en vecka fylld av aktiviteter och gemenskap. Därefter har eleverna bland annat fått ta del av finlunch, glassbil och disco – samtidigt som undervisningen vävts samman med ett historiskt tema.

I sitt inledningstal betonade rektor Cecilia Lindskog att jubileumsveckan inte bara handlar om att blicka tillbaka, utan också om skolans uppdrag och elevernas lärande här och nu.

Idén till att uppmärksamma jubileet väcktes dessutom av en elev. När Yohanes i årskurs 6 upptäckte att skolan snart fyller 100 år började han lyfta frågan – något som till slut blev startskottet för hela veckan.

Ett särskilt fokus har varit att låta eleverna närma sig hur skolan såg ut för 100 år sedan. Genom temaarbete har de fått jämföra då och nu och reflektera över hur skolan har förändrats och vad som fortfarande består.

– Förr var det mycket strängare. Man fick inte prata i klassrummet och kunde få kvarsittning, berättar eleven Abrar.

Utöver arbetet i klassrummen har eleverna under veckan också fått ta del av en historisk utställning i ett av skolans konferensrum, där skolans 100‑åriga historia lyfts fram genom bilder och berättelser.

Klassrummet som mötesplats mellan då och nu

Arbetet med hur skolan såg ut förr har löpt som en röd tråd genom hela veckan. I klassrummen har eleverna bland annat fått prova på välskrivning och mer strukturerade arbetssätt.

– De verkar faktiskt gilla den här lite striktare undervisningen. Det finns någon slags trygghet i tydligheten, även om det inte finns lika mycket utrymme för frihet. För vissa kan det nog vara ganska bra, säger läraren Emil Andersson.

Samtidigt blir skillnaderna mot dagens skola tydliga, inte minst när det gäller skrivandet.

– Många vill kunna skriva fint, men det blir svårt när man mest har skrivit digitalt. Vi skriver för hand också, men inte skrivstil.

Även för eleverna har arbetet väckt nya insikter.

– Det var svårt att skriva som man gjorde förr, man fick göra om hela tiden och det blev bara fulare, säger Abrar.

En idé som blev en hel vecka

För Yohanes började allt med en enkel iakttagelse.

– När vi jobbade med fakta om skolor såg jag att vår skola var 99 år. Då tänkte jag att vi måste göra något när den fyller 100.

Frågan följde med in i elevrådet och växte därifrån till ett gemensamt projekt.

– Jag frågade flera gånger om vi inte skulle fira, säger Yohanes.

För Abrar blev det först tydligt senare.

– Jag visste inte ens om det från början, men sen började vi prata om det och så blev det hela veckan.

“Man kan känna sig trygg med någon”

När Yohanes och Abrar själva beskriver vad som kännetecknar en bra skola återkommer trygghet och relationer som centrala.

– En bra skola är att man känner sig trygg och att lärarna bryr sig.

De lyfter också hur relationerna förändrats över tid.

– I dag kan man prata med sina lärare och känna sig trygg med någon. Förut var det mer att man bara kom till skolan och gick hem.

Den bilden delas av rektor Cecilia Lindskog, som under veckan också lyft elevernas egna perspektiv.

– När jag frågade elevrådet vad en bra utbildning är svarade de trygghet och att få lära sig läsa och skriva.

Hon betonar också vikten av elevinflytande.

– Det märks i engagemanget när eleverna får vara med och påverka.

Ett konkret exempel är diskot, en aktivitet som eleverna själva drev igenom.

– Det var det viktigaste för eleverna, så då fick det bli så.

Samtidigt lyfter hon fram skolans kultur.

– Det finns en vilja hos personalen att göra det lilla extra. Det sitter nästan i väggarna.

Skolan blir på så sätt inte bara en plats för lärande, utan också en viktig mötesplats i området.

– Elever som har gått här kommer tillbaka och vill vara här. Det säger något om relationerna.

En vecka som sätter spår

Jubileumsveckan kröntes på fredagen med en lunch i historisk anda, där kålsoppa stod på menyn – en tydlig påminnelse om hur skollunchen kunde se ut för 100 år sedan. Samtidigt rörde sig lärare på skolgården och i korridorerna klädda i tidstypiska dräkter, vilket förstärkte känslan av att kliva in i en annan tid.

Reaktionerna på lunchen lät inte vänta på sig. Någon nöjde sig med ett försiktigt ”5 av 10”, medan en annan kontrade med ett mer skeptiskt ”minus 1”.

En elev i årskurs 4 var först tveksam, men efter några hårda smörgåsar hämtades ändå en portion – och omdömet ändrades:

– 8 av 10. Godare än vad alla säger.

Men jubileumsveckan handlade inte bara om att blicka tillbaka.

– När vi firar 100 år firar vi inte bara vår historia – vi firar skolans uppdrag, säger Cecilia Lindskog.

– För våra elever är god utbildning att vara trygg, att få lära sig det man behöver för framtiden och att mötas av vuxna som bryr sig. Det är värden som var viktiga för 100 år sedan och som är precis lika viktiga i dag.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro