Naturens ekologiska värden
Granskningsperioden pågick mellan 22 januari och 23 mars. Tack för allt intresse! Nu bearbetas förslaget till översiktsplan för att sedan antas i kommunfullmäktige i juni. Läs mer om processen att ta fram en ny översiktsplan här på orebro.se.
Biologisk mångfald innebär att det finns en stor variation av växter och djur. Många ekosystemtjänster är beroende av varandra och en rik biologisk mångfald. I all fysisk planering finns ett ansvar att värna områden med höga naturvärden och de ekologiska sambanden mellan områdena.
Planeringsinriktning
Samhällsbyggnadsprocessen behöver ta stor hänsyn till biologisk mångfald. Vid exploatering ska värdefull natur värnas genom tillämpning av skadelindringshierarkin. Områden med särskilt höga naturvärden bör bevaras genom formellt skydd. Åtgärder för att restaurera och återskapa naturvärden i skogs- och odlingslandskap samt i sjöar och vattendrag ska genomföras. Den negativa påverkan på naturvärden som ändå kan uppstå behöver kompenseras.
Ställningstaganden
- Bebyggelse och infrastruktur ska anpassas efter de förutsättningar naturen ger på platsen.
- Vid planläggning och exploatering ska hänsyn tas till värdefull natur. För att säkerställa god kunskap om den biologiska mångfalden på platsen ska naturvärdesinventeringar och andra inventeringar genomföras, såvida det inte är uppenbart omotiverat. Områden i naturvärdesklass 1 och 2 enligt svensk standard (högsta respektive högt naturvärde), samt naturanaturtyper med god status, ska skyddas från skadlig påverkan i samband med planläggning. Dessa områden ska även skyddas från negativ påverkan vid exploatering och skötsel av kommunal mark. Negativ påverkan på områden i naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) accepteras endast i undantagsfall. Skador på naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) ska undvikas i möjligaste mån. Negativ påverkan på biologisk mångfald som inte kan undvikas ska så långt det är skäligt kompenseras.
- Vid planläggning och exploatering samt vid prövning av lov och förhandsbesked ska en analys av påverkan på skyddade arter enligt Artskyddsförordningen göras.
- Kommunen ska verka för att områden med särskilt höga naturvärden får ett långsiktigt skydd.
- Områden på kommunal mark med höga ekologiska värden som är viktiga att bevara för att nå ekologiska hållbarhetsmål ska skyddas med lämplig skyddsform. Karlslund-Uggle stenar och Sörbyskogen är två stora tätortsnära områden som bör avsättas som naturreservat. Utöver dessa finns flera mindre naturområden där någon form av skydd bör tillkomma eller befintliga reservat utökas, exempelvis Venaskogen.
- Kommunen ska verka för att statusen för ekologiskt särskilt känsliga områden inte försämras. Kommunen ska identifiera ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden (ESKO) för att i framtida utvecklingsarbete kunna skydda dessa i enlighet med miljöbalken.
- Kommunen ska bidra till att den biologiska mångfalden stärks genom att miljöer med höga naturvärden återskapas i skogs- och odlingslandskap och i sjöar och vattendrag.
- Ekologiska stråk som fungerar som spridningsvägar för olika djur och växter genom staden och tätorterna ska bevaras och utvecklas.
- Örebro kommuns skogsinnehav ska, utanför formellt skyddade områden, skötas med fokus på friluftsliv, biologisk mångfald, klimatanpassning, ökning av kollagret samt kulturmiljövärden.
- Naturvärden kopplade till träd ska bevaras och stärkas i grönområden och i tätortsnära bostads- och verksamhetsområden. Ur ekologiskt perspektiv är det viktigt att bevara och stärka beståndet av inhemska arter, särskilt i stråk som är viktiga ur spridningssynpunkt för olika djur- och växtarter knutna till träd.
- Kommunen ska verka för att minska risken för spridning av främmande invasiva arter. För att uppnå detta behöver det tydliggöras hur arbetet ska bedrivas.
- Kommunen ska vid anläggning av kommunala grönytor beakta risken för invasivitet, ekologisk funktion och andra relevanta ekosystemtjänster. Detta är särskilt viktigt i naturnära områden.
Grunden för en hållbar ekologisk utveckling är att det finns tillräckliga arealer av naturtyper av tillräckligt hög ekologisk kvalitet som är väl lokaliserade i landskapet. Från 1900-talets början till nu har naturområden förstörts och försämrats i stor omfattning globalt, nationellt och i Örebro kommun. Detta har lett till en ekologisk kris där många arter redan har, eller riskerar att, dö ut i Sverige och i Örebro kommun samtidigt som många andra arter och miljöer minskar i antal och utbredning. Förlusten av arter och miljöer innebär ett mer ensartat landskap. Det minskar ekosystemens förmåga att hantera förändringar, vilket ökar riskerna även för oss människor. Samhällets nuvarande påverkan på landskapet innebär att den ekologiska hållbarheten för närvarande försämras. Exempelvis finns ett stort behov av att säkerställa naturvårdande skötsel för fler gräsmarker och skogsområden. För att vända utvecklingen och öka den ekologiska hållbarheten behöver vi bevara områden med höga värden, så kallade värdekärnor, och återetablera ekologiskt funktionell natur på tillräckligt stora arealer för att stärka den gröna infrastrukturen.
Att bevara naturvärden är grunden för ekologisk hållbarhet. Restaurering och nyskapande är viktiga komplement, men kräver mer resurser.
Kring Örebro och många mindre tätorter finns ofta områden med höga naturvärden varav flera har skyddats som natur- eller kulturreservat av Örebro kommun. Andra områden med höga naturvärden är Kilsbergen, Latorpsplatån, Hjälmarens strandnära skogar, södra förkastningsbranten kring Askersbygden och relativt opåverkade områden i Tylöskogen samt på Käglan. Kommunens planering, markinköp och markanvändning bör bidra till att bevara områdenas ekologiska värden och stärka sambanden mellan dem.
Örebros tätortsnära ytor är planeringsintensiva och stadens läge är ekologiskt känsligt då Hjälmaren och det odlingsintensiva slättområdet väster om staden utgör spridningshinder för många arter. Ändå finns det av naturliga orsaker och historisk markanvändning en hög täthet av naturvärden kring staden. Många arter hittar livsmiljöer i de extensivt skötta naturmiljöerna kring staden när effektiviseringar inom skogs- och jordbruk har utarmat många miljöer i jordbruks- och skogslandskapen. Kring Örebro är det därför extra viktigt att bevara naturvärden och stärka den gröna infrastrukturen. Genom anpassad skötsel kan naturvärden och spridningsstråk stärkas mellan de tätortsnära områdena och andra områden med goda ekologiska förutsättningar i kommunen.
Den biologiska mångfalden gynnas av ett väl utvecklat och variationsrikt vegetationsskikt, liksom kopplingar mellan parker och naturområden, som möjliggör spridning av växter och djur. Människor trivs och mår bra i dessa miljöer. Därför finns starka kopplingar mellan en ekologiskt funktionell stad och en attraktiv stad med god folkhälsa. Träden har en särskilt viktig plats i ekosystemen, samtidigt som de bidrar till människors välbefinnande. Stora och gamla träd rymmer en mångfald av både växt- och djurarter. Därför bör de värnas vid stadsutveckling. Skogsmark och träd fyller en viktig funktion som både kollager och kolsänka och är därmed viktiga i klimatarbetet. Örebro kommun är en av de större skogsägarna i kommunen och hur kommunen förvaltar denna resurs har stor betydelse för både friluftsliv, biologisk mångfald, klimatanpassning, klimatpåverkan och kulturmiljövärden.
I Örebro kommun finns flera natur- och kulturområden som behöver skyddas. Vilka som prioriteras beror av behov som utretts av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen samt aktuella politiska uppdrag och prioriteringar. Sedan tidigare har flera tätortsnära områden på kommunal mark på Latorpsplatån pekats ut för kommande utvidgningar av Vinteråsens naturreservat. Dessa områden är även fortsättningsvis prioriterade. Karlslund-Uggle stenar och Sörbyskogen är två stora tätortsnära områden med mycket höga natur- och friluftsvärden nära Örebro. De bör avsättas som naturreservat för att säkerställa lämplig skötsel och stärka Örebros gröna varumärke som attraktiv stad. Utöver dessa finns flera mindre naturområden kring Örebro och andra tätorter där av samma anledning någon form av skydd bör utredas eller befintliga reservat utökas. Ett sådant exempel är Venaskogen.
Människor delar sina livsmiljöer med omgivande djur och natur, och vi påverkas ömsesidigt av varandras hälsa och välmående. Vår hälsa är direkt kopplad till miljöns tillstånd. Ren luft, rent vatten och tillgång till grönområden är grundläggande för vår fysiska och psykiska hälsa. Framtidens utmaningar, såsom klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, kräver att vi anammar ett helhetsperspektiv. Genom att förstå och respektera sambandet mellan människor och natur kan vi utveckla hållbara lösningar. Detta innebär att vi måste värdera och skydda våra naturresurser.
Senast uppdaterad:
Publicerad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.