En mer hållbar bedömning för lärande
De gråter av olika anledningar. Den ena för att hen känner att hen inte kommer att nå samma meritpoäng på grund av diagnoser som hindrar lärandet. Den andra för att hen utsätts för regelrätta trakasserier av andra elever på skolan. Jag har sett båda i helt andra situationer också, i lärandeprocesser där jag sitter nära och ser precis vad de gör. Ingen av dem har problem med sin inlärningsförmåga – då.
De går på olika skolor, två skolor med olika förutsättningar och olika utmaningar för lärande. Förutsättningarna är inte likvärdiga – men undervisningen kan bli det. Om vi fokuserar på hållbart livslångt lärande med fokus på att bedöma processen så tror jag att vi kan nå framgång. Den ena eleven behöver inte krampa så hårt i konkurrensen med sina kompisar om poängen. Den andra kan lyckas bättre i sitt skolarbete trots bristen på psykologisk trygghet på skolan, som såklart också måste åtgärdas omedelbart. Men just här och nu fokuserar jag på lärandeprocessen, även om de hör nära samman.
Livslångt lärande och hållbarhet
Oavsett var vi läser i läroplanen, i alla ämnen och på alla stadier, så hittar vi en gemensam nämnare. Skolan ska lära för livet. Skapa starten på ett livslångt lärande där nyfikenhet och ett utforskande arbetssätt är grunden. Kompletterat med rena akademiska kunskaper i form av fakta och vetande såklart. Lärandet ska vara hållbart.
Och undervisning mot bedömning med hjälp av prov, säg var åttonde vecka, gynnar inte lärande såsom Skolverket vill. Eller som alla som spanar om framtiden bedömer behövs. På vägen mot en osäker framtid med stora förändringar, såväl sociala och tekniska som ekologiska, är det våra förmågor, processen vi bygger och vår resiliens som är det viktiga. Det är vad vi måste jobba för i skolan. Vi måste stärka elevernas förmågor, och med de förmågorna på plats stärks deras möjlighet att stå starka (resilienta) i en osäker värld. Tyvärr lockas vi ofta att backa tillbaka till säkra positioner när marken skakar under oss. Och säker mark i skolans värld är att läsa i boken, mot ett prov om fyra veckor. Men det håller inte.
Såväl mitt eget sökande efter former för undervisning för en hållbar framtid som Skolverkets rapport Bedömning för hållbart lärande pekar mot samma slutsats.
Om undervisningen riktas mot att utveckla sådan kunskap som krävs för att klara proven, missgynnas elever som presterar sämre i skolan. En av orsakerna till det är att läraren ändrar undervisningen på så vis att elevens delaktighet i lärprocessen minskar, vilket särskilt missgynnar svagare elevgrupper. Ytterligare en risk är att ett målfokuserat bedömningsarbete missgynnar de elever som behöver mer individanpassad undervisning.
Den metod som jag föreslår att vi kan testa är det som brukar kallas bedömning för lärande, där fokus ligger på kvaliteter i lärandet och på lärandeprocessen och inte särskilt på resultaten (även om ja, ibland behöver vi såklart också bedöma på resultat).
Några arbetssätt du kan fördjupa dig i:
- EPA: En-par-alla. Den kan du säkert redan. Eleven funderar själv, pratar med en kamrat och sedan pratar vi i storgrupp. Det kanske är den mest kända strategin i bedömning för lärande.
- Peer instruction (kamratlärande): När elever delar resultat med varandra och jämför och diskuterar de olika svaren. Och sedan testar igen. Passar bra att göra med digitala verktyg så att alla kan se svar på en stortavla, till exempel med Mentimeter eller Socrative eller liknande.
- Missuppfattningskoll: Elever har ofta missuppfattat fakta och begrepp. Se till att reda ut dem genom att lyfta vilka uppfattningar elever har om det som ingår i ditt skolämne. Det kan du göra genom att låta eleverna rita, göra tankerkartor eller svara på quiz.
- Observation: Gå nära elevernas lärande och på riktigt se hur de arbetar och tänker. Utan att kontrollera såklart.
- Självskattning: Låt eleverna skatta sin egen kunskap genom att intervjua varandra eller genom att svara på frågor.
- Använd frågeformulär och omröstningar samt startfrågor och avslutande frågor som utforskar lärandet.
Ja det finns massor, det här är bara några exempel. Det viktiga är att inte hemfalla åt en lång genomgång, eller filmvisning, eller antal kapitel i en bok, med fokus på endast kunskapsresultat. Den säkra marken, som leder oss till en känsla av att ha kontroll, men inte till det lärande vi är satta att odla, göda, coacha.
Fördelar för både dig och dina elever
Visst vill du stötta så många elever du kan – både de med särskilda behov och de som inte upplever tillräcklig psykologisk trygghet, kanske på grund av just provstress. På köpet kan ditt eget arbetsliv bli både roligare och lättare när du slipper komma hem med högar av prov att rätta. Så. Våga testa – kan det gå mer än fel? Och vet du, det bästa med fel är att man lär sig av dem.
/Jonas Pietrzak Edlund
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
