Att vara lärare i ett ULF-projekt

ULF står för utbildning, lärande och forskning – i samverkan mellan skola och akademi. Det är en nationell verksamhet som skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning bedriver tillsammans. Fokus ligger på praktiknära forskning, grundad i skolans och pedagogernas behov av ny kunskap – och i universitetets intresse för att utveckla sådan.

Läraren som medforskare

Jag är själv som lärare med i ett ULF-projekt och vill ta upp några saker som jag ser som viktiga delar i detta. För det första är läraren med som medforskare – inte som ett forskningsobjekt. Tanken är alltså inte att forskarna ska komma till skolan och observera oss för att sedan skriva akademiska artiklar. Ett ULF-projekt sker i samverkan, vilket betyder att läraren redan från början är med och utformar forskningsfrågorna tillsammans med forskarna.

Man kan komma igång med ett projekt på olika sätt. För mig och min kollega Martin har Minecraft Education varit en del av undervisningen i flera år. Vi har känt att det kan gynna lärandet och tillföra något extra i vissa undervisningstillfällen – men det har mest varit vår känsla. Det fanns visserligen forskning som stödde detta, men inte direkt i en svensk kontext.

Vägen in i forskningen

Då fick vi tips att det fanns forskare inom svenska språket på Örebro universitet och tog kontakt med Daroon Yassin Falk och Eric Bergström. Efter några träffar startade vi vårt projekt, där vi utforskar hur Minecraft Education används för att designa undervisningsmoment och hur plattformens möjligheter och lärares didaktiska val formar elevernas handlingsutrymme i svenskundervisningen. Vi har varit med i planering, undervisning, elevintervjuer, dataanalys, konferenspresentationer, ny datainsamling och artikelskrivande – och resan är inte klar än. Nästa steg är att jobba vidare med en ny analys.

Vår startpunkt var alltså något som vi upplevde fungerade i klassrummet, men som vi ville veta mer om. På samma sätt kan utgångspunkten vara något som inte fungerar i undervisningen – då blir det istället något man vill utveckla och lösa tillsammans med forskarna. Startskottet kan också komma från forskarnas sida men även då ska grunden vara skolprofessionernas behov av ny kunskap.

Tid som investering

Vad är det då konkret som behövs från läraren? Det enkla svaret är tid – och nyfikenhet. Skolans värld är hektisk, men praktiknära forskning tar tid: från planering och datainsamling till analys och skrivande. Och ofta krävs flera cykler av planering, datainsamling och analys innan man ens kommer fram till skrivandet.

Anledningen till att jag pratar om skrivandet är att man inom den akademiska världen strävar efter att sprida ny kunskap. Det kan ske i olika sammanhang, till exempel genom konferenspresentationer eller i form av vetenskapliga artiklar. Oavsett vilken form kunskapsprodukten får är det viktigt att både skolvärlden och den akademiska världen får ta del av den. Lärarens roll i skapandet är lika viktig som forskarnas. Så tid krävs – men det ger också mycket tillbaka.

Bättre tillsammans

Jag kan också rekommendera att man är flera än en lärare – både för att ha någon att bolla med på hemmaplan och för att säkerställa kontinuiteten i projektet. Då är man inte lika känslig om någon byter jobb eller hoppar av på grund av andra skäl.

Jag rekommenderar också att fler än en lärare deltar – både för att ha någon att bolla med på hemmaplan och för att säkerställa kontinuiteten i projektet. Då blir man inte lika sårbar om någon byter jobb eller hoppar av av andra skäl.

Om du som lärare – eller skola – har en idé att bolla vidare kan jag hänvisa till Örebro-ULFs hemsida. Där kan du ta kontakt med forskare och diskutera om idén kan vara något för praktiknära forskning.

/Venla Luukkonen, Lektor