Hur kan framtidens klassrum se ut?

Hur ser framtidens klassrum ut? Hur kan de anpassas efter lärarens behov och vara både flexibla och hybrida? Örebro universitet har skapat två klassrum och ett Learning Lab inom ramen för delprojektet Nya lärmiljöer i Framtidens lärarutbildning. Vi fick en rundvandring – häng med!

Det röda klassrummet har byggts upp på bottenvåningen i Forumhuset

En grundtanke med de två "framtida" klassrummen och universitetets Learning Lab med tillhörande VR-rum är att läraren själv ska kunna designa miljön efter sina, klassen och individernas behov. Beroende på hur lektionen kan genomföras kan ljudmiljö, ljus, sittplatser, skärmar och dylikt anpassas för att hitta den bästa lärmiljön för just det specifika tillfället. Rummet ska inte avgöra hur undervisningen ska bedrivas helt enkelt.

– Våra mål har varit att utveckla lärmiljöer, hitta strukturer för samverkan och öka inslag av framtida funktioner i rummen. Vi har velat skapa miljöer som stöttar framtida kompetenser genom att lyssna in vad som lärarna behöver, berättar Anna-Eva Olsson, delprojektledare, Nya lärmiljöer vid Örebro universitet.

Anna-Eva Olsson och Magnus Hansson

Anna-Eva Olsson och Magnus Hansson

Rummen har stora whiteboardytor, stora TV skärmar som kan flyttas runt, flyttbara möbler med skrivbara bord, takmikrofon, kamera och rumsdator. Learning Lab har dessutom utvikbara ORU-väggar som kan förvandla en seminariesal till en sal där workshops och grupparbeten blir den centrala aktiviteten i rummet. Rummen har ingen speciell riktning utan kan anpassas efter aktivitet.

Lärmiljöerna har skapats utifrån flera olika perspektiv

– Olika lager måste hela tiden hanteras. Vi har den pedagogiska delen men även den sociala och rumsliga dimensionen, berättar Magnus Hansson, delprojektledare, Nya lärmiljöer

Klassrummen blev färdiga oktober 2021 och är bokningsbara för undervisning. Learning Lab, (fyraårigt projekt som är ett samarbete mellan Örebro universitet och Akademiska hus), kommer vara klart för bokning 1/4 men där har testverksamhet genomförts. Erfarenheterna hittills är positiva men det finns också utmaningar.

– De flesta är väldigt positiva och vill absolut inte gå tillbaka till en "vanlig" sal. En del lärare känner dock osäkerhet i de nya miljöerna och det krävs en del förarbete innan man använder rummen. I Learning Lab har vi utvecklat rummets olika funktioner efter olika arbetsgruppers uttalade behov. Nu från och med april ska vi börja testa miljön i olika undervisningssituationer och samla in erfarenheter som kommer ge underlag för fortsatta förändringar av Learning Lab, berättar Anna-Eva Olsson.

Det gula klassrummet ligger i samma korridor som det röda.

En viktig del i de nya lärmiljöerna är att kunna hantera olika dimensioner samtidigt. Coronaåren 2020-2021 har aktualiserat detta och gjort att arbetet med lärmiljöer fått nya perspektiv. Till exempel har behovet av att kunna jobba med olika synkrona och hybrida lösningar blivit ännu mer aktuellt. Hur får man deltagare att känna sig sedda och aktiva i rummet oavsett om man är där fysiskt eller deltar digitalt? Ofta kräver detta olika typer av tekniska lösningar, och rummen är också fyllda av sådant, men samtidigt är det viktigt att allt ska finnas där av en anledning och ha en funktion

– Vilka tekniktrösklar ska finnas? Det är alltid en avvägning, vi kan inte bara stoppa in en massa ball teknik utan grejerna ska kunna användas och vara användbara, säger Magnus Hansson.

Att lokalerna ska användas är av största vikt och hållbarhetsfrågor har varit ständigt närvarande.

– Lokalerna har ju byggts om, det har inte byggts nytt. Sen vill vi att de flexibla lösningarna ska kunna leda till att rummen verkligen används och att de används av flera olika typer av verksamheter, avslutar Anna-Eva Olsson.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!