Värmeböljor och torka

I och med att klimatet förändras kommer värmeböljor bli allt vanligare, både globalt och i Sverige. Värmebölja är en period på minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°.

Framöver kommer värmeböljorna att bli allt fler, ske med allt högre temperaturer, och vara mer långvariga. Värmeböljor kan få stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner som exempelvis energiförsörjning, transporter och hantering av livsmedel. Långvarig värme innebär också en ökad risk för skogsbränder och torka. Med detta ökar även risken för försämrad vattenkvalitet och lägre grundvattennivåer, vilket påverkar dricksvattenförsörjningen.

Städer, bebyggda områden, är särskilt utsatta under värmeböljor då de skapar högre temperaturer än sin omgivning. Detta beror bland annat på att stadens hårdlagda ytor absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Under natten avgår denna värme och höjer lufttemperaturen. Detta fenomen kallas den urbana värmeöeffekten.

Värmebölja är den klimatrisk som har störst påverkan på människors hälsa. Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt utsatta grupper är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning och små barn.

Planeringsinriktning

I Örebro kommuns tätorter ska förutsättningar att reducera risker för värmeböljor värnas genom att bibehålla och utveckla gröna strukturer som svalkar och ger skugga.

Ställningstaganden

• För att minska urbana värmeöar från värmelagrande byggnader och hårdgjorda ytor samt mildra effekten av värmeböljor är det prioriterat att bibehålla den grönska som finns och planera för att tillskapa ytterligare grönska i staden.
• I områden som har identifierats med höga temperaturer bör åtgärder göras. Högst prioritet har områden med risk för höga temperaturer där det bor många människor, samt där det finns särskilda verksamheter med utsatta grupper som till exempel förskola, skola, äldreboenden och omsorgsboenden.
• Träd är prioriterade eftersom de ger både skugga och kylning genom avdunstning. En krontäckningsgrad på minst 30 procent på stadsdelsnivå ska eftersträvas.
• Hänsyn till risken för värmebölja ska ske vid utformning och placering av byggnader och planering av bebyggelseområden, till exempel genom att öka inslag av skuggande träd vid hus, öka mängden grönska över lag och genom att inte placera byggnader för tätt eller på sätt som fångar in och lagrar värmen.
• Kommunens offentliga platser så som torg och parker ska utformas så att de erbjuder en stor variation av mikroklimat (sol, skugga, lä och vindexponering). Till exempel bör platser där många människor vistas under lägre perioder, så som busshållplatser och ytor där människor umgås, erbjuda skugga.
• Kommunen ska ta hänsyn till Länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan i planeringsarbetet och ta fram en egen kommunal vattenförsörjningsplan som tar det framtida klimatet i beaktan.