Höga flöden och skyfall

Ett skyfall är nederbörd om minst 50 mm på en timme, mer vanligt minst 15 mm regn på 15 min eller minst 1 mm på en minut. 100-årsregn är ett sätt att statistiskt beskriva skyfallsliknande regn.

Höga flöden uppstår i stället från stor snösmältning eller långvariga regnperioder där större mängder vatten inte rinner undan eller avdunstar tillräckligt snabbt. Ett 100-, respektive 200-årsflöde är det högsta vattenflöde i ett vattendrag som statistiskt sett uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång var 100:e respektive var 200:e år. Beräknat högsta flöde (BHF) innebär det teoretiska flödet när alla naturliga faktorer som bidrar till högt flöde, som snösmältning och nederbörd, samverkar, och skapar en situation med extremt högt vattenstånd i ett vattendrag. Flödet representerar en händelse med en återkomsttid längre än 10 000 år.

Med sammanhållen bebyggelse avses bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller park. Bebyggelsen ska bestå av minst tre byggnader och byggnaderna ska vara placerade på minst två tomter.

Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.

Genomförda karteringar

Flödeskarteringarna för Örebro kommun omfattar Svartån/Lillån, Täljeån/Kvismare kanal samt Dyltaån/Järleån. De skyfallskarteringar som har genomförts omfattar Örebro tätort fram till stadens randzon, Odensbacken, Berglunda samt Munkatorp.

Översvämningsrisk i Örebro kommun

Örebro tätort längs Svartån och dess biflöden är utpekat för betydande översvämningsrisk från höga flöden. Ökad nederbörd orsakar höga flöden av större mängder vatten som inte rinner undan eller avdunstar tillräckligt snabbt. Örebro tätort omges även av stora jordbruksområden som avvattnas med diken och vattendrag. Vattendragen har historiskt rätats och dikats ut, vilket ökar sannolikheten för höga flöden efter långvarigt regnande eller stora nederbördsmängder.

Eftersom staden ligger på ett slättlandskap med flera lågpunkter längs med Svartån, Lillån och Älvtomtabäcken, som alla avvattnar Kilsbergen, påverkas Örebro av ökade nederbördsmängder med ett förändrat klimat. Dessa lågpunkter med återkommande översvämningar har identifierats och omfattar bebyggelse i Rynninge, Hagaby, Aspholmen, Södermalm, Björkhaga, Tybblelund samt Ervalla-Dyltaån, Närkes Kil och Irvingsholm. Örebros jordarter består till största del av lerlager med låg genomsläpplighet, och då det i tillägg finns många hårdgjorda ytor i centrala staden och inom verksamhetsområden, så försämrar det möjligheten för vatten att infiltrera marken.

Örebro tätort riskerar vid ett värsta scenario, BHF, få skadepåverkan på en stor andel bebyggd miljö. Skaderisken gäller Örebros järnvägsstationer, rättscentrum, fyra vårdcentraler och USÖ samt ett 90-tal skolbyggnader. Översvämningspåverkan omfattar även flera hundra industrilokaler och bostäder för cirka 30 000 invånare.

Åtgärder för att minska översvämningsrisk

För att minska översvämningsrisken för ny bebyggelse samt på den bebyggda miljön, ska kommunen genomföra fördröjningsåtgärder och bromsa tillflödet från dagvatten till våra vattendrag. Våtmarker, svämplan och återmeandring ska prioriteras uppströms våra utpekade vattendrag såsom Svartån, Lillån och Älvtomtabäcken, där de gör störst nytta utifrån ett mångfunktionellt perspektiv. I mark- och vattenanvändningskartan finns det utpekade lämpliga områden att utreda för anläggandet av våtmarker. Vid utformning av skyddsåtgärder ska naturbaserade lösningar särskilt studeras och i möjligaste mån användas.

För att kunna hantera stora mängder nederbörd under kort tid i den bebyggda miljön, behöver det finnas tillräckligt med öppna dagvattensystem där det tillfälligt kan stå vatten för att därefter rinna vidare eller långsamt infiltreras. Öppna dagvattensystem är en viktig avlastning för de pumpar och slutna VA-ledningar som staden är beroende av idag. Samhällsviktig verksamhet och anläggningar bör skyddas genom avrinningsvägar och fördröjning. Ytor som reserveras för fördröjning ska definieras. Fördelaktigt är att nyttja befintliga strukturer för skyfallsstråk och översvämningsbara ytor runt ny och befintlig bebyggelse.

Multifunktionella lösningar kan till exempel vara upphöjda gång- och cykelbanor som även fungerar som skydd mot våra vattendrag. Behovet av upphöjda konstruktioner ska utredas för att bedöma om de även kan integreras i den befintliga naturmiljön. Inne i tätorterna kan murar eller spontar vara ett alternativ till jordvallar. Nedsänkta idrotts- och lekytor eller parker, som vid kraftiga regn kan fördröja vatten är ytterligare en lösning med flera funktioner. Det innebär att ytorna den största delen av tiden används till något annat, men när behov uppstår kan de nyttjas som ett skydd mot översvämningar. Nya parker och gator planeras ligga lägre än kvartersmark.

Befintliga byggnader i den bebyggda miljön kan skyddas genom att ha vattentäta konstruktioner i bottenplan eller genom att backventiler installeras för att skydda mot tillbakaströmmande vatten från golvbrunnar. Befintliga byggnader som inte kan skyddas genom höjd nivå för färdigt golv, ska skyddas genom andra tekniska skyddsåtgärder i eller utanför byggnadsverket upp till samma nivå.

Problemlösningsmetodik

Utifrån problemlösningsmetodiken kartläggs primärt översvämningsrisken samt befintliga underlag för höga flöden och skyfall revideras, i samarbete med berörda myndigheter. Därefter kommer behoven av klimatanpassning utredas, dels på kort och lång sikt, dels utifrån en kostnads-nyttoanalys. Utifrån kostnads-nyttoanalysen prioriteras tekniska och ekosystembaserade åtgärder på utvalda platser. Slutligen kontrolleras det att acceptabel risk uppnås i anpassat planförslag. Förutom identifiering, analys och kartläggning av riskområden i Örebro kommun är planeringen att även utveckla organisatoriska samarbeten mellan förvaltningar och fastighetsbeståndet i kommunen för att förebygga och reducera skaderisker. I tillägg utför kommunen regelbundna kommunikationsinsatser till privata fastighetsägare om åtgärder för att minimera skaderisker.

Förhållningssätt i befintlig bebyggelse

Komplettering i befintlig bebyggelse inom område för översvämningsrisk vid BHF är möjlig under förutsättning av riskutredning och skyddsåtgärder. Avvägningar för bebyggelse mot andra intressen kan anses lämpliga utifrån områdets förutsättningar, läge och behov. Vid avsteg från de grundläggande principerna för översvämningsrisk är det även viktigt att planen inte försvårar eller omöjliggör framtida skyddsåtgärder för den befintliga bebyggelsen. Åtgärder för att minska risken för översvämning ska alltid göras så långt det är möjligt och utifrån vad som bedöms rimligt för att uppnå en så hög skyddsnivå som möjligt.