Bokblogg: Petras bilder - Flickan i blått

Illustratör är Emily Ryan. Författare är Torhild Elisabet Sandberg. Hon är journalist och konstkritiker och arbetar nu som informatör på Uppsala universitet. Böckerna är utgivna på Torhild förlag. Författaren menar att konsten måste vara tillgänglig och tillhöra alla. Hon vill att barn ska titta på konst på ett otvunget sätt och säga högt vad de ser. Svårare än så behöver det inte vara!

Jag har läst första boken av tre i serien Petras bilder. När jag fick höra talas om bokserien blev jag nyfiken på dessa böcker eftersom de vill lära barn om konst. Första delen ”Flickan i blått” handlar om kyrkans konst.

Boken handlar om Petra som är åtta år. Hon bor med mamma, pappa och sin lillebror Isak i ett höghus. En dag i skolan ser Petra hur en klasskamrat faller till golvet och slår sig ordentligt. Ingen vågar berätta för fröken vad som hänt.

När Petra lär känna sin granne Fredrika som bor på våningen under får hon mod. Fredrika är en äldre tant som Petra får lov att hjälpa varje tisdag. Petra längtar till tisdagarna med Fredrika. De har fina stunder tillsammans. Fredrika berättar och visar fina bilder/konstverk för Petra. Hon börjar se delar/detaljer av konstverken i sin vardag.

Jag har läst boken för min åk 1. Boken tar upp flera konflikter som kan uppstå i skolan mellan barn i lågstadieåldern och i familjen. Vi stannade upp många gånger under läsningen. Eleverna kände igen sig och kom med många förslag hur man kunde lösa problemen. Varje kapitel bjuder in till diskussion om till exempel kamratskap, mod, svek, hjälpsamhet och avundsjuka. Vi tittade noga och länge på bilderna som var med i boken. Bilder på Jesusbarnet och jungfru Maria och illustrationerna på Petra och handlingen.

Jag ställde bland annat dessa frågor:
Vad ser du?
Vad finns mitt i bilden?
Vad finns i bakgrunden?
Vad är det för färger?
Vad vill bilden säga tror du?
Vilken känsla får du?

Efter första kapitlet uttryckte flera av eleverna att det var en superbra bok och ville att jag skulle läsa vidare. Texten hade fångat större delen av gruppen. De flesta var livligt med i våra samtal om texten och bilderna. Jag har nu äntligen börjat på andra delen och den tredje får vi läsa till hösten.

Böckerna kan jag varmt rekommendera att läsa på lågstadiet. Det finns mycket som eleverna kan känna igen sig i. Kopplingen till konst och bilderna och att barnen lär sig att ”se” tycker jag författaren har gjort på ett lättsamt och bra sätt.

/Berit Hellström, Klasslärare åk 1, Sveaskolan