Areella näringar: jord- och skogsbruk, fiske samt markutvinning

De areella näringarnas betydelse har under senare år fått allt mer uppmärksamhet och betydelse utifrån olika aspekter som miljö, kulturmiljö och livsmedelsberedskap.

Näringarna är i hög grad beroende av fungerande ekosystem, samtidigt som de också i hög grad påverkar dessa. Ökat fokus på civilförsvar, sårbarhet och beredskap ställer högre krav på svensk livsmedelsförsörjning, bland annat ökad livsmedelsproduktion. Dessutom är de areella näringarna viktiga för att upprätthålla en levande och attraktiv landsbygd. Likväl som en levande och sammanhållen landsbygd är betydelsefull för de gröna näringarna, då jordbrukarna behöver stödfunktioner till jordbruket och samhällsservice inom rimligt avstånd.

Jordbruket har under lång tid effektiviserats med hjälp av ny teknik, nya grödor och brukningssätt, lagstiftning och ekonomisk styrning. Detta har resulterat i billigare livsmedel och större livsmedelsproduktion med mindre arbetsinsats. Men det specialiserade och intensiva jordbruket har också bidragit till negativa effekter såsom minskad biologisk mångfald, övergödning, ökade utsläpp av växthusgaser och negativ påverkan på kulturmiljövärden. Genom att använda både nya och gamla metoder, tekniker och material kan hög effektivitet kombineras med minskad miljöpåverkan. Då kan jordbruket och jordbruksmarken utöver att producera mat och energi även förse oss med flertalet andra viktiga ekosystemtjänster. Betande djur bevarar artrika betesmarker, som bland annat är viktiga för pollinering, samtidigt som de bevarar kulturarvet och bidrar till en attraktiv livsmiljö för såväl boende som besökande. En mer hållbar gödselanvändning kan minska både klimatpåverkan och näringsläckage till sjöar och vattendrag samt möjliggöra cirkulära näringsflöden. Som markägare kan kommunen vara en förebild inom hållbart jord- och skogsbruk.

Stads- och bebyggelseutvecklingen har under lång tid skett genom att expandera på jordbruksmark, vilket reducerat möjligheten till livsmedelsförsörjning och beredskap. Men under senare år har staten genom domstolsväsende och länsstyrelserna blivit allt striktare vid tolkning av lagstiftningen. Ny bebyggelse på brukningsvärd jordbruksmark tillåts endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och detta behov inte kan tillgodoses på annan lämplig mark. Att skydda jordbruksmark från exploatering i syfte att värna försörjningsgraden och beredskapen kan väntas få än större betydelse framöver i takt med att brukningsbar jordbruksmark i södra Europa och på andra håll i världen redan idag försvinner på grund av klimatförändringarna. Även Örebros bebyggelseutveckling har till stor del skett på jordbruksmark och en stor del av tillkommande bebyggelse har i tidigare översiktsplaner föreslagits på jordbruksmark. De ökade kraven på att bevara jordbruksmark innebär att bebyggelseutvecklingen nu och framöver i betydligt mindre grad än tidigare kan ske på jordbruksmark.

Skogen har flera betydelser och funktioner. Den är viktig för det svenska och lokala näringslivet då den bidrar med råvaror för virke, pappersprodukter, bioenergi som skapar välstånd och arbetstillfällen. Men skogen har även ett stort värde för rekreation, friluftsliv, naturturism och folkhälsa samt är en viktig närmiljö som ger identitet och trivsel åt hembygden. Ur miljösynpunkt fungerar skogen som en kolsänka som minskar klimatpåverkan samt är viktig både för vattenhushållningen och bevarande av biologisk mångfald. Alla dessa olika aspekter behöver den fysiska planeringen ta hänsyn till när staden och bebyggelsen ska utvecklas. Kommunen har ett särskilt ansvar vid förvaltande av kommunalt ägd skogsmark och kan agera som ett föredöme inom hållbar skogsförvaltning.

Inom Örebro kommun bedrivs i dagsläget endast miljöcertifierat yrkesfiske i Hjälmaren. Yrkesfisket i Hjälmaren är större än yrkesfisket i Mälaren och Vättern. Hjälmaren har pekats ut som riksintresse för yrkesfiske, främst för fångst av gös och kräftor. Klimatförändringar förväntas medföra varmare vatten i Hjälmaren vilket ger nya förutsättningar för ekosystemet och innebär troligtvis att vissa arter kommer att gynnas och andra missgynnas. Fritidsfiske förekommer i Hjälmaren, Svartån och andra vattendrag.

I Örebro kommun finns två utpekade riksintressen vad gäller ämnen och material: i Lillkyrka för byggnadssten av marmor och i Björkaverken för brytning av högkvalitativ dolomit och marmor.