Solenergi

Solenergi är en förnybar energikälla som vi kan omvandla till varmvatten eller elektricitet. Solenergi har stor potential att bli en viktig del av vår energiförsörjning. Region Örebro län har som mål att solelproduktionen kan vara 10 GWh i Örebro län år 2030.

Solenergi på byggnader och ianspråktagen mark

Örebro kommun ser positivt på byggnadsanknutna solenergianläggningar. De bidrar till fossilfri elproduktion och innebär samtidigt en effektiv markanvändning. Solceller kan placeras på befintliga takytor eller på mark som används för andra ändamål. Utöver privatpersoner och fastighetsägare som placerar solceller på den egna byggnaden/fastigheten finns en stor potential vad gäller exempelvis takytor i handels- och verksamhetsområden. Denna potential är till stora delar underutnyttjad. På andra håll i Europa finns även exempel på hur solceller kombineras med andra markanvändningar så som större markparkeringar (exempelvis i handelsområden) vilket även medför klimatanpassningsvinster och att elproduktionen kan omhändertas lokalt om den kombineras med laddinfrastruktur för elbilar. Möjligheterna och verktygen för att i större utsträckning åstadkomma en sådan effektiv markanvändning är begränsade och är främst upp till initiativ från enskilda fastighetsägare.

Ytterligare exempel på typer av redan i anspråkstagen mark som kan vara särskilt lämpliga att utreda för lokalisering av solceller omfattar:

• redan hårdgjorda ytor,
• tidigare torvtäkter och andra täkter,
• nedlagda deponier, i första hand sluttäckta deponier,
• industrimark och takytor på industrilokaler,
• förorenad mark som avvaktar sanering på längre sikt, och.
• platser som också tagits i anspråk för vindkraftsanläggningar.

Solenergianläggningar på byggnader är generellt bygglovbefriade inom detaljplanelagt område om placering och utformning följer vissa kriterier. Bygglovsbefrielsen gäller inte för områden eller byggnader som är särskilt värdefulla ur kulturvärdessynpunkt, varför bedömning behöver göras från fall till fall. I översiktsplanen redovisas sådana områden som Örebro kommun bedömer har ett sådant särskilt värde. Av kulturmiljöinventeringen framgår vidare vilka byggnader som på förhand har bedömts ha motsvarande värde. För övriga byggnader behöver en bedömning göras från fall till fall. Även om en anläggning inte är bygglovspliktig behöver den följa plan- och bygglagens bestämmelser. En viktig fråga är att hur solceller på befintliga byggnader utformas och placeras varsamt i förhållande till arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Vägledande förhållningsätt har tagits fram av Region Örebro län i samverkan med länsstyrelsen och länets kommuner (Varsamma solcellsinstallationer, Region Örebro län, 2022).

Solenergianläggningar på mark

Markanspråken för solenergianläggningar i Örebro kommun har ökat kraftigt under de senaste åren, sett till både antal och storlek på anläggningarna. Merparten av de ansökningar som inkommit till länsstyrelsen avseende större anläggningar gör anspråk på skogsmark, vilket kan antas vara en följd av att brukningsvärd jordbruksmark är ett starkt intresse utifrån Miljöbalken.

Solenergianläggningar är en del i att främja energiproduktion som inte har en negativ påverkan på klimatet i anläggningarnas driftskede. Solenergianläggningar på mark innebär ett omfattande markanspråk. En stor del av kommunens yta täcks av antingen skogsmark eller jordbruksmark. Etablering av anläggningar på jordbruksmark får konsekvenser för livsmedelsförsörjningen medan etablerandet på skogsmark får andra konsekvenser för exempelvis skogsnäring eller för skogsmarkens möjligheter att lagra in kol. Vad gäller jordbruksmarken finns möjligheter att kombinera vissa former av jordbruk med solceller (exempelvis slåtter och bete). Vidare finns det inom skogsmarken en generellt högre potential för höga naturvården, jämfört med exempelvis åkermark. Stora anläggningar i närhet till bostäder påverkar förstås boendekvaliteten och kan innebära begränsningar i förhållande till tätortsnära friluftsliv i och med att de större parkerna som regel är stängslade. Solcellsparker som placeras i skogsmark eller områden med befintlig vegetation är lättare att placera med hänsyn till närboende och landskapsbild då den befintliga vegetationen kan fungera som ridåer gentemot omgivningarna.

Närhet till anslutning till elnät med tillräcklig kapacitet är en förutsättning för etablering av solenergianläggningar. I vissa fall kan det krävas förstärkning och ombyggnad eller utbyggnad av ledningsnätet, vilket höjer anslutningskostnaden och investeringskostnaden. Ofta kan det till exempel vara svårare och dyrare ju längre från ett tättbebyggt område en solcellspark placeras. Tillgången till anslutningar är därmed en av de faktorer som styr var solenergiaktörer väljer att etablera sig.

Inför en etablering kan solenergianläggningen behöva prövas enligt olika lagstiftning. Det kan röra sig om samråd enligt 12 kap. 6 § Miljöbalken, som i grunden är en prövning av påverkan på naturvärden. I de fall den planerade solenergianläggningen berör jordbruksmark eller områdesskydd prövas anläggningen istället mot andra bestämmelser i Miljöbalken. För större markbaserade solenergianläggningar som planeras väljer aktörer ofta att söka frivilligt tillstånd enligt 9 kap. 6 § Miljöbalken. Det är primärt ett sätt för aktörerna att fastställa att marken är tillåtlig på den föreslagna platsen. Det är länsstyrelsen som står för prövningen medan Örebro kommun fungerar som lokal tillsynsmyndighet. Kommunen har i sammanhanget även möjlighet att lämna synpunkter kring parken ur ett markanvändningsperspektiv.

Solenergianläggningar på mark kan i vissa fall vara bygglovspliktiga. För markbaserade anläggningar kan det handla om att själva solcellerna är utformade på ett sätt att de uppfyller kriterierna för att vara byggnader, men även om att tillhörande transformatorstationer och teknikbodar behöver uppföras vilka i så fall är bygglovspliktiga. Då solcellsparkerna står för stora markanspråk förespråkar Örebro kommun att de blir föremål för prövning så att de därigenom kan vägas gentemot andra intressen och markanspråk.