Geografisk utveckling

Örebro kommun prioriterar i första hand ortsutveckling i Örebro tätort, i sin roll som regional kärna, och Odensbacken, Stora Mellösa, Glanshammar, Garphyttan och Vintrosa, i sina roller som kommunala kärnor, i andra hand de orter som i kartan pekas ut som lokala kärnor.

Ortsutvecklingen i tätorterna Hovsta, Ekeby-Almby och Norra Bro ingår till följd av deras omedelbara närhet till Örebro tätort som en del i ortsutvecklingen av den regionala kärnan.

Kommunen ska möjliggöra för inflyttning, återflyttning och kvarboende i hela kommunen genom att ge planmässiga förutsättningar för en större variation i bostadsutbudet, utveckling av offentliga miljöer och grönstrukturer samt kommersiell och offentlig service i den regionala kärnan och de kommunala kärnorna. Örebros funktion som regional kärna ska utvecklas utifrån alla dess delar (arbets- och bostadsmarknad, kultur- och stadsliv, idrott, handel och stadsmiljöer).

Lokala kärnor är viktiga i sin bygd och kommunen ska verka för att det offentliga serviceinnehållet kvarstår. Utvecklingsinitiativ som stärker dem ska bejakas.

Jordbruksmarken inom Örebro kommun är av stor vikt ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv och är samtidigt av stor direkt och indirekt betydelse för en levande landsbygd. Att bevara jordbruksmarken för dessa syften är därför prioriterat. En dryg fjärdedel av kommunens yta utgörs av brukningsvärd jordbruksmark och flera av dess större tätorter ligger inbäddade i jordbrukslandskapet, däribland Örebro tätort. För deras utveckling kan jordbruksmark behöva ianspråktas för så kallade väsentliga samhällsintressen såvida inga tillgängliga alternativa lokaliseringar finns. De utbyggnadsområden som i översiktsplanen är utpekade invid den regionala kärnan och de kommunala och lokala kärnorna har funnits tillgodose och/eller utgöra väsentliga samhällsintressen där alternativ lokalisering saknas. Dessa utbyggnadsområden förväntas kunna säkra bostadsförsörjningen och tillgången på fritidsändamål och service, lokalisering av bostäder och arbetsplatser nära varandra och allmänt sett åstadkomma hållbara tätortsstrukturer i linje med översiktsplanens övergripande strategier. Om bebyggelseutvecklingen primärt sker i dessa utbyggnadsområden hålls de stora, sammanhängande jordbruksmarkerna väster, söder och norr om Örebro tätort och i Östernärke i allt väsentligt intakta.

Bebyggelseutveckling på landsbygden utanför regionala, kommunala och lokala kärnor sker med enstaka tillägg.

För att åstadkomma en hållbar bebyggelsestruktur och ur allmän synpunkt ändamålsenligt och samhällsekonomiskt lämpligt markutnyttjande sker fler än enstaka tillägg enbart i anslutning till utpekade kommunala och lokala kärnor eller utmed stråk med kommunala transportsamband, det vill säga i lägen där möjligheten till arbetspendling med kollektivtrafik finns eller bör tillkomma). Fler än enstaka tillägg kan i undantagsfall vara möjligt i andra lägen om det kan motiveras utifrån ett kommunalekonomiskt perspektiv eller ur hållbarhetsperspektiv. Omfattningen av bebyggelsetillägg, landskapskaraktär och platsspecifika förutsättningar, allmänna intressen, avgör om planläggning erfordras.

Stadens randzon (område för Örebros tätortsutveckling) markerar det område som är av stor vikt för stadens långsiktiga utveckling. Inom randzonen behöver nytillkommande bebyggelse planeras på ett samordnat sätt genom planläggning och ska huvudsakligen ske inom de områden som är utpekade som utbyggnadsområden. Enstaka tillägg sker därför undantagsvis inom randzonen.

Örebro kommun ska utreda om LIS kan utgöra ett komplement till ovanstående bebyggelsestrategier

En utveckling av landsbygden utanför regionala, kommunala och lokala kärnor undviker att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. På så sätt säkras ett bevarande av kommunens jordbruksmarker, vilket långsiktigt stärker självförsörjningsförmågan.

Landskapets värden och kvaliteter säkerställs genom att ny bebyggelse förhåller sig till de specifika rekommendationer som finns formulerade för respektive karaktärsområde som kommunens landsbygd är indelad i (se karta Mark- och vattenanvändning - Landsbygd).

Bebyggelsekomplettering ska vara motståndskraftig mot klimatrelaterade risker i form av ras, skred, erosion och översvämning.

Bebyggelse ska lokaliseras och placeras med hänsyn till befintliga verksamheter och dylikt som kan ge upphov till störningar. Det kan till exempel vara ledningar, vägar, järnväg, aktiva jordbruk, djurhållning och farlig verksamhet. Störningar som ska beaktas är till exempel luftföroreningar, buller, vibrationer, ljus, lukt eller andra störningar som inte är helt tillfälliga.

Ny bebyggelse lokaliseras där goda förutsättningar finns för en säker dricksvattenförsörjning och där avlopp kan hanteras på ett bra sätt. Detsamma gäller för bredbandsanslutning och elförsörjning.

Kommunen ska tillsammans med andra aktörer utveckla värden för friluftsliv och naturturism i miljöer med unika värden i till exempel Kilsbergen, Hampetorp, Brevens bruk, runt Hjälmaren, i våtmarkslandskapen kring Kvismaren, Tysslingen, Oset och Rynningeviken. Den fysiska planeringen ska bidra till att de kan utvecklas.

I Örebro finns en mosaik av landskap med olika känslighet, potential och utvecklingstendenser. Landskapstypernas karaktärsdrag ska värnas. Vid bebyggelseutveckling ska därför respektive landskaps känslighet och potential vara utgångspunkt.

Kommunen ska tillsammans med andra aktörer utveckla värden för friluftsliv och naturturism i miljöer med unika värden i till exempel Kilsbergen, Kilsmo, Brevens bruk, runt Hjälmaren, i våtmarkslandskapen kring Kvismaren, Tysslingen, Oset och Rynningeviken.

Områden med höga naturvärden och hög ekologisk känslighet ska värnas och utvecklas. Kilsbergen, Latorpsplatån, Hjälmarens strandnära skogar och gräsmarker, våtmarker och gräsmarker vid Kvismaren och Tysslingen samt skogsområdena längs södra förkastningsbranten och relativt opåverkade delar av områdena Karlslundsåsen, Tylöskogen samt på Käglan är sådana områden.

Nära Örebro tätort är naturvärdena ofta höga och genom att bevara och stärka den stadsnära grönstrukturen stärks de gröna sambanden mellan kommunens alla delar.

Tätorten Örebro ligger på ett slättlandskap med lågpunkter längs flera vattendrag som avvattnar Kilsbergen. Kommunens viktiga blåstrukturer har därför huvudsakligen en avrinningsriktning från väst/nordväst som skapar förutsättningar för stadens utveckling och behov av klimatanpassningsåtgärder.

Det finns betydande översvämningsrisk längs vattendrag som Svartån, Lillån, Täljeån/Kvismare kanal och Järleån. Våtmarker ska prioriteras uppströms riskområden där de gör störst nytta utifrån ett mångfunktionellt perspektiv.

En ny tågförbindelse mellan Örebro tätort och Karlskoga-Kristinehamn (den sk Nobelbanan) samt fullt utbyggt dubbelspår till Stockholm är avgörande för regionförstoringen. Den järnvägssträckning som lokaliseringsutredningen för Nobelbanan leder fram till ska ges högsta tänkbara skyddsstatus i jämförelse med andra konkurrerande intressen.

I Örebro kommun hålls det kommunala ortssystemet och regionen samman av kollektivtrafikförbindelser mellan Örebro tätort och kommunens övriga större tätorter, Örebro tätort och huvudorter i närliggande kommuner respektive större närbelägna kommuner i ett storregionalt perspektiv.

Mellan kommunens större tätorter Örebro, Odensbacken, Stora Mellösa, Glanshammar, Garphyttan och Vintrosa samt Kumla ska det finnas cykelvägar. Mellan Odensbacken och Stora Mellösa finns i dagsläget ingen cykelväg.

För enklare och hållbarare resor för boende utanför Örebro tätort utgör pendlarparkeringar på strategiska platser inom kommunen en viktig del.

Örebro Airport är en av Sveriges största regionala frakt-, charter och samhällsflygplatser. Verksamheten vid Örebro Airport är viktig för kommunens och regionens näringsliv. Flygplatsens strategiska läge skapar goda förutsättningar för utveckling av alternativa hållbara transportfunktioner, som exempelvis drönartransporter.

Örebro kommun prioriterar primärt stadsutveckling inom utpekade utvecklingsområden eftersom en utveckling inom dem har stor påverkan på stadens övergripande form och hur den hänger samman. Genom utvecklingsområdena ges möjlighet till att stadskärnan förstärks och kompletteras och att specifika stadsdelar kan utvecklas och ingå i ett större sammanhang. Inom utvecklingsområdena finns således stora möjligheter att långsiktigt säkra bostadsförsörjningen, stärka serviceinnehåll, tillgängliggöra och utveckla strategiskt viktiga målpunkter och öka förutsättningarna för en hållbar mobilitet.

Med utgångspunkten att utnyttja och vidareutveckla befintliga strukturer blir stadsdelarnas karaktär och utvecklingspotential av stor betydelse för stadens utveckling. Med dessa som grund finns stor möjlighet att utveckla staden utifrån samtida och framtida behov. Det gäller såväl vid tillägg och kompletteringar i befintlig miljö, vilket är eftersträvansvärt, som när nya områden utvecklas med omsorg och i god relation till de strukturer som redan finns.

Kommunala kärnor utgör större, strategiskt belägna stadsdelscentra som är av stor betydelse för vardagslivet i staden. De ska vara lättillgängliga med hållbara trafikslag och det ska finnas en variation av bostadsalternativ i deras närhet. Lokala kärnor utgör mindre centrumbildningar eller stråk och har betydelse för vardagslivet i närområdet. I takt med en växande stad kan nya kommunala och lokala kärnor behöva utvecklas för att åstadkomma vardaglig närhet. Liksom de befintliga kommunala och lokala kärnorna, pekas tänkbara framtida ut i kartan.

Stadens randzon (område för Örebros tätortsutveckling) markerar det område som är av stor vikt för stadens långsiktiga utveckling. Inom randzonen behöver nytillkommande bebyggelse planeras på ett samordnat sätt genom planläggning och ska huvudsakligen ske inom de områden som är utpekade som utbyggnadsområden. Enstaka tillägg sker därför inte/undantagsvis inom randzonen.

Ortsutvecklingen i tätorterna Hovsta, Ekeby-Almby och Norra Bro ingår till följd av deras omedelbara närhet till Örebro tätort som en del i ortsutvecklingen av den regionala kärnan. Tätorterna ses som en planeringsmässig del av staden.

Örebro stad har flera större besöksmål som har stor betydelse för både boende och besökare. Besöksmålen bidrar till att forma stadens identitet och attraktivitet som livsmiljö och besöksmål. Stadskärnan med Örebro slott, Kulturkvarteret, Eyra idrottsområde, Wadköping och Stadsparken, Oset och Rynningeviken, Conventum, Svampen och Karlslund är några av de större besöksmålen i staden. I den fysiska planeringen säkerställs en stadsutveckling som stärker värdena i respektive besöksmål.

Örebro har två större handelsområden utöver stadskärnan, Marieberg och Boglundsängen, vilka är stora besöksmål. Dessa områden ska ges möjlighet att utvecklas utifrån läge i staden och kommunens inriktning kring handel.

Örebro universitet är ett av stadens och regionens största besöksmål och nod för dess utveckling. Verksamheterna är geografiskt spridda från Campus Örebro till Campus Universitetssjukhuset, Grythyttan samt Karlskoga. Kommunen ska i den fysiska planeringen ta stor hänsyn till universitetets expansionsbehov avseende kärnverksamheten, önskemål om student- och forskarbostäder liksom rumsliga behov hos verksamheter som är nära kopplade till universitetets verksamhet, och där den fysiska närheten mellan dem är av betydelse.

Universitetssjukhuset i Örebro län är ett av landets sju universitetssjukhus. Sjukhusets expansionsmöjligheter säkerställs främst inom ramen för arbetet med CV-områdets omdaning. Sjukhusets lokala och regionala betydelse gör att verksamhetens behov och önskemål i samband med omdaning av angränsande miljöer, bör tillmätas den största betydelse.

De gröna sammanhängande stråken binder ihop olika grönområden till en fungerande helhet och fyller flera funktioner både utifrån ett socialt och ett ekologiskt perspektiv.

Gröna stråk till och mellan parker, naturreservat och andra, grön- och vattenområden ökar upplevelsen av närhet och minskar tröskeln för att ta sig till ett grönområde. De gröna stråken är viktiga för att möjliggöra människors rekreation och vardagsmotion och gör det mer attraktivt att gå och cykla mellan olika målpunkter. De gröna stråken är också viktiga spridningsvägar för olika växter och djur.

Runt staden Örebro ska de gröna stråken binda samman strandängarna längs Hjälmaren, löv- och barrskogarna skogarna längs förkastningsbranten, skogs- och gräsmarker vid Karlslund det storskaliga jordbrukslandskapet vid Karlslund samt det småbrutna jordbrukslandskapet norr om staden. Dessa landskap har viktiga natur- och rekreationsvärden som kan stärkas och tillgängliggöras ytterligare.

De gröna stråkens förmåga att möta effekter av ett förändrat klimat, genom att exempelvis fungera som en resurs för att hantera dagvatten, skyfall och höga flöden, ska förstärkas.

Lillån, Svartån och andra vattendrag som går genom Örebro stad och tätorter är särskilt betydelsefulla grönstråk där marken längs åarna i högsta möjliga grad ska säkras för rekreation och rörelse. Vattenkontakten och möjligheten att röra sig längs stråken ska förstärkas genom att utveckla befintliga värden och omdisponera befintliga ytor.

I Örebro har kollektivtrafiken stor betydelse för att sammanbinda stadens olika delar. En ringlinje för kollektivtrafik ska på sikt kunna utvecklas i takt med att staden växer. I den fysiska planeringen eftersträvas en högre befolkningstäthet och fler arbetsplatser längsmed kollektivtrafikens linjesträckningar.

Örebro resecentrum och Örebro Södra utgör två av stadens viktigaste noder för kollektivtrafiken.

Resecentrum är kommunens centralstation. Den utgör en nationell och regional nod som ska utvecklas så att dess kapacitet, tillgänglighet och attraktivitet ökar.

Exploatering i stationens närhet ska ske med hög täthet och i huvudsak bestå av personalintensiva verksamheter.

Örebro Södra är kommunens andra järnvägsstation som ingår i en etablerad struktur för kommunikationer och verksamheter och utgör en viktig nod för in- och utpendling som ska bevaras och utvecklas. Södra station ska utvecklas som pendlarstation med stopp för tåg och buss. Säkerheten för resande ska förbättras. De utbyggnadsmöjligheter som finns kring Södra station tas tillvara så att fler stationsnära arbetsplatser skapas.

Tillkommande verksamheter får inte äventyra stationernas ombyggnad för utökad spårkapacitet, ny järnväg Oslo–Stockholm, angöring för buss-, gång-, cykel- och biltrafik, samt möjlighet för service riktad till resenärerna.