Vilka ungdomar mår egentligen sämre?

”Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar” hör man ofta, och det stämmer på medelvärdesnivå – men vilka är egentligen människorna bakom siffrorna? Och är Sverige unikt eller en del av en bredare trend? Det finns också många sorters psykisk ohälsa, så det är inte alltid lätt att ta ställning till generella påståenden.

Som psykologer i skolan får vi möta en bred variation av barn och ungdomar. Inte bara de som söker hjälp inom psykiatrin utan även många med lindrigare problem eller i stort sett inga problem alls. Eftersom skolan har att göra med hela befolkningen så får vi en nyanserad bild av hur barn och ungdomar mår genom att verka i skolan. Men även för oss är det ibland oklart hur ohälsan förändras över tid.

Fem hälsoprofiler bland ungdomar

Några andra som har en bred bild av hur ungdomar mår är folkhälsoprofessor Charli Eriksson och psykologiprofessor Håkan Stattin. De har alldeles nyligen undersökt hur högstadieungdomar mått i samtliga nordiska länder under åren 2002–2022. Genom att mäta psykiska besvär generellt och även upplevelsen av god hälsa fann de fem breda grupper av hälsoprofiler bland ungdomar.

Många ungdomar har precis som i våra erfarenheter god hälsa över lag. Detta har dock fallit från att vara det allra vanligaste på drygt 40 % av ungdomarna, ner till 30–35 % bland killar och 20–25 % av tjejer. Den andra gruppen har upplevelsen av god hälsa, även om de ibland upplever olika problem. Detta är generellt vanligare bland killar än tjejer. Den tredje gruppen plågas av en hel del psykosomatiska besvär som svårt att somna in eller huvudvärk. Denna grupp, särskilt bland tjejer, är den som förklarar den största ökningen av psykisk ohälsa bland ungdomar och har nu blivit det vanligaste mönstret bland tjejer på över 40 %. Den fjärde gruppen upplever att ha dålig hälsa även om symtomen inte är så tydliga, detta har dessbättre sjunkit lite under de här åren. Den femte gruppen har båda typer av ohälsa, upplever dålig hälsa och har dessutom psykosomatiska besvär. Återigen, detta ökar bland tjejer. Denna sista grupp är förmodligen den som har störst behov av primärvårdsinsatser och är numera nästan 20 % av tjejer och 5 % av killar.

En nordisk trend

Hur unikt är då detta svenska mönster? – Nej, trenden ser likadan ut i Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland. Så om det finns orsaker bakom trenden så finns de troligtvis i alla nordiska länder. Återigen, framför allt tjejer mår sämre och det är framför allt psykosomatiska besvär som rör sömn, huvudvärk och magvärk.

Så när man hör att ungdomar mår sämre så är en första fråga att ställa: Varför har tjejer svårare att somna nu än för tjugo och särskilt för tio år sedan och varför har de mer huvudvärk? Forskningen ger tyvärr ingen ensidig bild av orsakerna även om det finns många hypoteser bland annat ökade krav, skärmanvändning och stress i skolmiljön. Kraven som ställs på tjejer kommer inte bara från skolan utan också från föräldrar, kompisar och sociala medier. Skolan kan göra sin del genom att erbjuda en trygg, skyddande miljö och lära ut strategier. Men stanna nu inte vid allmänna ohälsotal utan undersök din skola.

Vad säger skolsköterskan om alla hälsobesök? Vad framkom i senaste Liv och Hälsa ung? Vad säger professionerna i elevhälsan? Väg samman information och gör en gemensam analys av hur ni bygger upp bästa möjliga skyddande miljö på just er skola.

/Michael Dahlman, Skolpsykolog Örebro kommun

Källa: Eriksson, C. & Stattin, H. (2024). Mental Health Profiles of 15-year-old Adolescents in the Nordic Countries from 2002 to 2022: Person-Oriented Analyses. BMC Public Health, 24: 2358.

Senast uppdaterad:

Publicerad: