Meny

Processen är igång!

Jag heter Petra Sivhult och är specialpedagog på Brunnsskolan. Välkomna till min blogg där jag kommer att reflektera kring inkludering och delaktighet.

Kompetensutveckling: Specialpedagogik för lärande

Jag kommer under höst och vårterminen att handleda en av två grupper med pedagoger på Brunnsskolan med fokus på kompetensutveckling Specialpedagogik för lärande (SFL). I våras var jag iväg till Stockholm för att lyssna på den inledande konferensen som Skolverket och SPSM höll i för oss blivande handledare och där bestämdes det i samråd med skolans rektor, biträdande rektor och min handledarkollega att vi kommer börja med modulen Inkludering och delaktighet – eleven och lärmiljön i fokus. Finns det intresse så hittar ni alla moduler tillgängliga på Lärportalen.

Så vem är jag som skriver denna blogg?

Jag heter Petra Sivhult och är legitimerad lärare för de yngre åldrarna 6–12 år med inriktning sv/so och har arbetat som lärare sen 2004. Efter ca 8 år som lärare inom särskolan valde jag att vidareutbilda mig till specialpedagog och blev klar år 2014.

En del av att vara specialpedagog är att vara en kvalificerad samtalspartner och därför var det enkelt att tacka ja till att ta mig an handledaruppdraget när min rektor frågade mig. Att dessutom gå en handledarutbildning och få möjlighet att vända och vrida på begreppet inkludering var ytterligare en bonus som jag inte kunde tacka nej till och inte minst att kunna göra det tillsammans med en arbetskollega.

Därtill kom bloggidén, att kunna dela med mig av mina reflektioner till de som är intresserade av att följa satsningen genom denna kanal. Samtidigt ser jag skrivandet av bloggen som en del av min kompetensutveckling och en vidareutveckling av min roll som kvalificerad samtalspartner och handledare.

Handledarutbildningen kommer att bestå av sammanlagt 8 träffar på Karlstads Universitet och jag har hittills hunnit med första träffen. Det jag fick till mig var att handledarutbildningen har som syfte att:

  • öka lärares förmåga att utforma och anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov och förutsättningar så att fler elever når utbildningens mål
  • stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt i skolan för deltagande lärare och handledare
  • ett bestående kollegialt lärande utvecklas på skolan (Skolverket).

Nuläget

Så var finns jag i nuläget i processen? Jag har tillsammans med min grupp tagit mig genom första delen i modulen. Om jag går tillbaka och beskriver processen mer detaljerat så började satsningen redan under augustidagarna då det presenterades för de berörda pedagogerna samt till övrig skolpersonal. Tanken var att alla på skolan skulle få samma information kring satsningen. Under augustidagarna fick pedagoger också tid att läsa den första artikeln i moment 1 som heter "Stöd till elever – en tillbakablick", skriven av Daniel Östlund, universitetslektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik.

Veckan efter var processen igång på riktigt med att båda grupper fick möta oss handledare för att diskutera artikeln. Under 45 minuter lyftes det funderingar och tankar kring artikeln och det jag tog med mig från denna diskussion var att begreppet inkludering kan tolkas på olika sätt men att det ändå finns en samsyn kring att eleverna ska känna sig sedda och delaktiga.

Inkludering handlar inte bara om placering. Daniel Östlund skriver i sin artikel hur specialpedagogiskt stöd har organiserats utifrån ett historiskt perspektiv och det framkom också i artikeln att i Läroplanen för grundskolan 2011 (Skolverket, 2011) lyfts det om skolans ansvar för alla elever och då behöver varje skola se över hur de bäst kan göra det. Ett sätt för vår skola att uppnå detta är bland annat att satsa på denna kompetensutveckling.

Första mötet lite nervöst

Den första utmaningen jag ställdes inför som handledare var att hålla tiden vid diskussionen kring artikeln. Jag hade bestämt mig att alla skulle få talutrymme, men samtidigt se till att det blev ett flyt i diskussionen och jag tror att jag lyckades. Men att träffa sin grupp för första gången var lite nervöst och med blicken bakåt tycker jag att vi hann lyfta mycket kring det som framkom i artikeln, både gällande vilka erfarenheter vi har av hur skolan förr har organiserat stöd samt hur det ser ut idag. Tidigare har det funnits en uppsjö av särskiljande lösningar, som t.ex. hjälpklasser, observationsklasser, läsklasser, osv.

Det relationella perspektivets fördelar

Vi diskuterade även det relationella perspektivet, där eleven kan uttryckas vara i svårigheter och det kategoriska perspektivet där eleven kan uttryckas vara med svårigheter. Jag väljer att hellre fokusera på det relationella perspektivet, att eleven befinner sig i svårigheter och utgå ifrån att det är lärmiljön som behöver ses över. Jag kan inte skylla på eleven och tycka att eleven kommer med sina svårigheter och får därför snällt anpassa sig efter lärmiljön som den vistas i. Om jag tänker så kan jag med största säkerhet vänta mig att eleven inte kommer komma till skolan glad och nyfiken, utan att det mycket väl kommer bli en negativ erfarenhet som eleven kommer bära med sig länge. Jag vill gärna att eleven ska kunna se tillbaka och beskriva sin skoltid som givande och utvecklande. Jag vill också att eleven ska kunna berätta att den kände sig välkommen och accepterad, precis som den är.

Sett från ett inkluderande perspektiv utgörs skolan av ett gemensamt system som välkomnar alla elever. Elevers olikheter blir då en grundläggande förutsättning i en social gemenskap (Östlund, 2018, s. 8)

Något som jag också har hunnit med var att efter diskussionen kring artikeln ge pedagogerna tid för att antigen individuellt eller tillsammans med en eller flera kollegor planera en aktivitet som var kopplad till artikeln och som de skulle genomföra innan nästa träff, för att sen diskutera tillsammans. Det jag tar med mig efter att tillsammans med gruppen ha tagit mig genom alla delar i moment 1 är att jag har förmånen att kunna följa en process från hur en grupp tolkar en artikel, till hur de genomför en aktivitet till hur de tolkar utgången av den genomförda aktiviteten.

Jag har precis kommit igång med processen och det jag redan ser är att de genomförda aktiviteterna och diskussionerna skapar en spridningskultur där pedagogerna kan ta del av varandras erfarenheter och att det mynnar ut i ett kollektivt lärande. Jag är redo för denna resa och jag hoppas att ni hänger med!

/Petra

@delaktighetochinkludering

petra.sivhult@orebro.se

Senast uppdaterad: 10 september 2019

Publicerad: 10 september 2019

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se