Varför är Fritz Haber inte lika känd som Albert Einstein?
Fritz Haber räddade miljoner människor från svältdöden med konstgödsel och skickade samtidigt soldater till en säker död med olika giftgaser. Han är jämsides med Einstein en av 1900-talets mest kända vetenskapspersoner. Ändå är Haber inte någon superkändis i historieböckerna, trots att han fick Nobelpris i kemi 1918. Varför?
"Portret van Professor Fritz Haber, een chemicus uit Duitsland (foto 1918-1934)" av okänd fotograf. Källa: Wikimedia Commons. Licens: Public domain.
Jag frågade en NO-kollega om hen visste vem Fritz Haber var.
– Nej, svarade hen.
– Einstein då, fortsatte jag.
– Såklart.
Spontant inget konstigt i det. Einstein är själva ursymbolen för forskning och vetenskap – geniet. Herr Haber är inte det i samma utsträckning. Trots att de båda levde i Tyskland under samma epok, då vetenskapen blomstrade i en av den tidens stora forskningsnationer.
Jag ramlade på berättelsen om Fritz Haber av en slump då jag satt och sökte på Youtube efter fascinerande NO-historier med mänskligt fokus. Gör det du också ibland. Där finns till exempel en fantastisk dokumentär om strömkriget mellan Tesla och Edison.
Vem var han då herr Fritz? Han är mannen bakom en av mänsklighetens stora uppfinningar – Haber-Bosch-processen. Det som gör att vi kan mätta miljarder munnar med hjälp av konstgödning på våra åkrar. Han fångade luftens kväve och band den till en form som växterna kan ta upp. Så som bara bakterier och åsknedslag kan göra naturligt. En uppfinning av episka proportioner. Men ändå tämligen bortglömd i kemiundervisning på högstadiet.
Hur är det ens möjligt? Haber-Bosch-processen är givet en av de största uppfinningarna, helt i linje med andra, såsom hjulet, tryckpressen och elektriciteten.
Symboliserar systematiska brister
Jag tror att den här uppmärksamhetsmissen symboliserar de systematiska brister som finns i undervisningen kring hållbar utveckling. Bland annat handlar det om att få eleverna att förstå och omfatta vikten av balans i de biogeokemiska flöden som Haber-Bosch-processen stör i grunden. Detta bidrar till omfattande övergödning över världen, vilket är en av de kritiska planetära gränser som överskrids, enligt Stockholm Resilience Center. De andra mest kritiska gränserna är mer kända, såsom klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
Hållbar utveckling sist på agendan
Ett annat symtom på samma problem som bristen på viktiga berättelser om störda kretslopp i lärandet för hållbar utveckling är att avsnitten om hållbar utveckling ligger sist i läroböckerna i NO. Det är alltså något som hamnar på våren i nian, efter de nationella proven, och inte heller tas med på allvar i slutbetygen. I bästa fall blir det kanske något tematiskt projekt. I värsta fall finns det lärare som inte alls vill ha ämnet i sin undervisning eftersom det redan är fullt med annat. Så frågan om mänsklighetens framtid, den får inte plats.
Så frågan om mänsklighetens framtid, den får inte plats.
Detta trots att lärande för hållbar utveckling skrivs fram som en ytterst central fråga i läroplanen. Något som ska genomsyra all undervisning. Kanske är det där problemet ligger. I väntan på en kraftigare reformering av styrdokumenten, som FN:s utbildningsorgan Unesco föreskriver, så får vi väl kavla upp ärmarna och vässa vår egen hållbarhetsundervisning. För naturen verkar inte ha lust att vänta mer på en kraftig omsvängning av riktningen som vårt samhälle färdas i.
Små saker kan ändå göra skillnad. Efter några veckors arbete om kretsloppen av kemiska ämnen i årskurs nio så hände det plötsligt. En av mina elever sa:
– Jonas, kan jag skicka en bild till dig som du kan skriva ut?
– Javisst, vad ska jag göra med den?
– Det är en bild på Fritz Haber som vi ska ha på vår affisch om kvävets kretslopp.
/Jonas Pietrzak Edlund, förstelärare på Pops Academy Karl-Johan
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
