Bokblogg: Från motstånd till möjlighet – att leda förändringsarbete i förskola och skola

Finns det ett vinnande koncept när det gäller förändringsarbete i förskola och skola? Boken ”Från motstånd till möjlighet – att leda förändringsarbete i förskola och skola” kanske sitter på svaret. Författaren heter Peter Fowelin och har en bred repertoar som SO-lärare, projektledare och chef. Idag arbetar han som organisationskonsult och föreläsare.

Bok på ett skrivbord

Boken utlovar olika forskningsgrundade tillvägagångsätt med ett lösningsfokuserat ledarskap som gemensam nämnare. Då förändringar föder ett visst motstånd ska vi jobba med motståndet istället för mot det. Ser vi motståndet som något att dra lärdom av kommer vi snabbare vidare i förändringsprocessen. Arbetar du inom förskolan eller skolans värld och är intresserad av att fördjupa dina kunskaper i ledarskapsfrågor så kan det här vara boken för dig.

Fowelin inleder med att beskriva det starka ledarskapsideal som råder i vårt samhälle. Det förekommer även en viss övertro på chefens möjligheter att förändra och förbättra verksamheten. Liknande förväntningar finns även i skolvärlden där många sätter stort hopp till skolledaren. Ofta handlar det om orealistiska förväntningar, menar Fowelin. I förordet skriver han att:

ett gott ledarskap inte hänger på den enskilda karismatiska ledaren utan förutsätter att det är spritt på många händer. s.9

Ledarskap är detsamma som ett samskapande, menar Fowelin. Han framhåller ett distribuerat lärande som en väg att nå framgång. Hierarkiska strukturer bör sättas ur spel och istället bana väg för ett delat ansvar där rektor och lärare arbetar sida vid sida. I ett modernt inkluderande ledarskap står inte chefen i centrum utan alla medarbetare involveras och är betydelsefulla. Fowelins huvudtes är att alla lärande organisationer bör grundas i en förbättringskultur. Det kan innebära att alla bidrar till ett öppet klimat och tar ansvar för att arbeta mot uppsatta mål. Dessa mål bör vara väl förankrade i hela arbetslaget. Andra viktiga komponenter för att få en ansvarstagande personalgrupp är att alla har koll på sitt uppdrag och sin egen roll i organisationen.

Fowelin lyfter fram viktiga ledaregenskaper såsom att vara kraftfull, tydlig och förutsägbar. Han återkommer ständigt till att:

ett kraftfullt ledarskap ofta utövas bäst utan alltför mycket ensidig kraft hos ledarens sida. s.34

Som chef är det bra att vara öppen för andras påverkan men samtidigt hålla sin egen maktposition i åtanke.

En annan av Fowelins ledande idéer är att arbeta lösningsfokuserat. Fokus bör ligga på hur vi vill att det ska fungera istället för att fastna i ”problemprat”.

I mjuka verksamheter är det mer konstruktivt att lägga den analytiska energin på att upptäcka lösningar, finna vägar framåt och formulera de önskade bilderna av hur man vill att saker ska fungera. s.126

Det må låta enkelt men för egen del får jag jobba en del för att tänka ”rätt”. Jag tycker om att lösa problem och ser inte hinder som problem utan som spännande utmaningar. Däremot håller jag med om att det är lätt att glömma bort att lyfta fram allt bra som görs. Lite tillspetsat skulle det kunna handla om frågan: vad vill vi bygga vår verksamhet på? Positiv eller negativ energi?

Ett intressant kapitel för mig som utvecklingsledare berörde arbetslagsledarens roll. Vidare var det spännande att ta del av Fowelins tankar kring ledningsgruppens utmaningar och möjligheter samt skolledarens komplexa uppdrag. För att få balans i sin yrkesroll (och likaså förbättra sitt ledarskap) kan ”mindfulness” fungera bra, enligt Fowelin.

Boken känns aktuell och är intressant på många sätt och vis men jag hade svårt att ta till mig alla modeller, checklistor och råd. Det finns fall från skolvärlden återgivna i boken men jag hade gärna sett fler och även från förskolans verksamhet.

Under tiden som jag läste boken så återkom jag ständigt till att likna förändringsarbete vid en resa. Det var ett bra sätt att koppla texten med tankar som kom och jag tänkte kortfattat redogöra för hur funderingarna gick.

Det första steget i förändringsprocessen skulle vara att bestämma ett resmål. Här blir fördelarna med att tänka lösningsfokuserat tydliga. Det finns ingen anledning att fundera på resmål som vi inte vill besöka. Fokus bör istället ligga på vad vi hoppas få ut av resan, därefter bestäms destination. Rektorn har sista ordet när det gäller mål och färdriktning men innan dess är det bra med ett gediget förberedelsearbete. Fowelin menar att just arbetet innan processen startar kan ha en avgörande betydelse för resultatet. I resarcharbetet tänker jag att ledningsgruppen kan vara rektorn behjälplig och reda ut eventuella frågor. Vilket färdmedel tar vi? Finns det alternativa resvägar? Har någon varit på resmålet tidigare? Vilken packning behövs? När är vi framme?

Alla ska med på resan och känna sig engagerade och delaktiga. Ledningsgruppen skulle kunna fungera som färdledare och vara en länk mellan personal och rektor för att underlätta kommunikationen. Rektorns uppgift är att ha ett helhetsperspektiv samt att hålla målet i fokus, tillsammans med färdledarna och resenärerna.

En intressant problematik som Fowelin tar upp är den kring snabba förändringar kontra långsiktig utveckling. Forskning visar att förbättringsarbete tar tid vilket rimmar illa med att många förväntar sig snabba resultat. Fowelin skriver att förändringsarbetet ska vara lösningsfokuserat – inte lösningsforcerat. Små förändringar kan efter tid ge stora resultat. Fowelin nämner att det inte alltid finns linjära samband i en förändringsprocess, därav kan färden komma att gå lite fram och tillbaka. Vi behöver alltså vara förberedda för en lång resa och inte lockas av genvägar.

Svaret då? Finns det ett recept på framgång när det gäller förändringsarbete i förskolan? Nja, jag får väl erkänna att mina förhoppningar var en aning naiva. I boken får vi ta del av forskning, modeller och verktyg som kan underlätta och systematisera arbetet att organisera för förändring. Det är ett långsiktigt arbete som inte görs i en handvändning. Som jag tidigare nämnt hade jag svårt att få ett flyt i läsningen bland alla modeller och checklistor. Däremot är jag övertygad om att jag kommer återvända till boken och hämta tips och idéer, särskilt om vi fastnar i ”problemprat” eller behöver en knuff i rätt riktning i vårt utvecklingsarbete.

 

 

/Christine Åberg, förskollärare och utvecklingsledare, Vintrosa förskola

Senast uppdaterad: 29 oktober 2018

Publicerad: 29 oktober 2018
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?