Bokblogg: Demokratilärande i klassrummet, av Anna Klockar och Mia Vestman

Demokratilärande i klassrummet är skriven av Anna Klockar och Mia Vestman, båda lärare och skolutvecklare med lång erfarenhet av undervisning, organisation och ledarskap. Boken lyfter högaktuella teman som källkritik, bekräftelsebias, skolans juridifiering samt demokratins utmaningar och möjligheter.

Innehåll och upplägg

Boken riktar sig till lärare i skolans samtliga årskurser och är uppdelad i åtta kapitel som avslutas med en sammanfattning. Till flera av kapitlen hör även reflektionsfrågor som passar bra att diskutera och arbeta vidare med. Det sista kapitlet innehåller övningar och konkreta metoder att använda i sitt klassrumsarbete.

Stöd i arbetet med demokrati och värdegrund

Jag tycker boken är läsvärd eftersom den ger ett gott stöd i hur man kan arbeta med demokratifrågor och värdegrundsarbete i skolan idag, i ett samhälle där våra barn och unga får massor av information på en mängd olika sätt. Alla som arbetar i skolan behöver vara förberedda på att bemöta tvivel, konspirationsteorier och fake news. I inledningen av boken står så här:

Barn och unga vill och behöver diskutera samhällsfrågor och det de ser hända i omvärlden. Den som har kunskap och förståelse är mer trygg. Den som har strategier och är förberedd kan bättre hantera stress och oro. Det handlar om att bygga resiliens – motståndskraft. Vi som verkar i skolan måste arbeta för att göra skolan till en plats där dessa frågor lyfts på ett tryggt och genomtänkt sätt. En plats där vi gemensamt övar på och förbereder oss för deltagande i det demokratiska samhället (s. 9).

Och så är det ju verkligen! Boken lyfter också fram det viktiga relationsbyggandet med våra elever, som en framgångsfaktor för ett demokratiskt klassrum:

Med relationen i fokus kan vi skapa trygga ramar för att ta oss an det som utmanar. När vi känner vår grupp vet vi ungefär vilka ämnen som är kontroversiella i just den gruppen. Det kan se olika ut, även om vissa teman är vanligare än andra. Det kan handla om religion, rasism, sexualitet eller miljöfrågor. Vi behöver balansera mellan det privata och det offentliga när vi tillför information i ett ämne och försöka få eleverna att bli engagerade och inta andra perspektiv. Vi behöver också förstå hur känslor kan användas i det här arbetet, och bli trygga i att använda både känslor och rationalitet i vår undervisning och kommunikation (s. 76).

Avslutningsvis tycker jag att boken är intressant och användbar. Läsaren får många tips att arbeta vidare med gällande det viktiga demokratilärandet.

/Sofia Wahlstedt, förstelärare på Rostaskolan

Senast uppdaterad:

Publicerad: