Inflytande och delaktighet

Viktigt med tid för reflektion

Det som sker hos oss i och med att vi har valt att satsa på att få fler kunskaper kring inkludering är att det är ett pågående lärande utifrån att vi fokuserar på begreppet inkludering, men det som nu också tillkommer är inflytande och delaktighet. Vi funderar en hel del kring frågor om hur skolan kan arbeta med att få elever att bli mer delaktiga. Jag tycker att mycket redan görs, men vi kan alltid fundera vidare kring hur elever kan få ännu mer inflytande över sin egen utbildning. Därför är tid för reflektion viktig. Vi behöver fortsätta reflektera kring hur det redan ser ut samt vart vi är på väg.

En snabb process

Eftersom kompetensutvecklingen är igång och det har varit det sen skolstart, så är det värt att stanna upp och påminnas om processens hastighet. Det är verkligen en snabb process som kräver att pedagogerna ska hinna bekanta sig med nya artiklar, diskussioner ska ta plats och aktiviteter ska genomföras. Så som planen tidigt lades utifrån hur satsningen skulle genomföras så tycker jag att den håller, men jag ser också att vissa delar skulle behöva få längre tid, som till exempel vid diskussioner, för att ytterligare komma ner på djupet än vad vi hinner med idag.

Samtidigt är jag oerhört nyfiken och ser lika mycket framemot varje gång då jag ska möta min grupp för att höra deras reflektion och tolkning av den inlästa artikeln. Jag ser också fram emot att höra dem berätta om de genomförda aktiviteterna och om anledningen till att de valde just dessa. Eftersom alla aktiviteter är knutna till de artiklar som vi läser, så får jag också till mig en hel del tips och råd som jag annars hade missat. Att få höra vad som fungerade bra samt mindre bra är oerhört nyttigt för gruppen att reflektera kring och jag kan då i min roll som handledare ställa fördjupade frågor. Vinsten med att pedagogerna delar med sig av sina tips och råd är att det fortsätter att ske ett kollegialt lärande och jag tycker att goda exempel kan vi aldrig få för många av, som till exempel ClassroomScreen. Där finns bland annat ett utvärderingsverktyg som heter Exit poll för att kunna ta reda på vad eleverna tyckte om lektionen.

Men inkludering är fortfarande vår ledstjärna i satsningen och gruppen är igång med att vända och vrida på begreppet, men nu med ytterligare fokus på hur vi kan få våra elever att känna att de är delaktiga och har inflytande. En av artiklarna som vi har arbetat med är "Alla elevers inflytande över sitt eget lärande" av Daniel Östlund och där betonas lärarens betydelse för att möjliggöra elevers inflytande. Då gäller det också att förstå begreppet gemenskap och hur vi kan arbeta med att få eleverna att förstå det med. Kamratlärande (peer tutoring) lyfts bland så mycket annat i artikeln som ett sätt att främja elevers lärande och enligt David Mitchell (2015) gynnar kamratlärande samverkan. En ytterligare vinst är att i kamratlärande utvecklas både eleven som handleder och eleven som bli handledd.

Inifrånperspektivet

Något som jag också fastnade för i Östlunds artikel är inifrånperspektivet, att varje elev har sin tydliga bild av den undervisning som den möter samt att eleven också har stor kunskap om skolans kultur. Med detta i åtanke kan varje elev bidra med sin syn och ett sätt att få eleverna att känna att de är delaktiga är att ge dem utrymme att få sina röster hörda. Elevernas uppfattningar är ovärderliga för att förstå hur pass väl skolan lyckas i sina strävanden att skapa en lärmiljö där alla elever kan vara delaktiga i gemenskapen (Östlund, 2017, s. 4).

Deltagarnas egna ord på begreppet

Den senaste artikeln som vi har fördjupat oss i är skriven av Kristina Szönyi, "Delaktighet – ett stöd för en inkluderande lärmiljö". Gruppen fick möjlighet under en träff att sätta ord på vad de tyckte att delaktighet betyder för dem. Något som Szönyi tar upp i sin artikel är delaktighetsaspekterna och de kan vara bra att känna till:

• Tillhörighet
• Tillgänglighet
• Samhandling
• Erkännande
• Engagemang
• Autonomi

En del i reflektionsarbetet har också varit att sätta ord på något eller några tillfällen då pedagogerna själva har upplevt bristande delaktighet. Detta var i ett mindre sammanhang med cirka fyra pedagoger och under en kortare samtalsstund för att alla ska kunna komma till tals och ge sin bild. Vinsten med detta var att ge pedagogerna en möjlighet att fundera utifrån sina egna erfarenheter.

Nuläget

Så var befinner jag mig nu i min process som handledare? Jag funderar en hel del kring min roll som handledare utifrån satsningen och jag tar verkligen till mig det som sägs på handledarutbildningen i Karlstad. Denna vecka har jag för övrigt varit och lyssnat på för andra gången på Cato R P Björndal och det första han lyfte under sin föreläsning var att mycket av hans tid går till olika samtal. Jag kände mig väl igen mig i hans beskrivning och det slog mig hur mycket av min arbetstid som går till att föra samtal i olika former. Jag tycker fortfarande att jag bara är i början av min resa till att bli en erfaren handledare och kvalificerad samtalspartner. Samtidigt har jag den stora förmånen att ha Kerstin Bladini som en av två kursansvariga på utbildningen i Karlstad och hon har påtalat ett par gånger att vi i vår handledarroll inte ska förstå för snabbt. Vi måste ge den som blir handledd tid och att jag som handledare måste erbjuda tiden. Men likväl är det en spännande process som jag behöver lära mig mer om. Eftersom detta blogginlägg har handlat om inflytande och delaktighet så vill jag lämna er med några frågeställningar som ni kan fundera vidare på:

• Hur kan varje elevs röst bli hörd på er skola?
• Hur kan delaktighet bli mer synlig på er skola?

Hälsningar Petra Lycke

@delaktighetochinkludering