Klimatpåverkan

I Örebro kommun är kommunen en av de större markägarna. Kommunen säljer detaljplanelagd mark via markanvisningsprocessen och har rådighet att påverka markanvändningen och byggnadernas utformning, förutsatt att reglerna om tekniska särkrav följs. På så vis kan klimatpåverkan minskas utifrån markanvändningen, om marken ägs av kommunen eller de kommunala fastighetsbolagen.

Skogs- och jordbruksmark samt övriga marktyper bidrar med både utsläpp och upptag av växthusgaser. I Örebro kommun står jordbruket för relativt stora utsläpp, enligt SMHI:s nationella emissionsdatabas. Störst nettoupptag sker inom skogsmark och skogen har en viktig och betydande roll i klimatomställningen. Planering och hantering av skogsmark, jordbruksmark och övriga marktyper är avgörande för storleken på nettoutsläpp respektive nettoupptag.

Största källan till utsläpp i kommunen kommer från transportsektorn. Om människor har nära till arbetsplatser, samhällsservice, fritidsanläggningar och handel, kan de välja att gå, cykla eller åka kollektivt hellre än att ta bilen. En klok planering bidrar även till att bebyggelsen utvecklas där den ger lägst avtryck och med minst klimatpåverkan.

Klimatpåverkan minskas även genom att producera mer förnybar energi. För att nyttja systemet fullt ut kan mark behöva användas till flexibla lösningar som gör att det går att nyttja, dela och lagra energi mellan olika aktörer.

Material som används för byggnation har en stor klimatpåverkan. Klimatpåverkan kan minskas genom att använda befintlig bebyggelse och infrastruktur, samt att öka återanvändning och återvinning av material i högre utsträckning. I plan- och bygglagen regleras vilka krav som går eller inte går att ställa på klimatpåverkan i flera delar av samhällsbyggnadsprocessen. Regleringen påverkar även vilka krav kommunen får ställa på byggnadens tekniska egenskaper, så kallade tekniska särkrav. Det finns inte möjlighet att styra exempelvis byggmaterial, uppvärmningslösning eller energimix, då det saknas lagstöd att använda den typen av planbestämmelser.

Samtidigt kommer höga krav ställas på lägre klimatavtryck i uppförande av ny infrastruktur, byggnation eller omvandling av fastigheter. Även lagstiftning kring klimatdeklarationer samt gränsvärden för minskat klimatavtryck är förutsättningar för byggherrar.

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp uppgår till drygt 8 ton/person i Sverige, men borde vara högst 1 ton/person till 2050 för att uppnå Parisavtalets målsättningar. Våra handelsområden har designats för att underlätta materiell konsumtion och att nås med bil, och dessa förutsättningar möjliggör inköp av fler varor. En viss materiell konsumtion är nödvändig men det är viktigt att den blir allt mer cirkulär, och att det i samhällsplaneringen ges möjlighet till en högre grad av återbruk. Att främja återbruk och delningstjänster vid utveckling av bostadsområden är en förutsättning för att minska klimatpåverkan. Samhällsplaneringen är viktig för att utveckla alternativ till materiell konsumtion, till exempel genom god tillgång till attraktiva parker, kultur och grönområden som främjar naturupplevelser och sociala möten.