"Saker börjar verkligen komma på plats" – digitaliseringsarbetet tar stora kliv i Örebro kommuns skolor

Det händer grejer kring digitaliseringen i Örebro kommuns grundskolor. Tydliga rutiner och nätverk skapar en helhetssyn kring kommunens digitala verktyg och tjänster. Mycket vinster finns bland annat kring ekonomi, likvärdighet och säkerhet.

– Jag får nästan nypa mig i armen när jag tänker på den utveckling som skett det senast halvåret, säger Annika Walter, samordnare för digitalisering i Förvaltning förskola och skola.

Verksamhetscheferna för grundskolan i Örebro kommun, Ulf Aldén och Mia Aversjö, var på plats när alla huvudlärspridare för Örebro kommuns grundskolor träffades för ett nätverksmöte.

Många pedagoger märker säkert av att det händer saker kring digitaliseringen i sina verksamheter. Förvaltningchef Katarina Arkehag inledde nyligen en nätverksträff med kommunens huvudlärspridare med att beskriva det senaste halvårets stora utveckling inom området.

Katarina Arkehag

Katarina Arkehag

– Nu börjar det verkligen lossna, saker börjar komma på plats när det gäller digitalisering. Det känns jätteskönt och detta är ett arbete som jag kommer driva stenhårt framöver.

– Det här arbetet är otroligt viktigt sett ur många perspektiv. Det är en gemensam resa vi gör för att hitta mer likvärdighet genom rätt digitala verktyg och system som förstärker lärandet för våra barn.

Samtidigt har arbetet gett upphov till frustration hos en del lärare. Avtal för digitala tjänster som tidigare tecknats på skolnivå behöver ses över och ersättas med kommungemensamma avtal för att säkerställa bland annat kontohantering, kostnader, användarvänlighet, support, lagar om upphandling, GDPR och informationssäkerhet. 

Barn och utbildning genomför ett gemensamt arbete med att se över utbud av licenser för digitala tjänster i kommunens förskolor och skolor utifrån behov i verksamheterna.

– Jag förstår att det är tufft för många att ställa om, men samtidigt är det otroligt viktigt att vi gör detta utifrån flera perspektiv, säger Katarina Arkehag.

Lyfter fram fem skäl

Det finns i grunden fem skäl till varför förskolor och skolor inte ska teckna enskilda avtal för digitala tjänster:

  1. Informationssäkerhet
  2. Avtal
  3. Ekonomi
  4. Behov
  5. Likvärdighet.

Om du vill veta mer om bakgrunden till dessa fem skäl kan du titta på följande avsnitt av vloggen Förvaltningschefen har ordet, där Katarina Arkehag förklarar dem i tur och ordning.

– Det är lite plågsamt för många lärare när vi rensar upp. Men det är nödvändigt och förhoppningen är ju att vi ska få heltäckande digitala verktyg på skolorna som på bästa sätt hjälper våra barn och elever i lärandet, säger Mia Aversjö, verksamhetschef för förskola och skola.

Många processer igång

Många gemensamma avtal är på plats men det pågår ytterligare arbete för att etablera och bredda digitalt pedagogiskt stöd. Följande processer är igång nu under hösten.

  • Pedagogiskt kartläggningsmaterial
  • Verktyg för färdighetsträning
  • Verktyg inom PREST-ämnen
  • Officestöd
  • Verktyg för assisterande teknik

– Vi tittar på vilka stöd som efterfrågas ute på skolorna. Därefter fattas beslut utifrån en tydlig rutin. Det är inte vi objektspecialister som bestämmer saker, utan det görs tillsammans med er i verksamheten utifrån de behov som lyfts fram, bland annat i våra olika referensgrupper, säger Emil Jansson, objektspecialist.

– Vi jobbar på årsbasis med vår objektplan och olika delmål. Utgångspunkten är alltid vilka behov som finns i verksamheterna. När beslut fattas är det vår uppgift i objektet att implementera, skriva bra avtal, ge bra support och relevant utbildning kring de digitala verktygen, berättar Andreas Gillberg, objektledare.

När det gäller mer administrativa verktyg fokuseras just nu på:

  • Förarbete kring nytt barn och elevregister
  • Implementering av digital ledighetsansökan
  • Måltidskollen

Huvudlärspridare med nyckelroll

En nyckelroll i arbetet med digitaliseringen i Örebros skolor har huvudlärspridarna. De är tänkta att vara en brygga mellan skola och förvaltning i frågor kring digitaliseringen. De jobbar i olika geografiska grupper som leds av en ansvarig rektor och nätverksträffar hålls kontinuerligt.

Vi har byggt en organisation som ska säkerställa att verksamhetens behov tillgodoses. Det finns idag nyckelpersoner i form av huvudlärspridare på varje skola med uppdrag i arbetet kring digitaliseringen. Under det senaste året har ett arbete genomförts med att teckna kommunlicenser på digitala läromedel och assisterande teknik för alla barn och elever i Örebro kommun. I det arbetet har bland annat huvudlärspridarna varit delaktiga, berättar Annika Walter digitaliseringssamordnare på Förvalning förskola och skola.

Team Anders Österberg – en av Örebro kommuns 6 huvudärspridargrupper.

Team Anders Österberg: Katrin Zettergren (Mellringeskolan 7-9), Isabella Norgren (Björkhagaskolan F-3), Susanne Stridsman (Gumaeliusskolan 7-9) Anders Österberg (bitr. rektor, Gumaeliusskolan 7-9), Anders Ekwall (Wallerska skolan F-6), Ewa Wikström (Mellringeskolan F-6), Jesper Leu (Hagaskolan F-6).

Nätverksträffarna är centrala i arbetet. Här tar deltagarna upp aktuella frågor och stöttar varandra i arbetet. Här är några röster från en av grupperna:

– Ska vi ha en likvärdig skola i Örebro kommun behöver vi prata med varandra och därför är dessa träffar så viktiga, säger Katrin Zettergren.

– Det kan finnas kompetens här i gruppen som inte finns på den egna skolan och på så vis fortbildar vi varandra när vi träffas, menar Anders Österberg.

– Jag tycker det här ett smart sätt att jobba på för att sprida kompetensen över skolorna, säger Susanne Stridsman.

I kommande nätverksträffar kommer grupperna att fokusera på att forma uppdraget ytterligare, utbyta erfarenheter samt utveckla arbetet med de gemensamma digitala tjänsterna.

Visst vet du vem som är huvudlärspridare på din skola? Om inte – kolla in sidan om huvudlärspridare!

/Mikael Kindgren och Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Fakta: Örebro kommuns nuvarande kommunlicenser

  • NE:s tjänster innefattar läromedel för samtliga ämnen inom grundskolan samt en kunskapstjänst. Inom NE:s tjänster finns det möjlighet att få filmer med tal på annat språk eller textat på annat språk men även andra funktioner finns för att förändra/översätta språket i materialet.
  • Samtliga elever på grundskolan, gymnasiet samt vuxenutbildningen har tillgång till Begreppa, Polylino och inlästa läromedel via Inläsningstjänst (ILT). I Begreppa finns det förklarande filmer med fokus på läroplanens begrepp. Dessa filmer finns tillgängliga på de vanligt förekommande språken gällande ljud och undertexter. Polylino är en tjänst med inlästa böcker (skönlitterära och faktaböcker). Böckerna är kategoriserade under ämne och på vilket språk som boken är inläst på. Det finns fler än 30 olika språk (teckenspråk inkluderat). I inlästa läromedel kan elever aktivera studiehandledning på sitt modersmål. Eleven får då ett komplement till sin fysiska lärobok uppläst på svenska och en studiehandledning uppläst på sitt modersmål.
  • Widgit online skapar möjlighet för elever och personal att med hjälp av visuellt stöd utveckla det svenska språket. Där kan exempelvis läraren skapa dokument där det svenska språket finns i text, symbol och översättning på elevens modersmål.


Senast uppdaterad:

Publicerad: