Tillbaka mot framtiden - likheten mellan 1946 och 2017 års Skolkommission

Skolans externa och interna organisation präglas i hög grad av det samhälle den verkar i. Det framgår inte minst om man ser tillbaka på hur skolan och skolsystemet har utvecklats historiskt. Allt sedan starten för den svenska folkskolan har olika förändringar i samhällets struktur påverkat idén om vad en skola är, vad den är till för och hur den ska utforma och bedriva undervisning. Under efterkrigstiden behövdes till exempel ett skolsystem som kunde garantera ett mer demokratiskt samhälle och ge alla medborgare tillgång till utbildning.

Under 1970 och 80-talet började dock en ny skoldebatt ta fart vilket till slut ledde fram till skolvalsreformen under 1990-talet. På senare år har Sverige, som under 1960-talet fördes fram som ett lyckat exempel på den internationella arenan, istället framställts som ett land med extrem valfrihet och försämrade resultat. De försämrade resultaten föranledde också den senaste Skolkommissionens betänkande, men vad är det egentligen för problem som ska lösas och vilka likheter finns med det betänkande som lades fram av 1946 års Skolkommission?

Gammal bok

Valfrihet och 2017 års skolkommission

Debatten kring valfrihet under 1980-talet rörde de flesta statliga ansvarsområden, t.ex. sjukvård och elmarknad, det var alltså inget som enbart gällde utbildningspolitiken. Den nyliberala tidsandan och kritiken mot välfärdsstaten medförde att retoriken om individuell valfrihet fick ett stort genomslag inom många områden. I slutet av 1980-talet genomfördes en rad reformer som blev startskottet för uppluckringen av det statliga skolmonopolet. Bland annat att styrningen av skolan flyttades över från staten till kommunerna och mål -och resultatstyrning infördes för skolverksamheten. I början av 1990-talet infördes också möjlighet för elever att välja skola, skolpengssystemet och regelverket för att få starta fristående skolor förenklades med målet att skapa en mer ”allmän” fristående skolsektor för alla elever. Den övergripande tanken var att marknadsanpassa skolsystemet där kommunen erbjöd olika produkter (fristående och kommunala skolor) med olika profiler som kunderna (elever och föräldrar) sedan kunde köpa. För att göra ett rationellt val måste kunderna ha information om skolornas olika inriktning och kvalitet, något som kommunen skulle tillhandahålla, grundtanken var att skolorna skulle konkurrera med varandra på en marknad och därmed bli effektivare och öka sin kvalité.

I och med marknadiseringen under 1990-talet gick det svenska skolsystemet från att ha varit ett av de mest offentligt dominerade och enhetliga skolsystemen i världen, till ett system med en hög grad av valfrihet och har idag ett av de minst reglerade skolsystemen i världen.

Samtidigt har Sveriges sjunkande resultat i de internationella kunskapsmätningarna, så som PISA, under 2000-talet fått ett stort genomslag. OECD har i sin rapport Improving schools in Sweden (2015) pekat på en rad olika problem i det svenska utbildningsystemet bland annat att läraryrket ses som ett lågstatusyrke, att det pedagogiska ledarskapet inte prioriteras, att det svenska skolsystemet är svårstyrt då det är alltför decentraliserat och komplext och att inte finns en tydlig strategi om vad utbildningsystemet egentligen ska leverera.

Förslagen till lösning, enligt OECD, innebär att skolsystemet bör reformeras angående målsättning och organisation och att man bör betänka om inte Sverige ska införa någon form av kontrollerat skolval med målet att öka den socioekonomiska blandningen av elever på skolorna.

Frukten av OECDs rapport blev att staten tillsatte en så kallad Skolkommission som kom med sitt betänkande förra året (SOU 2017:35). Där återfinns en rad förslag gällande både skolornas yttre och inre organisation för att förbättra resultaten och öka likvärdigheten. Förutom kontrollerade skolval handlar det bland annat om att vidta åtgärder för att:

  • Göra läraryrket attraktivt
  • Förstärka lärarutbildningen
  • Främja lärares professionella utbildning
  • Frigöra lärare från administrativa uppgifter
  • Anpassa undervisningen till elevernas olika behov
  • Förstärka elevhälsan

1946 års skolkommission

I början av 1900-talet kom det flera olika utredningar om skolsystemet men 1948 års betänkande lade i stora delar grunden för den enhetsskola som införandes år 1962. Problemen som skulle lösa var bland annat att skolan på den tiden bestod av två parallella system, en sjuårig folkskola och realskolan, där realskolan var en länk till de högre utbildningarna på de statliga läroverken. Skolsystemet var i hög grad uppsplittrat, det hade växt fram utan någon tidigare samordning och skolorna drevs av både statliga, kommunala och privata huvudmän. Det var också bara hälften av eleverna som klarade realskolan i tid och rekryteringen till högre studier var snedfördelad mellan stad och landsbygd, där landsbygdens ungdomar i mindre grad gick vidare till högre studier, det rådde också en hög social och könsmässig segregation. För att klara framtidens utmaningar behövde skolsystemet omdanas gällande målsättning, organisation, arbetsmetoder och kursplaner.

År 1948 presenterade 1946 års skolkommission sitt betänkande (SOU 1948:27) med en rad förslag som i grunden skulle förändra det svenska skolsystemet. Kommissionen föreslog att realskolan och folkskolan skulle slås ihop till en 9-årig enhetsskola och hade olika insatser för ökad likvärdighet med målet att alla skulle kunna få lika tillgång till utbildning. Men också skolornas inre arbete togs upp där läraren identifierades ha huvudansvaret för skolans utveckling det var därför viktigt att locka till sig kompetenta människor som kunde axla den rollen. För att göra detta menar utredningen att:

Lönesättning för lärare ska bli bättre och karriärmöjligheter fler
Yrkets sociala anseende ska höjas
Större vikt vid lärares utbildning och vidareutbildning
Lärares arbetsförhållanden ska bli bättre
Lärare ska få möjlighet att utveckla sin undervisning och driva pedagogiska utvecklingsfrågor
Viktigt med olika hälsofrämjande aktiviteter och verksamheter t.ex. skolhälsovård

Tillbaka mot framtiden

Diskussionen idag och förslag på lösningar som framförs av skolkommissionen år 2017 är lik den diskussion som fördes av skolkommissionen år 1948. Paralleller återfinns bland annat gällande syftet att minska segregationen, öka likvärdigheten och att förändra lärarutbildningen. Men också gällande skolornas inre arbete och organisation till exempel lärares vidareutbildning, arbetsförhållanden och elevhälsa. I den offentliga debatten och i olika rapporter återfinns också röster om lärares lönesättning, karriärmöjligheter och att öka yrkets sociala status. Det är slående att det redan på 1940-talet identifierades problem som har bäring på dagens skolsystem. Visserligen beskrivs problemen och förslagen med olika ordval men de har likartad innebörd. Att blicka bakåt ger i detta fall en hel del tankar om framtiden.

 

/Anders Trumberg, Strateg, Centralt skolstöd och forskare, kulturgeografi.

Referenser:

Ahlin Å. & Mörk E. (2005) Vad hände med resurserna när den svenska skolan decentraliserades?, Rapport 2005:1, IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Blomquist P. & Rothstein B. (2000) Välfärdsstatens nya ansikte - demokrati och marknadsreformer inom den offentliga sektorn, Agora, Stockholm 2000.

Dovemark M. (2004) Ansvar-flexibilitet-valfrihet En etnografisk studie om en skola i förändring, Acta Universitatis gothoburgenesis, Göteborg 2004

OECD (2015) Improving Schools in Sweden – an OECD Perspective, OECD 2015

Skolverket (2003) Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Skolverket 2003

Olson M. (2008)”Från samhörighet till särart” i Englund T., Quennerstedt A. (red) Vadå likvärdighet? – studier i utbildningspolitisk språkanvändning, Daidalos, Göteborg 2008

Richardson G .(2004) Svensk utbildningshistoria – skola och samhälle förr och nu, Studentlitteratur, Lund 2004

SOU 2017:35 (2017) Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, Utbildningsdepartementet, 2017

SOU 1948:27 (1948) 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, Utbildningsdepartementet, 1948

Senast uppdaterad: 23 november 2018

Publicerad: 23 november 2018
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?