Förskola och grundskola

Framtida behov i skolan

Tidigare års kraftiga befolkningsutveckling innebar ett stort behov av att utöka antalet skol- och förskoleplatser. Detta möjliggjordes genom om-, till- och nybyggnad av förskolor och grundskolor i Örebro kommun. Men den snabba befolkningsökningen har under de senaste åren minskat och det gäller särskilt utvecklingen inom de yngre ålderskategorierna. Prognoser gällande den framtida befolkningsutvecklingen visar att antalet barn i för- och grundskoleåldern väntas minska de närmaste tio åren, medan antalet ungdomar i gymnasieåldern förväntas öka något. Det innebär att det inom delar av kommunen finns och kommer att finnas ett överskott av för- och grundskoleplatser de kommande tio åren. Det fria skolvalet tillsammans med etablering av fristående skolor påverkar elevunderlaget för varje skola. Beskrivningarna nedan omfattar både skolor i kommunal och privat regi.

Strukturbildande för staden

Skolors placering är strukturbildande för en stad eller tätort. Skolan är viktig för familjers vardagsliv, en viktig arena för möten och integration samt en del i skapandet av en lokal identitet för en tätort eller stadsdel. Enligt Barnkonventionen har barn rätt till utbildning och grundskolan ska vara tillgänglig för alla. Barn som har möjlighet att gå på en förskola eller skola nära sitt hem får en god förankring i sitt närområde. Skollokalerna och tillhörande idrottshallar används för föreningsliv och möten, liksom skolgården för lek och spontanidrott utanför skoltid, vilket bidrar till att skolan fungerar som en lokal mötesplats. En skola och förskola bidrar också till det flöde av människor som kan ge möjlighet till kommersiell service i tätorten eller stadsdelen.

Skolorna är mycket viktiga för de mindre tätorterna och för att hålla landsbygden levande. Ett minskat elevunderlag försvårar möjligheten att bedriva skolverksamhet i redan små skolor. En nedläggning av en skola innebär dock en mycket stor påverkan på vardagslivet i de mindre tätorterna och den kringliggande landsbygden. Utifrån ett landsbygdsperspektiv är det viktigt att så långt det är ekonomiskt, organisatoriskt och pedagogiskt möjligt bevara skolorna i våra mindre tätorter.

Behovet av skollokaler förändras över tid beroende på hur befolkningens utveckling och åldersstruktur. Ibland är behovet stort, ibland är det mindre. Även om det på kort sikt inte finns ett behov av alla befintliga kommunala skollokaler är det viktigt, så långt det är ekonomiskt och byggnadstekniskt möjligt, att dessa bevaras för skoländamål i kommunal ägo. Detta för att på sikt säkra tillgången för framtida behov, för att skolorna är strukturbildande för staden samt att de ofta är förenade med stora kulturhistoriska värden. Detta gäller särskilt centrala fastigheter, där trycket på annan markanvändning är stor. Därför är det viktigt att centralt belägna förskole- och skolfastigheter så långt som möjligt även fortsättningsvis är planlagda för skoländamål.

Skolan och förskolans utemiljöer

Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Barns hälsa, lärande och utveckling påverkas då positivt. Bra utemiljöer är tillräckligt stora för att slitaget på vegetationen inte ska bli för stort och för att ge utrymme för en variation av aktiviteter. Viktiga grundförutsättningar är en varierad topografi som stimulerar till rörelse, och rikligt med vegetation i form av träd och buskar. Vegetationen ger skugga, ger platser för lugn och återhämtning och är viktig för utforskande aktiviteter och lärande. Den ger också tillgång till lösa material som vatten, sand, löv och stenar, som är mycket viktiga i barns fantasi och skapande lekar. För många barn är uteleken på skolan och förskolan ofta den enda tid de är utomhus på hela dagen. Därför är utomhusmiljöerna vid skolor och förskolor mycket viktiga. Om skolor i stadsdelar och mindre tätorter lokaliseras nära andra besöksintensiva verksamheter så som kultur- och fritidscenter och idrottsanläggningar skapas bättre möjligheter till mötesplatser, minskad skadegörelse och samnyttjande av parkering.

Trafik

Andelen barn som skjutsas med bil till skolan har ökat över tid, vilket påverkar barnens fysiska och mentala hälsa och självständighet negativt samt medför ökade trafiksäkerhetsproblem kring förskolor och skolor. Olika faktorer påverkar hur barnen tar sig till skolan. Skolvägens trafiksäkerhet, eller föräldrarnas upplevelse av detta, är en orsak till att barn inte får gå till skolan på egen hand. En annan är att allt fler barn har längre väg till skolan än tidigare. Det kan bero på det fria skolvalet, som gör det möjligt att välja en skola längre från hemmet, på att rätten till skolskjuts har förändrats eller på att vi får färre men större skolor. En stor skola eller förskola får generellt sett ett större geografiskt upptagningsområde än en liten skola, vilket bidrar till längre resor.

Ju längre en resa är desto fler väljer bilen framför gång-, cykel- och kollektivtrafik. Ju mer trafik desto svårare är det att ordna en säker trafikmiljö kring skolan. För att fler barn ska tillåtas ta sig självständigt till skolan behöver det finnas säkra gång- och cykelvägar till skolorna och möjlighet för barnen att säkert och tryggt kunna ta sig till kollektivtrafikens hållplatser.

Av alla dessa skäl behöver kommunen noga överväga skolors lokalisering.