Gå till innehåll
Sök
meny

Grönstruktur och naturområden

Det här förslaget till översiktsplan är ute på samråd mellan 22 januari och 16 april. Du kan tycka till om förslaget här.

Örebro kommuns natur och parker är avgörande för att kommunen ska vara attraktiv och hälsosam att bo i och för att fler ska vilja flytta hit.

Forskning visar att vistelse i gröna miljöer är mycket viktig för både vår fysiska och psykiska hälsa. Grönstrukturen har också en viktig reglerande funktion av lokalklimatet vilket har stor betydelse vid stora regnmängder och värmeböljor. Den gröna infrastrukturen är nödvändig för att stärka ekosystemen och stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden. Grönstrukturen binder kol från atmosfären och skogen utgör en viktig kolsänka som behöver bevaras för att minska klimatpåverkan. En väl fungerande grönstruktur är med andra ord en förutsättning för en hållbar stad och kommun.

Tematisk strategi

Tillgång till grönområden med höga sociala värden ska säkerställas i både befintlig och ny bebyggelse. Naturens ekologiska värden ska skyddas och utvecklas. Grönstrukturens sociala och ekologiska värden ska utvecklas genom att stärka prioriterade ekosystemtjänster. Grönstrukturen ska vid behov vara mer multifunktionell och motverka negativa effekter av ett förändrat klimat.

Övergripande ställningstaganden

  • Kommunen ska säkerställa en god tillgång till grönområden av tillräckligt hög kvalitet för att tillgodose behovet av motion, rekreation, lek, friluftsliv, naturupplevelser, rofylldhet, återhämtning, skugga, mötesplatser och fritidsaktiviteter. Riktvärden i grönstrategin ska följas.
  • I befintlig bebyggelse där riktvärdena i grönstrategin inte uppfylls är det extra viktigt att utveckla värdena på de grönytor som finns i området, samt verka för att tillskapa nya grönytor.
  • Alla invånare ska ha tillgång till kvalitativa grönområden som främjar hälsa och välbefinnande. Betydande investeringar för att utveckla de sociala värdena ska föregås av en målgruppsanalys och en jämlik och jämställd resursfördelning ska säkerställas för att parker och naturområden ska upplevas som attraktiva för alla.
  • Kommunen ska vid planering av grönstrukturen särskilt utgå utifrån utsatta gruppers behov, såsom barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Högst prioritet har områden med brist på gröna värden där det bor många människor, samt där det finns särskilda verksamheter med utsatta personer, till exempel förskola, skola, vård- och omsorgsboenden.
  • Natur- och grönområdens förmåga att leverera ekosystemtjänster ska utvecklas. Kommunen ska vid behov arbeta för mångfunktionella grönytor som kombinerar sociala värden med biologisk mångfald och klimatanpassning. Det gäller både vid planläggning av nya områden och vid utveckling av befintliga grönstruktur.
  • Kommunen ska genom markinköp öka möjligheten att skydda och utveckla gröna värden både i och utanför tätorterna.
  • Kommunens ska arbeta med grönytefaktor i markanvisningar.
  • Kommunen ska verka för att kulverteringar av vattendrag, såsom Älvtomtabäcken och Bygärdesbäcken, tas bort för att förbättra ekologiska värden, förebygga översvämningar och/eller skapa rekreationsytor.

Psykisk ohälsa, stressrelaterade sjukdomar och sjukdomar som beror på stillasittande ökar. Flera forskningsstudier visar att människor som bor nära grönområden håller sig betydligt friskare och lever längre än de som bor längre ifrån grönområden. Vistelse i gröna miljöer sänker blodtrycket och halterna av stresshormonet kortisol. Det stimulerar till fysisk aktivitet vilket motverkar hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer.

Tillgång till grönstruktur har visat sig utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper. En grundförutsättning för tillgång till grönområden är att det finns tillräckligt stora arealer och att dessa hänger ihop i en väl fungerande grön infrastruktur. Områdena behöver dessutom erbjuda efterfrågade upplevelsevärden och vara lätta att ta sig till. Närhet till grönområden har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Bostadsnära grönska är särskilt viktigt för utsatta grupper såsom barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Ett avstånd på 300 meter betraktas i flera studier som ett tröskelavstånd där användningen minskar snabbt efter detta avstånd.

En grönstruktur där olika landskapselement framhävs ger även identitet och karaktär till platsen och är viktigt för platsanknytning, känslan av tillhörighet och upplevelsen av gemenskap. En välutvecklad grönstruktur kan också bidra till en ökad orienterbarhet, tillgänglighet och upplevelsen av närhet till olika grönområden.

Grönstrukturen i byggda miljöer har även en avgörande betydelse för en god livsmiljö och för att våra stads- och tätortsmiljöer ska uppfattas som attraktiva. Undersökningar visar att närhet till natur- och grönområden är något som många skattar mycket högt och vill se mer av i det offentliga rummet.

Parker och grönytor är en avgörande karaktärsskapande del av den gestaltade och byggda miljön som bidrar med skönhetsvärden, trivsel och lokal identitet. Ett stadsbyggande som tar utgångspunkt i naturförutsättningar på platsen tar större hänsyn till landskap och ekologi. Det ger också förutsättningar för en mer innehållsrik och varierad byggd miljö.

För att minska utarmningen av biologisk mångfald är det viktigt att bevara naturmiljöer med höga ekologiska värden. Redan störda miljöer behöver restaureras och återskapas. Grönstrukturen i tätortsnära områden blir allt viktigare för den biologiska mångfalden i takt med att den biologiska mångfalden utanför den täta bebyggelsen utarmas.

Grönområdena behöver bindas samman i gröna stråk. Nätverket av gröna korridorer mellan grönområden gör att djur och växter kan förflytta sig och spridas mellan olika områden. Gröna stråk uppmuntrar även till fysisk aktivitet och sänker tröskeln för kommunens invånare att ta sig till parker och andra grönområden.

Natur- och kulturmiljöer har även betydelse för turistnäringen. Potentialen att utveckla naturbaserade upplevelsevärden och naturturism i Örebro kommun är mycket stor. Det finns förutsättningar för en mängd olika friluftsaktiviteter som bad, vandring, cykling, skidåkning, fiske, paddling och båtliv i rika naturmiljöer.

Grönskan i tätorterna skapar ett bättre lokalklimat genom rening av luft, utjämning av temperaturen, skuggning, vattenrening samt dämpning av vattenflöden vid kraftigt regn eller vid höga flöden i våra vattendrag. Dessa ekosystemtjänster kommer att få en ännu större betydelse i ett framtida klimat med ökad nederbörd och fler värmeböljor. Genom att utveckla ekosystemtjänster som vattenrening och flödesutjämning kan vi minska risker och kostnader för bland annat översvämningar. Vi behöver investera i grön infrastruktur för att skydda annan viktig infrastruktur.

I och medVid förtätning av staden, vilket innebär fler boende på samma yta, behöver grönstrukturen utvecklas och i många fall fylla fler funktioner.

Det kan uppkomma målkonflikter mellan olika värden och ekosystemtjänster för grönstrukturen. En bedömning av vad som väger tyngst mellan olika kvaliteter och värden behöver göras både utifrån behov på den aktuella platsen och utifrån helheten för att säkerställa en balans i den totala grönstrukturen.

Läs mer om hur Örebro kommun arbetar med gröna områden och värden i Grönstrategi för Örebro kommun och i Naturplanen.

Underteman

Vy över vatten.

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Kontakta Örebro kommuns servicecenter

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30

Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10

Öppettider: Vardagar kl. 10–16

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se