Värmeböljor och torka

För Örebro kommun finns två värmekarteringar. En framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap från år 2023 visar beräknad markytetemperatur för perioden 2017–2022 samt en framtagen av SMHI som visar beräkningar av strålningstemperaturen under sommaren 2018.Värmekarteringarna kan användas för att identifiera områden som uppvisar höga temperaturer både inom och utanför tätorter. Det är prioriterat att arbeta med åtgärder för att dämpa effekterna av värmeböljor i områden med risk för höga temperaturer, exempelvis genom att tillföra mer grönska. Även områden med svalkande effekt kan identifieras i karttjänsten. Det är viktigt att bevara dessa områden inom tätorterna, vilka kan fungera svalkande för invånarna vid en värmebölja.

Bebyggelsens utformning påverkar mängden solinstrålning som når marken och fasaderna. Bebyggelsens yt- och materialegenskaper påverkar i sin tur hur mycket av solinstrålningen som reflekteras respektive absorberas och hur mycket värme som kan lagras respektive avges. Bebyggda områden har generellt större förmåga att absorbera och lagra värme än sin omgivning. Ju tätare och ju mer hårdgjorda ytor, desto större urban värmeö. Riktningen på byggnaderna har stor betydelse för hur mycket solinstrålning som når marken och fasaderna och därmed yt-, luft- och strålningstemperaturen. Aspekter som kan påverka inomhusklimatet för bostäder är orientering, isolering, fönster, takmaterial, höjd och planlösning. Genom att exempelvis avsätta ytor för grönska och öppna dagvattenlösningar, öka inslag av skuggande träd vid hus samt gröna tak och fasader, samt att anpassa placeringen av byggnader efter lokala förutsättningar kan risken minska för att lokala värmeöar uppstår. Andra exempel på förbyggande åtgärder är att inte placera byggnader för tätt eller på sätt som fångar in och lagrar värmen.

Vegetation är en av få lösningar som sänker temperaturen och mildrar värmestress såväl dag som natt. Värmestress uppkommer när kroppen inte längre kan reglera sin temperatur genom utsöndring av svett och ökat blodflöde. Under dagen är det mest effektiva sättet att minska värmestress att öka mängden skugga, exempelvis från stora träd. Ju mer vegetation, desto större kyleffekt. Vegetationens effekt på utomhusklimatet är främst begränsad till den närmaste omgivningen men en hög krontäckningsgrad kan innebära lägre temperatur även i större områden. Det är därför extra viktigt att grönskan finns där människor bor, vistas och arbetar. Grönskan kan föras in i staden genom grönytor av varierande storlekar, i form av gatuträd, gröna tak och fasader.

Träd med stor bladmassa är prioriterade eftersom de har stor förmåga att sänka temperaturen lokalt, men även generellt i städer. Temperatursänkningen beror dels på skuggverkan från kronan, dels på avdunstning och transpiration från bladen och effekten av avdunstning från växtbädden.