Samhällsplaneringen kan bidra till att skapa hälsosamma livsmiljöer som bidrar till en hög livskvalitet för invånarna. Exempelvis genom att skapa gröna, trygga och trevliga livsmiljöer som inbjuder till fysisk aktivitet och sociala möten. Samhällsplaneringen kan även bidra till närhet och god tillgänglighet till välfungerande vård och omsorg, vilket är grundläggande för hög livskvalitet och god hälsa.
USÖ - Universitetssjukhuset i Örebro
USÖ utgör ett av landets sju universitetssjukhus och är länets största vårdinrättning. USÖ är en arbetsplats för cirka 3 500 personer, vilket gör det till en av länets största arbetsplatser. Här finns avancerad och högspecialiserad sjukvård, forskning och läkarutbildning som bedrivs i ett nära samarbete med Örebro universitet, och ett campus finns lokaliserat på sjukhusområdet. Ett omfattande samarbete finns med Region Värmland. Sjukhusets utvecklings- och expansionsmöjligheter över tid kan ske inom befintligt sjukhusområde genom omdisponering av ytor och högre bebyggelse.
Vårdcentraler och närsjukvård
Nästan alla vårdcentraler som finns i kommunen är koncentrerade till Örebro tätort, förutom två som ligger i Lillån respektive Odensbacken. Här finns ett behov av att öka närheten och tillgängligheten för fler kommuninvånare. Vårdcentraler drivs av regionen och till viss del av privata aktörer eller civilsamhället, men kommunen kan till viss del styra lokaliseringen av dessa genom den fysiska planeringen.
Inom kommuner och regioner utvecklas sättet att förhålla sig till och arbeta med hälsa, vård och omsorg. Kärnan är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Invånarna ses som aktiva medskapare i stället för passiva mottagare och arbetet ska vara proaktivt och hälsofrämjande i stället för reaktivt. En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården bidra till att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och räcka till fler.
I framtiden kommer närsjukvård att i högre utsträckning än i dag erbjudas i nära samspel med sjukhus och kommunala insatser men också, oavsett var patienten befinner sig, via olika tekniska lösningar. På så sätt kan vården uppfattas ännu närmre trots geografiskt avstånd vilket kan påverka behovet av nya vårdcentraler/enheter för närsjukvård.
Placeringen av vårdcentraler, liksom annan besöksintensiv hälso- och sjukvård, är strukturbildande för en stad, eftersom de bidrar till flöden av människor. Vissa av vårdens mottagningar behöver vara lokaliserade nära befolkningen i stadsdelscentrum och i de mindre tätorterna, medan andra mottagningar med specialinriktad vård inte kräver samma geografiska närhet till bostadsområdena, utan snarare kan behöva lokaliseras tillsammans med annan understödjande vård i strategiska lägen i staden. Det är viktigt att vårdcentraler och annan hälso- och sjukvård placeras med god tillgång till alla transportmedel så att alla kommunens invånare har möjlighet att lätt uppsöka vården.
Med den förväntade befolkningstillväxten följer på sikt ett behov av fler vårdcentraler i kommunen. Då befolkningstillväxten förväntas innebära en påtaglig tillväxt i den befolkningsgrupp som har störst vårdbehov, den allra äldsta befolkningen över 80 år, kan vårdbehovet komma att öka ytterligare. Detta kräver beredskap för utökad närsjukvård.
För att samhällets resurser ska nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa flexibilitet och förutsättningar för samnyttjande av lokaler inom vård- och omsorg, men även understödjande verksamheter.
Socialtjänstlagen
I den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 1 juli 2025 finns ett ökat fokus på att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande, vilket bland annat innebär ökad involvering i den kommunala samhällsplaneringen. En ökad medverkan från socialtjänsten och vård- och omsorgssektorn i samhällsplaneringen kan bidra till en ökad kunskap och förståelse bland samhällsbyggandets aktörer samt skapa ett effektivt och tillgängligt vård- och omsorgsutbud. Under 2025 har ett samarbete inletts mellan Socialförvaltningen och Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen för att i högre grad integrera social- och hälsoperspektivet i samhällsplaneringen.
Särskilt boende
Särskilt boende, tidigare benämning: vård- och omsorgsboende, finns för individer eller par som inte kan få den vård och omsorg som behövs i en vanlig bostad. På särskilda boenden erbjuds omvårdnad, mat, service och aktiviteter utifrån vad individen behöver, dygnet runt. Det finns både kommunala och privata boenden på många olika platser i Örebro kommun. Befolkningsökning i allmänhet och en ökad andel äldre med större vård- och omsorgsbehov medför framöver även ett ökat behov av fler särskilda boenden i kommunen. Gröna, trygga och trevliga livsmiljöer som inbjuder till fysisk aktivitet och sociala möten är viktiga för de boende. För personal och anhöriga är det av vikt att särskilda boenden lätt kan nås med cykel eller kollektivtrafik.
Rättspsykiatrin
Rättspsykiatrin erbjuder vård och behandling samt rehabilitering till individer som begått brott under påverkan av allvarliga psykiska störningar. Antalet inskrivna inom rättspsykiatrin (sluten- och öppenvård) ökade i landet med 24 procent mellan 2017 och 2024. Beläggningen inom den rättspsykiatriska vården är hög och antalet vårdplatser bristfällig. Även i Örebro, där Region Örebro län har fyra rättspsykiatriska avdelningar i Örebro varav tre ligger i Mellringe, behövs fler vårdplatser. Regionen uppskattar att 50–60 nya vårdplatser behöver tillkomma inom de närmaste 5–10 åren. Huruvida en sådan nybyggnad kan ske vid befintlig anläggning i Mellringe eller om en ny lokalisering krävs behöver utredas i senare planeringsskede.
Kriminalvård
I Sverige planerar Kriminalvården för 29 000 platser i anstalt och häkte till år 2034, vilket innebär nära en tredubbling av antalet platser jämfört med idag (2025). Fram till 2031 förväntas cirka 250 nya häktesplatser behöva tillkomma i Örebro kommun. Frågan om nytt häkte uppkom sent i arbetet med denna översiktsplan och frågan om lokalisering har inte kunnat utredas. Lokaliseringen behöver utredas i senare planeringsskede.
