Fyra prov på en vecka – eller lärandet som process

Mellan prov, prestation och en föränderlig värld

Jag och min närmaste kollega är eniga om att skolan som system har mer att önska. Vi jobbar båda med NO. Just nu befinner vi oss i en provpuckel för årskurs nio innan lovet. Många biter ihop och kämpar på med lust och glöd, andra gör det av plikt i jakt på betyg för att komma in på gymnasiet. Det är viktigt för dem. Det är viktigt för oss alla att de lyckas med gymnasiet.

Och NO-ämnena är viktiga för att förstå de massiva omställningsprocesser som pågår på vår planet just nu. En ny rapport beskriver hur korallreven är på väg att dö ut, och att det är oåterkalleligt. Ett nyhetstelegram i Sveriges Radios Ekot konstaterar torrt att halterna av växthusgaser är högre än någonsin, likaså världens temperaturer. Samtidigt drabbas Spanien och Mexiko av massiva klimatpåverkade skyfall.

Mitt i detta står vi, lärare som elever, och ska få kunskap, handlingskraft och hopp inför omgörningen av samhället – till ett mer socialt och ekologiskt hållbart. Ett snällare samhälle.

Lärande som process – inte produkt

Samtidigt som jag kämpar med dilemmat stoff och betyg som står i vägen för ett livslångt och kreativt lärande som ger lust att lära så lyssnar jag i lurarna på podden Hundåren med Gustav Norén. Ni vet han som var med i Mando Diao och är bror med musikern Viktor Norén. Gustav Norén bor utanför Borlänge och jobbar som musiklärare i högstadiet.

Han reflekterar i podden kring en vändpunkt i hans liv i samband med en filminspelning.

– Från den dagen är musik bara processer, inga produkter. Jag gör inga skivor, inga låtar.

Musik, det är process för Gustav Norén. Det gör intryck på mig. Just så. Kan lärande fungera på samma sätt? Och skulle det gynna oss som lärare, eleverna, världen?

Balansen mellan struktur och frihet

Ja, det finns stöd för det. Processinriktat lärande ger friskare och mer egentänkande elever. Som världen behöver. Ja, det finns kritik mot det; att fokus på process skapar otydlighet och förvirring och svaga faktakunskaper. Att lärare får jobba alltför hårt för att styra processen.

Tittar vi på forskning så finns det stöd för båda perspektiven. Människor i lägre åldrar behöver tydlighet och fokus på fakta. De behöver lära sig läsa och räkna. De tragglar alfabet och siffror. Inget tänkande utan gedigna kunskaper i faktafrågan. Ofta tycker barn att skolan är kul i låg- och mellanstadiet. Men människor med ökande ålder behöver mer inre drivkrafter och ökat eget tänkande. Vilket också gynnar deras psykiska hälsa. En fråga som är i akut fokus i högstadiet, där jag verkar.

Processinriktat lärande kräver, vilket kanske har blivit en missuppfattning i debatten, snarare mer än mindre lärarstyrning jämfört med mer klassisk rent fakta-traderande i skolan. Kanske är det därför vi är så få i skolan som mäktar med lärandeprocesser på allvar. Det blir prov, prov och så prov. Bedömning på resultat, resultat, resultat. Hur skulle du känna på ditt jobb om det mättes så ofta vad du levererade?

Jag tror att de flesta lärare vet att det behövs mer lärandeprocesser och vill dit, men inte mäktar eller hindras av olika skäl.

Låt oss hoppas att skolan kan få förbli och utvecklas till en plats där lärandet är en ständig resa, en process, som kan ge oss mer hela och välmående människor – och en helare och snällare värld.

Jag vill inte att du ska sitta där och gråta efter ett prov. Jag vill att du ska le över dina framsteg. För du gör dem, varje dag.

/Jonas Pietrzak Edlund, förstelärare på Pops Academy Karl-Johan