Så använder jag normkreativa bilder i undervisningen
Att använda normkreativa bilder i undervisningen är en självklarhet i ämnet bild där en av tre centrala delar är just “Bildanalys” och man ska få eleverna tänka kritiskt kring bilder de möter i sin vardag. I samhällskunskapsämnet är det minst lika självklart men i övriga ämnen där man använder bilder? Oklart.
Jag försöker att, vid varje tillfälle då jag ska använda bilder i något sammanhang verkligen tänka efter före. Om jag ska använda en bild som ska föreställa en “familj”, hur väljer jag ut den bilden då? Jo, jag kanske visar olika slags bilder på olika familjekonstellationer och undviker helt den klassiska kärnfamiljen. Dels för att jag vill få in andra perspektiv i undervisningen men också för att de mött den bilden tillräckligt under sin skoltid.
Vid en googling på “Normkreativa bilder i undervisningen” så kommer det fram otroligt många varianter av bilder som man kan använda i sin undervisning. Det är så klart inte bara när man ska använda bilder som ska visa familjer utan alla slags möjliga användningsområden. Fundera för dig själv hur normativa bilder är om du söker på “en stark människa” (Facit: oftast en man med muskler) eller “En människa med funktionsvariation” (Facit: oftast en bild innehållande rullstol). Här kan – och bör – man som lärare medvetet välja ut andra bilder som har samma innebörd. Du kan till exempel välja en bild med en människa som har glasögon (synlig funktionsvariation) eller en bild på en människa där man inte ser en synlig funktionsvariation men det kan då handla om ADHD, dyslexi eller stamning.
Allt det här handlar om representation. Tänk dig att du har någon form av normbrytande funktionsnedsättning men aldrig ser den i TV eller bland offentliga poster som politiker. Hur reagerar en person i rullstol om hen ser en politiker i talarstolen i kammaren? Vilka signaler sänder man när man i TV har en kock i ett TV-program som faktiskt bär slöja? Kan stammare fått mer mod när Orup berättat om sin osynliga funktionsnedsättning? Genom att representera olika människor från samhällets tvärsnitt så kommer fler människor känna igen sig och vem vet vad det kan leda till?
Dagens fundering!
När du möter en elev som identifierar sig som en kille, vilket kroppspråk har du då och på vilket sätt pratar du till honom? Ställ samma frågor utifrån att du möter en elev som identifierar sig som en tjej. Fundera med dina nyvunna normkritiska ögon så återkommer jag med ämnet i nästa inlägg!
/Peter Andersson, 7-9 lärare i svenska och SO
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
