Vård och omsorg

Samhällsplaneringen kan bidra till att skapa hälsosamma livsmiljöer som bidrar till en hög livskvalitet för invånarna. Exempelvis genom att skapa gröna, trygga och trevliga livsmiljöer som inbjuder till fysisk aktivitet och sociala möten. Men en god hälsa förutsätter även närhet och god tillgänglighet till vård och omsorg i olika delar av kommunen samt ett sjukhus med avancerad och specialiserad vård.

USÖ utgör ett av landets sju universitetssjukhus och är arbetsplats för cirka 3 500 personer, vilket gör det till en av länets största arbetsplatser. Här finns avancerad och högspecialiserad sjukvård, forskning och läkarutbildning som bedrivs i ett nära samarbete med Örebro universitet, och ett campus finns lokaliserat på sjukhusområdet. Ett omfattande samarbete finns med Region Värmland. Sjukhusets utvecklings- och expansionsmöjligheter kan ske inom befintligt sjukhusområde genom omdisponering av ytor och högre bebyggelse.

Inom kommuner och regioner utvecklas sättet att förhålla sig till och arbeta med hälsa, vård och omsorg. Kärnan är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Invånarna ses som aktiva medskapare i stället för passiva mottagare och arbetet ska vara proaktivt och hälsofrämjande i stället för reaktivt. En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården bidra till att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och räcka till fler.

I framtiden kommer närsjukvård att i högre utsträckning än i dag erbjudas i nära samspel med sjukhus och kommunala insatser men också, oavsett var patienten befinner sig, via olika tekniska lösningar. På så sätt kan vården uppfattas ännu närmre trots geografiskt avstånd vilket kan påverka behovet av nya vårdcentraler/enheter för närsjukvård.

Placeringen av vårdcentraler, liksom annan besöksintensiv hälso- och sjukvård, är strukturbildande för en stad, eftersom de bidrar till flöden av människor. Vissa av vårdens mottagningar behöver vara lokaliserade nära befolkningen i stadsdelscentrum och i de mindre tätorterna, medan andra mottagningar med specialinriktad vård inte kräver samma geografiska närhet till bostadsområdena, utan snarare kan behöva lokaliseras tillsammans med annan understödjande vård i strategiska lägen i staden. Det är viktigt att vårdcentraler och annan hälso- och sjukvård placeras med god tillgång till alla transportmedel så att alla kommunens invånare har möjlighet att lätt uppsöka vården.

Med den förväntade befolkningstillväxten följer på sikt ett behov av fler vårdcentraler i kommunen. Då befolkningstillväxten förväntas innebära en påtaglig tillväxt i den befolkningsgrupp som har störst vårdbehov, den allra äldsta befolkningen över 80 år, kan vårdbehovet komma att öka ytterligare. Detta kräver beredskap för utökad närsjukvård.

För att samhällets resurser ska nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler inom vård- och omsorg, men även understödjande verksamheter. En ökad medverkan från vård- och omsorgssektorn i samhällsplaneringen kan bidra till en ökad kunskap och förståelse bland samhällsbyggandets aktörer samt skapa ett effektivt och tillgängligt vård- och omsorgsutbud.

Vård- och omsorgsboende finns för individer eller par som inte kan få den vård och omsorg som behövs i en vanlig bostad. På vård- och omsorgsboenden erbjuds omvårdnad, mat, service och aktiviteter utifrån vad individen behöver, dygnet runt. Det finns både kommunala och privata boenden på många olika platser i Örebro kommun. Befolkningsökning i allmänhet och en ökad andel äldre med större vård- och omsorgsbehov medför framöver även ett ökat behov av fler vård- och omsorgsboenden i kommunen. För personal och anhöriga är det av vikt att vård- och omsorgsboenden lätt kan nås med cykel eller kollektivtrafik.