Ett robust samhälle

Sverige har återupptagit uppbyggnad av totalförsvaret. Det innebär såväl att den militära förmågan byggs ut som en utbyggnad av civilförsvarets förmåga. Det civila försvarets uppdrag innebär att skydda civilbefolkningen och säkerställa att exempelvis sjukvård, transporter och livsmedels- och dricksvattenförsörjning fungerar även vid samhällsstörningar, krigsfara och ytterst i krig.

Beredskap och ett robust samhälle handlar vidare om att bygga en resiliens, det vill säga en förmåga för samhället att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser. Detta kan innebära både väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller allvarligare väderhändelser.

I samband med större samhällsstörningar kan storskalig utrymning vara en förutsättning för att rädda människors liv och hälsa. Klimatförändringar, med skogsbränder eller översvämningar som följd, det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är omständigheter som kan innebära behov av och en förmåga för samhället att kunna genomföra storskaliga evakueringar.

En storskalig evakuering kan vara av olika omfattning och exempelvis omfatta utrymning av en hel stad, en stadsdel, tätort eller ett annat större geografiskt område. Evakueringen sker i regel under en längre tid, i dagar, veckor eller månader. Storskalig evakuering kan därmed påverka en stor mängd människor, djur och samhällsviktiga funktioner som vårdinrättningar, äldreboenden, skolor, förskolor med mera och innebära stora rörelser under en plötsligt och brådskande tidpunkt.

Örebro kommun innehåller en rad funktioner som kan ha stora skyddsbehov och områden med särskilt innehåll. I en krigssituation kan de utgöra militära mål. Villingsbergs skjutfält är utpekat som riksintresse för Totalförsvaret.

En trygghetspunkt är en mötesplats där personer kan vända sig vid större samhällskriser. Det är en plats dit medborgare kan gå för att få värme, vatten och information, och vid vissa händelser ska det finnas övernattningsmöjligheter och varm mat samt möjlighet till att få enklare sjukvård. Dessa bör vara placerade så att personer kan ta sig dit med bil eller kunna ha den nära. Det bör finnas förutsättningar för leveranstransporter till och från dem och de bör därutöver även vara lokaliserade med närhet till bostadsområden och om möjligt fungera som naturliga samlingspunkter i vardagen.

Vid ett allvarligt läge kan personer behöva evakueras från andra delar av Sverige och behöva inkvarteras i Örebro. Det innebär att Örebro kommun kan behöva ha en förmåga att ta emot en större mängd människor på befintlig väginfrastruktur genom och inom tätorter och dess olika delar. Evakuering kan också behöva ske inom kommunen vid en allvarlig kris, från en del av kommunen till en annan.

Likaså kan Örebro kommun behöva ta emot en större mängd personal, så kallat ”värdlandsstöd”. Värdlandsstöd omfattar både militär och civilt stöd, de kan då behöva upplåtas en större yta mark, kunna ha tillgång till vatten, fordonsyta, drivmedel och stöd vid truppförflyttningar på vägnätet. Värdlandsstöd handlar inte enbart om militära situationer, det kan även handla om tillfällen likt skogsbränderna 2018 då Sverige fick hjälp av brandmän från andra EU-länder. Dessa brandmän behövde förflytta sig i trupp genom Sverige och slutligen kunna upprätta baser för att bistå den svenska brandbekämpningen. Sådana förflyttningar ställer stora krav på trafikplanering och deras slutdestinationer inom Sverige ställde krav på tillgång till yta, dricksvattenförsörjning, drivmedelshantering med mera.

Utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) fastslog att det under flera decennier inte funnits någon nationell plan för livsmedelsberedskap i Sverige, och att det rådande säkerhetspolitiska läget innebär att vi inte längre kan avstå från åtgärder som stärker livsmedelsberedskapen. Livsmedelsberedskap avser verksamhet som syftar till att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller som bidrar till det militära försvarets förmåga. Det kan således beröra flera olika aktörer såsom statliga myndigheter, kommuner, regioner, företag och civilsamhället. Utredningen slog fast att målet för livsmedelsberedskap är att hela befolkningen ska ha tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen. Utredningen har lämnat förslag om att en ny lag ska inrättas – lagen om livsmedelsberedskap. Lagen skulle innehålla bestämmelser om kommuners ansvar för livsmedelsberedskap och bestämmelser om beredskapslagring. Vidare föreslås lagen innehålla bestämmelser om att kommuner ska åläggas att analysera befolkningens behov av livsmedel, planera för lokal livsmedelsdistribution och vidta lämpliga åtgärder för att upprätthålla tillgången till nödvändiga livsmedel till kommunens befolkning. Aspekter som lagringsförutsättningar, näringsliv som verkar inom livsmedelsområdet och tillgång till jordbruksmark blir viktiga frågor inom detta område och i förlängningen Örebro kommuns kommande utveckling.

Försörjningsberedskap innefattar även förmågan att försörja samhället inom flertalet områden, exempelvis läkemedel och drivmedel. Den nationella säkerhetsstrategin (Skr. 2023/24:163) för bland annat fram den säkerhetspolitiska vikten av att ha tillgång till kritiska och strategiska metaller och mineral samt långsiktig tillgång till hållbar biomassa kommer att öka.

Den nationella säkerhetsstrategin (Skr. 2023/24:163) uppger att regeringen avser att inom ramen för krisberedskap applicera ett klimatanpassningsperspektiv med syfte att bidra till att värna om vår försörjningsberedskap, livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och främja en god samhällsplanering. Det är av vikt att det finns en robust infrastruktur för energiförsörjning, transporter, telekommunikationer med mera.

Under flera år har sommartemperaturerna ökat både inom och utanför Sverige. För kommunens verksamheter finns det påverkan på verksamheter med boende inom vård- och omsorgsboenden såsom för de barn och elever som befinner sig inom förskole- och skolverksamheter. En tydlig utmaning är att skapa förutsättningar för svalka, både utifrån inomhus- och utomhusmiljöer i Örebro kommun (se vidare i Grönstruktur och naturområden).