Kulturmiljöer

Kulturvärden skyddas genom kulturmiljölagen, miljöbalken samt plan- och bygglagen. Varsamhetskravet i plan- och bygglagen är generellt och gäller all bebyggelse. Särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden omfattas också av förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen, det gäller både utpekade och inte utpekade särskilt värdefulla kulturmiljöer. Kulturvärden ska alltid beaktas oavsett om en miljö på förhand är utpekad eller inte.

Med utgångspunkt i de nationella målen för kulturmiljöområdet föreslås följande mål för det kommunala kulturmiljöarbetet i den Kulturmiljöstrategi som planeras.

• Känna till och sprida! Kulturmiljöer ska vara kunskapskällor som lyfts fram och är kända.
• Ta tillvara! Kulturmiljöer ska hanteras utifrån långsiktig hållbarhet med kunskap och kvalitet i fysisk planering och samhällsutveckling.
• Förvalta! Kulturmiljöer ska förvaltas med kunskap och kvalitet.
• Upplev! Kulturmiljöer ska bidra till att ge attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och besökare.

Kommunen ska i samband med planläggning, bygglovshantering och förvaltning arbeta för att tillvarata kulturmiljövärden i bebyggelsen och i landskapet som en resurs. Ett stöd för prioriteringar är kommunens kulturmiljöprofil, vilken är under framtagande, som ger en bild av kommunens historiska utveckling och de spår som finns idag från olika skeden.

En förutsättning för att kunna värna och utveckla kulturmiljön är att ha god kännedom om bebyggelse och miljöer med kulturvärden så att kulturmiljöintresset kan vägas gentemot andra intressen vid planläggning och lovprövning. Kommunens kulturmiljöinventering behöver kompletteras kontinuerligt för att vara ett aktuellt planeringsunderlag. Kulturmiljöinventeringen är inte heltäckande vilket innebär att det finns fler särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden än de som hittills har redovisats i inventeringen. Bedömningar kan därför behöva göras i handläggningen av enskilda ärenden. Information om kända fornlämningar finns i Riksantikvarieämbetets webbtjänst Fornsök och hos Länsstyrelsen i Örebro län.

Årsringar i landskapet och i bebyggelsen berikar platsens karaktär och ger en variation som är en stor tillgång när våra stads- och landsbygdsmiljöer utvecklas. Att värna och tillvarata fornlämningar och den byggda miljön i kommunen är väsentligt för att säkra nuvarande och kommande generationers tillgång till kulturmiljöer. Att använda det som redan finns är ett hållbart sätt att hushålla med materiella resurser.

Förändringar i befintlig bebyggelse och exploateringstryck innebär utmaningar för att ta tillvara kvaliteter och karaktärsdrag i bebyggelsen. Små ändringar kan på lång sikt leda till att hela miljöer påverkas negativt. Ursprungliga material försvinner och förtätningar förändrar bebyggelsens skala. Rivning av enskilda byggnader kan leda till att årsringar i bebyggelsen försvinner. Utmaningar, men också möjligheter, finns i omställning av befintliga byggnader för nya behov.

Klimatförändringar innebär nya behov av underhåll och risker för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det är angeläget att vid planläggning och byggnation minska risker för skador exempelvis vid höga flöden och skyfall, både för befintliga och tillkommande bebyggelsemiljöer.

Kommunen behöver skapa förutsättningar för att behov av energieffektiviseringsåtgärder och bevarande av kulturvärden inte ska uppfattas som en motsättning. Det handlar ofta om att hitta anpassade åtgärder och metoder för den specifika miljön.

Kommunens kulturmiljöinventering hittar du på orebro.se.