Nya böcker att blogga om!

1. Formellt skrivande i alla ämnen på gymnasiet – att utveckla undervisning, av Suzanne Parmenius Swärd, Maria Brandin, Daniel Poland och Stina Widell

Lärarförlaget:

Det här är en bok, skriven av en forskare och tre gymnasielärare som undervisar i olika ämnen, och som visar hur du som yrkesverksam eller blivande lärare kan främja elevernas lärande och skrivutveckling i olika ämnen.Forskaren Suzanne Parmenius Swärd ger dig den teoretiska plattform du behöver för att utveckla din undervisning i formellt skrivande. Du får i boken också följa tre gymnasielärares arbete med att implementera strategier och modeller för det formella skrivandet i sina klassrum. Du kan ta del av upplägg, elevtexter och dialoger med elever för att få en konkret inblick i hur man kan utforma undervisningen. Det handlar om allt från att punktmarkera struktur i olika texttyper till att öva på vetenskapliga texter i rapporter. Dessutom får du på ett unikt sätt följa lärarnas egna reflektioner kring den lärandeprocess de skapar i klassrummet; vad, varför och hur kan jag arbeta för att maximera elevernas lärande?

2. Bedömning i gymnasieskolan – mer än bara betyg, av Jesper Grönlund

Lärarförlaget:

För gymnasielärare är bedömning en del av vardagen. Bedömning kräver mycket arbete och väcker starka känslor - hos både lärare och elever. Det pratas mycket om bedömning, men trots det känner sig många lärare ofta ensamma i sina tankar kring bedömning och även i själva bedömningsarbetet.Bedömning är större än betygsättning. Vi lärare vill verka för elevers utveckling och lärande. Det skapar värde inte bara för eleven utan också för läraren. Att få följa unga människor över tid och ha möjlighet att bidra längs vägen innebär en meningsfullhet som andra yrken kan avundas. I en relationstät verksamhet som skola rymmer bedömning möjligheten att hjälpa – men också stjälpa elever.

3. Läsinlärning på lågstadiet – undervisning, ledarskap och organisation, av Linnea Lindquist och Eileen Tadi

Gothia kompetens:

I boken delar läraren Eileen Tadi och skolledaren Linnea Lindquist med sig av erfarenheter från Hammarkullsskolan, en kommunal F–3-skola i ett särskilt utsatt område i Göteborg. Den första delen ger konkreta verktyg och steg-för-steg-instruktioner att använda i klassrummet medan den andra delen belyser hur skolledare kan organisera och stödja en framgångsrik läsundervisning, särskilt i segregerade och socioekonomiskt utsatta områden.

Genom att kombinera strukturerad läsinlärning och kompensatorisk undervisning med insikter om skolledning och skolsegregation visar författarna hur en helhetssyn på utbildning kan ge alla elever, oavsett bakgrund, möjlighet att bli goda läsare.

4. Relationer för lärande i skolan, av Björn Gíslason och Lars Löwenborg

Gothia kompetens:

Skolan är en plats där det pågår ett intensivt samspel mellan många personer, ibland på liten yta. Att utveckla relationerna är grunden för att eleverna ska vara redo att lära nytt och för att kollegorna i arbetslaget ska kunna utveckla ett stöttande samarbete med varandra. Den här boken ger dig större förståelse och verktyg för att kunna navigera i relationernas kraftfulla dynamik.

Samspelet mellan lärare och elev är ofta i fokus när relationer i skolan kommer på tal. I boken beskrivs dessutom hur elevgruppen, kollegorna, föräldrarna, skolledningen och annan personal genom ömsesidig interaktion bildar en helhet av relationer som bidrar till skolans utveckling. Det sociala och det akademiska lärandet är två oskiljaktiga, ömsesidigt beroende delar av skolans vardag.

5. Livslångt lärande – undervisning i den anpassade skolan, av Marie Nilsson Nordfors

Gothia kompetens:

När eleverna i den anpassade skolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Till din hjälp finns Livslångt lärande – undervisning i den anpassade skolan som bygger på grundläggande forskning samt pedagogisk praktik i en klass på det individuella programmet i den anpassade gymnasieskolan. Boken visar hur du med ett medvetet arbetssätt kan utveckla elevens förmågor och aktivera tänkandet.

Ett sätt att visualisera och konkretisera lärandet är att medvetandegöra de fem förmågorna samarbete, ansvar, kreativitet, reflektion och kommunikation. Det dagliga arbetet med förmågorna ökar elevernas lust och motivation att lära, samt ger en känsla av sammanhang och delaktighet. Förmågorna är ett verktyg som hjälper eleverna att få syn på vad lärandet egentligen handlar om – för skolan och för livet.

Utifrån bokens autentiska exempel inspireras du att utveckla din egen undervisning och skapa meningsfullt lärande som ger eleverna möjlighet att förstå och göra sig förstådda.

6. Mentorskap i skolan – en handbok, av Helena Wallberg och Carl-Johan Markstedt

Gothia kompetens:

För många lärare är mentorskapet en värdefull och nödvändig del av skolans arbete för alla elevers lärande, medan andra ser det som ett arbete som konkurrerar med lärarrollen. De flesta är ändå överens om att intentionen med mentorskap är bra men att det kan vara svårt att sätta gränser och prioritera uppgifter eftersom det är ett uppdrag som inte är tydligt reglerat i praktiken.

Mentorskap i skolan – en handbok lyfter alla de olika uppgifter som kan ingå i uppdraget – både schemalagda aktiviteter såsom mentorsträffar och utvecklingssamtal, och alla de löpande uppgifter som vanligtvis ingår i mentorns arbete. Boken lyfter även vanliga dilemman som mentorer kan ställas inför, exempelvis utmaningen att kombinera mentorsrollen med undervisningsuppdraget och att hantera samtal om svåra ämnen med vårdnadshavare och elever.

7. Vårdnadshavare i förskolan – förtroendefulla relationer för professionellt samarbete

Lärarförlaget:

Hur vi bemöter vårdnadshavare har betydelse för barns trivsel, utveckling och lärande. Men det kan krävas både kreativitet, mod och flexibilitet för att utveckla förtroendefulla relationer med alla vårdnadshavare.

Den här boken betonar värdet av ett respektfullt förhållningssätt och författarna delar med sig av både egna och andras erfarenheter av att samarbeta med vårdnadshavare. Du får kunskap om samtalets betydelse, om fungerande förhållningssätt när kultur- och språkbakgrund skiljer sig åt och om hur projekterande arbetssätt kan relateras till vårdnadshavare.