Förändringar som påverkat riksintresset Centrala Örebro

Riksintresset Centrala Örebro utgörs av en under 1800-talet och 1900-talet successivt framväxt stadskärna med bebyggelse som avspeglar stadens olika expansionsskeden och näringar.

Rester av medeltida gatustrukturer är fortfarande avläsbara men det är framför allt 1800-talets rutnätsplaner som gett den centrala staden dess struktur med slutna kvarter i en jämn skala, en karaktär som i stora delar är intakt. Centrumomvandlingen av Söder, då den äldre träbebyggelsen revs innebar en ny modernistisk storskalig struktur med kvartersstora byggnader. Under 1900-talets sista hälft skedde rivningar i samband med anläggande av infartsgatan Östra Bangatan. Under denna tid revs även industribyggnader och delar av bostadskvarter. Kompletteringar skedde inom den befintliga kvartersstrukturen, i många fall med bibehållande av bebyggelsens skala och kvarterens struktur. En mängd lucktomter som nyttjades som parkeringsytor förblev obebyggda under lång tid.

Genomförda förtätningar

I slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet togs nya detaljplaner fram för en mängd centralt belägna lucktomter. Vissa innebar förtätningar med en högre skala än omgivande bebyggelse. Till de förtätningsprojekt som inneburit störst omgivningspåverkan och som bidragit till en högre höjdskala inom riksintresseområdet är Behrn center, Conventum kongress, Conventum Arena, Kulturkvarteret, del av kvarteret Husaren 5 liksom bostadshus inom kvarteret Brandstationen 6 och Fåfängan. 9. Ett mindre antal detaljplaner har förutsatt rivning av befintlig bebyggelse för att planen skulle kunna genomföras, däribland inom Längan 23, Brandstationen 6, Fåfängan 9 och Mekanikern 6. Rivningarna inom kvarteren Längan och Fåfängan har lett till att bebyggelse från 1800-talets kvartersstad har rivits och höjdskalan i kvarteren blivit mer varierad. Efter rivningar under 1900-talet och början av 2000-talet har bevarad småskalig 1800-talsbebyggelse blivit ett mer sällsynt inslag i centrala Örebro.

Efter en genomgång av genomförda och planerade förtätningar inom och i anslutning till riksintresseområdet samt området som föreslås bli en utökning av riksintresseområdet kan konstateras att 33 fastigheter berörts av nybyggnation de senaste 25 åren. 15 av dessa ligger inom riksintresseområdet, 11 i det föreslagna utökade området och 7 i dess närmaste omgivning. För ytterligare 10 fastigheter inom riksintresseområdet finns antagna detaljplaner som inte har genomförts eller berörs av pågående detaljplanearbete. Antalet detaljplaner som realiserats och planerats de senaste 20 åren inom och i anslutning till riksintresset är dock få. Av dessa planer är det bara en handfull som berör riksintresset och som har en byggnadshöjd som bryter stadssiluetten. De något högre byggnader som har uppförts de senaste 20 åren har med något undantag lokaliserats till de trafikerade stråken i staden. Detta ligger i linje med ”Arkitektur och byggande i Örebro kommun” där det fastslås att hos bebyggelse utmed de stora trafikrummen kan en ökad höjdskala förstärka stråkens betydelse i staden och bidra till ett rikare stadsliv. Det är framför allt längs Östra Bangatan och företrädesvis de närmaste kvarteren i korsningen till Rudbecksgatan som högre byggnadshöjd tillkommit.

Utgångspunkter för att bevara och utveckla Centrala Örebro

Ställningstaganden i kommunens strategi ”Arkitektur och byggande i Örebro kommun” utgår från den grundläggande inriktningen att riksintressets och att stadskärnas kvaliteter och karaktärsdrag ska bevaras och förstärkas och att de kulturhistoriska värdena ska ses som en tillgång som stärker stadens attraktivitet och avläsbara tidsdjup. Bebyggelse i en jämn skala med byggnader ut till gatulinjen i slutna kvarter ska eftersträvas. Siktlinjer och gatusträckningar ska inte störas av sammanbindande byggnader mellan kvarter och de spår av medeltida gatunät som finns ska bevaras. Innerstadens jämna siluett med enstaka accenter ska värnas.

Strategin innebär även en möjlighet att uppföra bebyggelse i en högre skala i anslutning till de större trafikrummen i utkanten av riksintresseområdet. Genomförandet av sådana projekt innebär sannolikt att de kan tillkomma utan att det innebär en skada på riksintressets värden men skulle kunna vara en potentiell risk. Utredningar kring förutsättningar för den aktuella platsen måste genomföras i samband med planläggning inom och i anslutning till riksintresseområdet.

En risk är att rivningar och förändringar av enstaka äldre byggnader som idag inte har ett skydd i detaljplan försvagar möjligheten att uppleva den centrala stadens olika årsringar. En särskild risk finns för bebyggelse uppförd före 1880-talet i den tidigindustriella stadens lägre skala, vilket är en sällsynt rest i centrala Örebro. Även förändringar av enskilda byggnader kan på sikt innebära kumulativ påverkan på riksintresseområdets olika karaktärsdrag. Det kan exempelvis handla om utbyte av ursprungliga byggnadsmaterial och förändring av utformning. I översiktsplanens ställningstaganden för Örebros stadskärna samt riksintresset Centrala Örebro preciseras önskvärd utveckling för att värna befintliga kulturvärden hos befintliga byggnader och vid tillägg.

Förtätningar inom centrala Örebro kan vara möjliga genom exempelvis vindsinredningar och i enstaka fall påbyggnader. Detta kräver stor hänsyn till platsens förutsättningar och enskilda byggnaders kulturvärden. Stadens utbud kan i framtiden komma att förändras genom omställning av befintliga byggnader för nya användningssätt.

Antalet lucktomter inom den centrala staden är idag endast ett fåtal fastigheter utöver de som redan planlagts för förtätning bedöms vara möjliga att förtäta i någon större omfattning. Inom området som föreslås bli en utökning av riksintresset finns ytterligare några lucktomter varav merparten nyttjas som parkeringsplatser. Utifrån detta bedöms de mer genomgripande förändringarna av riksintressets innehåll och skala redan vara genomförda eller planerade. Bedömningen är därför att inga större förändringar av befintliga strukturer i riksintresset utöver dessa förväntas.