Bokblogg: Trygga barn och barngrupper – anknytning i förskolan, av Helen Värm
Boken Trygga barn och barngrupper – anknytning i förskolan tar avstamp i anknytningens betydelse och pedagogers möjligheter att främja barns välmående och utveckling. Att skapa en trygg och stimulerande miljö för varje barn är en av förskolans viktigaste uppgifter. Redan tidigt i boken lyfter författaren att det är barnet som knyter an till en vuxen och inte den vuxna som knyter an till barnet. Författaren menar att detta är viktigt att hålla i minnet för att förstå anknytningsteorin.
Boken är skriven av Helen Värm, legitimerad förskollärare med över trettio års erfarenhet inom förskolan.
Kapitlet om anknytningsteorin är skrivet av Katrin Bernstad, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och utbildad handledare med lång erfarenhet av arbete för de yngsta barnens psykiska hälsa.
Boken har ett tydligt upplägg och i den första delen får läsaren en både teoretisk och praktisk beskrivning av hur vi i förskolan kan arbeta med anknytning för att skapa trygghet.
"Behandla andra så som de behöver bli bemötta"
Bland annat skriver författaren om mentalisering, och något som jag särskilt fastnade för och fick mig att fundera lite extra över, är uttrycket 'behandla andra som du själv vill bli behandlad'. Författaren menar att detta är välment och fint, men ett bättre uttryck från Stefan Einhorn är "behandla andra så som de behöver bli bemötta". För att ha möjlighet att göra det behöver vi kunna mentalisera och det är en förmåga som vi utvecklar gradvis under vår uppväxt.
Barngruppens utvecklingsprocess
Vidare i den första delen beskrivs barngruppens utvecklingsprocess till att bli en sammansvetsad grupp. Jag tog särskilt till mig beskrivelsen av gruppens olika faser ger både teoretisk grundkunskap om anknytningsteorin och förståelse för hur förskolan kan använda den kunskapen i det dagliga arbetet för att skapa trygga relationer och harmoniska barngrupper. Här beskrivs de tre olika faserna i en barngrupps utveckling till att bli en sammansvetsad grupp. I boken finns en även en sammanställning av läsårets månader med de viktigaste skeendena att fokusera på. Det handlar i mångt och mycket om att ligga steget före genom att ha en genomtänkt plan och samsyn kring vad vi gör och hur vi gör det på förskolan. Enligt mig kan då den årscirkel som författaren beskriver i boken vara behjälplig.
Att ha förmågan att i stället se bakom barns beteenden och rikta blicken mot oss själva och hur vi lagt upp barnens vardag kräver mod och ett öppet diskussionsklimat men är nyckeln till välmående barn.
I bokens andra del finns matriser med arbetsplaner som arbetslaget kan använda som diskussions- och dokumentationsunderlag för att medvetengöra sig om och kvalitetssäkra utbildningen ur ett anknytnings- och trygghetsperspektiv. Varje kapitel avslutas med en arbetsplan för anknytning- reflektionsfrågor, där arbetslaget/läsaren ges möjlighet att reflektera över innehållet i kapitlet man just läst.
Pedagogernas bemötande och förhållningssätt
"Pedagogernas bemötande och förhållningssätt" heter ett kapitel i boken och i det riktar författaren strålkastaren mot viktiga aspekter av pedagogers bemötande och förhållningssätt när det gäller att främja anknytning och barns känsla av trygghet. För fattaren lyfter inledningsvis fram en särskilt viktig aspekt:
att förmedla till barnen att vad de än gör så är det inget fel på dem.
Alla människor gör ibland saker som inte är så bra och då får vi försöka ställa det till rätta. Det betyder inte att vi är dåliga, utan att vi har betett oss mindre bra, vilket vi behöver ta ansvar för. Vidare lyfter författaren något som jag alltid har tyckt vara viktigt och ständigt arbetar efter: genom att vi vuxna runt barnen fokuserar på deras styrkor och det som fungerar och speglar tillbaka det till barnen, blir förutsättningarna för att de ska utveckla en positiv självbild mer gynnsamma.
Exempel från förskolans vardag
Författaren använder sig av exempel för att beskriva vanliga situationer i förskolans vardag, dessa exempel går som en röd tråd genom hela boken. Alla exempel är fiktiva och genom dem så framträder en tydlig bild av hur teori kan omsättas i praktiken.
Boken avslutas med övningar för självreflektion och verktyg för att skapa en hållbar arbetssituation – vilket bidrar till både pedagogers och barns välbefinnande.
Jag vill avsluta med ett sista citat från boken som jag tog till mig.
Alla tillitsfulla relationer som barn har till vuxna är viktiga och alla pedagoger i förskolan kan göra skillnad.
Med det sagt så tycker jag att alla som på något sätt arbetar i förskolan med fördel kan läsa boken.
/Staffan Nord, specialpedagog Hovsta/Dylta förskolor
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
