Farliga ämnen i hemmet
Kemikalier behövs ibland för att vi ska kunna leva det liv vi gör. De finns praktiskt taget i allting som omger oss i vardagen – möbler, kläder, mat, hygienprodukter, elektronik och bilar. En del varor kan innehålla farliga ämnen. Därför behövs det kunskap om var de finns.
Kemikalier
Många förknippar kemikalier med skoltidens kemilektioner, tunnor med olja, rengöringsmedel, bekämpningsmedel och liknande. Men kemikalier finns också i vardagliga varor som till exempel byggmaterial, möbler, kläder, elektronik och leksaker.
I tillverkningen av varor tillsätts olika kemikalier för att möjliggöra och underlätta produktionen och för att ge den slutliga varan önskvärda egenskaper som exempelvis att göra en plast mjukare eller ett tyg vattenavvisande.
Ökad konsumtion innebär mer kemikalier
Den internationella handeln har tredubblats sedan 1970-talet. Till Sverige importeras i dag dubbelt så mycket elektriska och elektroniska produkter jämfört med för tio år sedan. En ökad konsumtion innebär också en ökad användning av kemikalier. Den årliga världsproduktionen av kemiska ämnen ökade under andra halvan av 1900-talet från cirka 7 miljoner ton per år till cirka 400 miljoner ton per år. Det är en ökning med 57 gånger!
Cocktaileffekten
I EU:s regler om klassificering och märkning av kemiska ämnen och produkter finns bedömningsgrunder för ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper. För många ämnen saknas kunskap om deras farliga egenskaper. När det gäller olika ämnens samverkande effekter (den så kallade cocktaileffekten) är kunskapen mycket bristfällig. Nya rön om ämnens hälso- och miljöegenskaper och effekter kommer hela tiden.
Risker för människor och miljö
Vissa kemikalier kan vara farliga. Människor och miljö utsätts för farliga ämnen som sprids via kemiska produkter och varor som finns omkring oss i vardagen. Det kan ske genom direkt kontakt till exempel vid inandning av ämnen som dunstar från rengöringsmedel, genom upptag i huden av kosmetiska produkter eller när barn suger på föremål.
Kemikalier kan vara akut giftiga, vilket betyder att de kan orsaka skada genast, till exempel vara frätande. Det finns också kemikalier som kan skada genom att till exempel ge allergi.
En del ämnen bryts inte ner utan samlas i djurs och människors kroppar. I blodprover och bröstmjölk från människor har forskarna hittat många ämnen, varav en del kan påverka hormonsystemet och andra kan påverka nervsystemet.
Påverkan kan också ske indirekt. En stor mängd varor genererar en stor mängd avfall och med avfallet sprids kemikalierna vidare – till marken och till vattnet, och så småningom till grönsakerna och till fisken som i sin tur hamnar på middagsbordet.
Barn är särskilt känsliga
Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Det beror dels på att deras kroppar, till exempel hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet, inte är färdigutvecklade och om skador uppstår i ett tidigt utvecklingsskede kan det få livslånga konsekvenser. Barn beter sig också annorlunda jämfört med vuxna och blir därför mer exponerade för kemikalier. De äter, dricker och andas mer än vuxna i förhållande till sin storlek. Mindre barn utforskar världen krypande och de suger och tuggar på saker för att uppleva dem.
Särskilt farliga ämnen ska fasas ut
Ämnen som har särskilt farliga egenskaper ska enligt miljömålet Giftfri miljö inte finnas i nyproducerade varor. Trots detta hittas hela tiden varor som innehåller särskilt farliga ämnen. Exempel som uppmärksammats är leksaksbilar som innehåller bly, badmadrasser som innehåller fortplantningsstörande ftalater, kläder som innehåller allergiframkallande ämnen och byggvaror som innehåller cancerframkallande ämnen.
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.