Hållbar utveckling

Området utgörs huvudsakligen av lagkrav snarare än mål, vilka styr innehållet i en översiktsplan.

Till följd av ändringar i plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa kommunens syn på klimatrisker såsom översvämning, ras och skred i förhållande till skador på den byggda miljön samt också hur sådana risker kan minska eller upphöra. De konflikter som betonats för området handlar om att utmaningarna inte främst finns i förhållande till nya utbyggnadsområden utan snarare i förhållande till redan befintliga miljöer.

Klimatanpassningsåtgärder innebär vidare ett markaanvändningsanspråk som hamnar i konflikt med andra anspråk och behov. Klimatanpassningsåtgärder kan i flera avseenden gynna andra mål som exempelvis biologisk mångfald och gestaltad livsmiljö (bland annat genom mer grönska i stadsmiljöer, anläggande av våtmarker och så vidare).

Målområdet har fokus på mål för biologisk mångfald och ekologiska hållbarhetsdimensioner för olika naturtyper.

Området omfattar ekosystemtjänster, både avseende att sådana tjänster ska upprätthållas, men även mål om tillämpning av perspektivet i sig (i planeringssammanhang).

Naturvård och biologisk mångfald utgör ett bevarandeintresse som står i potentiell konflikt med exploateringsorienterade intressen som på olika sätt gör anspråk på mark som är av betydelse för målen.

Jord- och skogsbruk och formerna för hur dessa näringar bedrivs är av större betydelse för målen inom området. Det finns givetvis en stark koppling till och synergi med målområdet grönfrågor och friluftsliv.

Målområdet utgår från de mål som relaterar till att klimatpåverkan ska begränsas, att andelen förnybar energi ska öka, att energianvändningen ska minska.

I målområdet ingår mål som handlar om resurshushållning i förhållande till fysiska strukturer och byggd miljö. Frågorna har en koppling till målområdet infrastruktur och transporter där det bland annat finns en konfliktdimension i förhållande till boendepreferenser.

Ett ökat fokus på befintliga byggnader och fysiska strukturer, för att undvika den klimat- och miljöbelastning som nybyggnation innebär, medför också en potentiell konflikt i förhållande till exploateringsorienterade intressen med utveckling av tätorten på ny mark.

På motsvarande sätt finns en konflikt i förhållande till exploatering när det gäller ianspråktagande av mark, i synnerhet skogsmark, då det innebär att marken inte längre fungerar som kolsänka. Att skapa planeringsmässiga förutsättningar för fossilfri energi innebär också en rad konflikter med bevarandeintressen.

Målområdet omfattar miljöaspekter kopplade till luftkvalitet, förorenade områden och hälsa med flera aspekter.

Området är till stora delar styrt av lagkrav, exempelvis miljökvalitetsnormer (MKN) som absoluta gränsvärden medan målen ger uttryck för ett önskvärt tillstånd.

Förekommande konfliktområden rör utmaningar kring förorenad mark i samband med omvandling av tidigare industriområden, samt hantering av MKN i samband med planering. Här finns synergier med andra målområden, exempelvis transporter och infrastruktur, där minskade transporter har positiva effekter för luftkvalitet.

En konflikt finns emellertid i att komplettera och bygga vidare på befintliga strukturer för att spara resurser då det ofta sker i miljöer som kan vara problematiska ur buller- och luftkvalitetssynpunkt. En förutsättning för hantering av markföroreningar är många gånger byggnation eller stadsomvandling.

Målområdet fokuserar på sjöars och vattendragens ekologiska och kemiska status, grundvattenkvalitet och dricksvattenförsörjning.

I förhållande till området nämns ett antal konflikter vilka handlar om sådan produktion och sådana verksamheter som påverkar vattenkvaliteten i negativ riktning. Det gäller exempelvis jordbruket och livsmedelsproduktionen. En viktig del för att skapa förbättrade förutsättningar för vattenkvalitet är exempelvis att etablera kantzoner på jordbruksmark vid vatten samt att etablera våtmarker. Dessa åtgärder innebär ett markanvändningsanspråk som står i potentiell konflikt med andra anspråk.

Att säkerställa dricksvattenförsörjning kan stå i konflikt med exploateringsorienterade intressen. En ytterligare konflikt som nämns är att området som helhet är svårhanterat ur planeringssynpunkt då det är många privata verksamheter/fastighetsägare som har stor påverkan på vattenkvaliteten. Åtgärder som syftar till att återväta marker gynnar exempelvis biologisk mångfald och är även viktigt ur klimatanpassningssynpunkt samt har positiva effekter på klimatpåverkan.

Målområdet har samlat de hållbarhetsmål som är associerade med ekonomisk utveckling.

Målen är relativt allmänt hållna och handlar om såväl tillväxt och ökad produktion vilka dock ska bottna i en hållbar utveckling och en tillväxt som inte belastar miljön i negativ riktning.

Området är (eller kan vara) förknippat med en grundläggande konflikt kring hållbarhet och tillväxt i sig. Att möta och värdera marknadsaspekter när det kommer till markanvändning är vidare förknippat med svårigheter kopplat till övergripande strategier och principer.

Flera av målen har fokus på attraktionskraft, besöksnäring och friluftsliv med möjliga synergier i förhållande till de målområden som på olika sätt fokuserar på att åstadkomma för människan attraktiva livsmiljöer.

Ett antal mål fokuserar på landsbygdsutveckling. Ansatsen är bland annat att det ska vara möjligt att leva, bosätta sig och verka inom landsbygder.

Frågan om landsbygdsutveckling har i sammanhanget ansetts ha en samhörighet med försörjande ekosystemtjänster, främst livsmedelsproduktion utifrån landsbygdens koppling till areella näringar. Även om de flesta människor av olika skäl föredrar att bo i stadsområden, visar förekomsten av fritidshus och en växande landsbygdsturism att landsbygden är en attraktiv miljö för både rekreation och som boendemiljö.

De natur- och kulturmiljöer som återfinns i det varierade jordbrukslandskapet skapar därigenom förutsättningar för entreprenörskap och företagande som inte är direkt kopplat till jordbruksproduktion, men som är indirekt beroende av att jordbrukslandskapet bevaras. Det varierade odlingslandskapet är därför sannolikt jordbrukets starkaste bidrag till en levande landsbygd.

Målområdet kan i vissa lägen vara konfliktfyllt i relation till hållbarhetsmål som betonar koncentration av invånare och resurser till stadsområden och i de fall när livsmedelsproduktion hamnar i konflikt med annan markanvändning, exempelvis tätortsutveckling. Konfliktytor kan också finnas i att dessa landskap samtidigt som de bjuder många rekreativa värden och boendekvalitéer också är produktionslandskap.

Målområdet samlar mål som relaterar till jämlika och jämställda livsvillkor i de avseenden målen relaterar till fysisk miljö.

En central fråga är boendesegregation och hållbara bostadsområden inklusive utbildningsmiljöer samt boendemiljöer på jämlika villkor. Centralt för området är även möjligheten att påverka sin närmiljö samt därutöver trygghetsaspekter i närmiljön.

Identifierade konflikter i förhållande till området handlar bland annat om en marknadsorienterad exploatering som inte nödvändigtvis kan möta alla behov. Sociala aspekter, såsom kvaliteter människor kan uppfatta eller sakna i sin vardag, är svårare aspekter att kvantifiera än andra mål och utgångspunkter.

Målen har synergier med bostadsförsörjning, gestaltad livsmiljö, grönperspektiv och friluftsliv, infrastruktur och transporter, kulturmiljö och landsbygdsutveckling och försörjande ekosystemtjänster.

Området utgår från mål som relaterar till människan och hennes livsmiljö.

Utgångspunkten är de nationella målen för gestaltad livsmiljö men även miljökvalitetsmål med motsvarande fokus. Därtill följer mål som rör en helhetssyn på landskapet med ett motsvarande socialt fokus. Målen präglas generellt av en hög ambitionsnivå utan direkta konflikter med andra hållbarhetsmål.

Det finns dock betydande utmaningar för målens genomslag i praktiken där andra frågor tenderar att väga tyngre. Väl gestaltade och attraktiva livsmiljöer är en viktig fråga i förhållande till attraktivitet och hälsa.

Synergier finns till flera andra målområden, varav kulturmiljö, bostadsförsörjning, social hållbarhet och grönfrågor och friluftsliv är tydligast.

Utöver nationella mål för kulturmiljöarbetet återfinns mål rörande området inom flera miljökvalitetsmål och är en bärande del i gestaltad livsmiljö.

Kulturmiljö såsom bevarandeintresse befinner sig i en potentiell konflikt med exploateringsorienterade intressen. Konflikter riskerar att bli tydligare om byggnation sker i förhållande till befintliga byggda miljöer (förtätning och omvandling).

Det finns synergier i förhållande till klimat- och energiområdet när det kommer till ett livscykelperspektiv på bebyggd miljö. Kulturmiljöfrågorna har en viktig roll i förhållande till grönfrågor, naturvård och biologisk mångfald, vatten och friluftsliv samt är en nyckelfråga när det gäller attraktiva livsmiljöer överlag.

Målen fokuserar på att invånare ska ha till tillgång till grönområden och grönstråk i förhållande till bebyggelsen samt kvalitetsdimensioner kopplade till dessa ytor.

Dessa mål har en samhörighet med dem för friluftslivet vilka bland annat fokuserar på tillgängligheten till attraktiva natur- och kulturlandskap för friluftsliv och rekreation. Målen är associerade med ett bevarandeanspråk som befinner sig i potentiell konflikt med exploateringsorienterade intressen.

Gröna inslag i staden konkurrerar om samma ytor med en rad andra behov, inte minst på kvartersmarken.

Mål gällande grönfrågor och friluftsliv har starka synergier i förhållande till flera andra målområden, bland annat vad gäller gestaltad livsmiljö, naturvård, kulturmiljö med flera.

Målområdet fokuserar på att bostadsbyggande i allmänhet ska främjas.

Utbudet av bostäder ska därutöver svara mot efterfrågan och behov, även vad gäller ekonomiskt överkomliga bostäder. En potentiell konflikt kan vara ett överordnat fokus på numerära mål snarare än mer kvalitativa mål utifrån olika gruppers behov, när det kommer till bostadsbyggande. Ytterligare konflikter handlar bland annat om pressade byggkostnader i förhållande till gestaltningsmässig kvalitet.

Bostadsförsörjning innebär vidare ett markanspråk som i sin tur befinner sig i konflikt med annan markanvändning och bevarandeintressen. En utmaning är att förtätning och omvandling i befintliga områden kan medföra höga mark-, sanerings- och byggkostnader som kan göra det svårare att tillskapa billiga nya bostäder. Bostadsförsörjning som förutsätter omfattande nybyggnation står potentiellt i konflikt med intentionerna i målområdet Klimat, energi och resurshushållning, som betonar ett tillvaratagande av det redan byggda.

Målen är förknippade och har synergiverkan med mål inom social hållbarhet och gestaltad livsmiljö som bland annat handlar om goda, tilltalande och väl gestaltade livsmiljöer och bostäder på jämlika villkor.

Målen för området fokuserar på en minskad klimatpåverkan och hälsoaspekter kopplat till transporter men även funktionsmål om transportsystemens uppgift att skapa god tillgänglighet.

Överlag läggs vikt vid att infrastrukturen ska vara en integrerad del av stadsplanering och fysisk planering där utgångspunkter utöver klimat och hälsa även är hänsyn till natur- och kulturmiljö, estetik och säkerhet.

Frågan befinner sig i vissa avseenden i konflikt med principer för en tätare stad och stadstillväxt och ambitionerna inom målområdet Landsbygdsutveckling och försörjande ekosystemtjänster. Målområdet har tydliga synergier med andra målområden som social hållbarhet (folkhälsomålen, jämlika livsvillkor), klimat och energi samt miljö (när det kommer till bland annat luftkvalitet).