Grönstruktur och naturområden

Psykisk ohälsa, stressrelaterade sjukdomar och sjukdomar som beror på stillasittande ökar. Flera forskningsstudier visar att människor som bor nära grönområden håller sig betydligt friskare och lever längre än de som bor längre ifrån grönområden. Vistelse i gröna miljöer sänker blodtrycket och halterna av stresshormonet kortisol. Det stimulerar till fysisk aktivitet vilket motverkar hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, psykisk ohälsa samt vissa former av cancer.

Tillgång till grönstruktur har visat sig utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper. En grundförutsättning för tillgång till grönområden är att det finns tillräckligt stora arealer och att dessa hänger ihop i en väl fungerande grön infrastruktur. Områdena behöver dessutom erbjuda efterfrågade upplevelsevärden och vara lätta att ta sig till. Bostadsnära grönska är särskilt viktigt för utsatta grupper såsom barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Ett avstånd på 300 meter betraktas i flera studier som ett tröskelavstånd där användningen minskar snabbt efter detta avstånd.

För att minska utarmningen av biologisk mångfald är det viktigt att bevara naturmiljöer med höga ekologiska värden. Redan störda miljöer behöver restaureras och återskapas. Grönstrukturen i tätortsnära områden blir allt viktigare för den biologiska mångfalden i takt med att den biologiska mångfalden utanför den täta bebyggelsen utarmas.

Kommunen ska anpassa bebyggelse och infrastruktur efter naturförutsättningar vid planläggning, lovprövning och annan exploatering. Kompensation är en sista åtgärd efter att alla möjligheter för att undvika, minimera och återställa skador har uttömts. Kompensation innebär åtgärder för att ersätta eller gottgöra skador på naturmiljön. Syftet är att säkerställa att ekosystemtjänster och biologisk mångfald bibehålls trots exploatering.

Vid exploatering ska skadelindringshierarkin tillämpas. En rutin för hur den ska tillämpas ska tas fram. Skadelindringshierarkin innebär att:

1. Undvika att ianspråkta områden med gröna värden som är viktiga för den biologiska mångfalden och/eller levererar viktiga ekosystemtjänster.
2. Utforma den tänkta markanvändningen så att den minimerar skadan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
3. Genomföra åtgärder på plats för att mildra de negativa effekter som uppstår.
4. I sista hand genomföra möjliga kompensationsåtgärder för relevanta ekosystemtjänster som går förlorade.

Grönområdena behöver bindas samman i gröna stråk. Ekologiska stråk bidrar till att djur och växter kan förflytta sig och spridas mellan olika områden. Gröna rörelse- och rekreationsstråk uppmuntrar till fysisk aktivitet och sänker tröskeln för kommunens invånare att ta sig till parker och andra grönområden.

En grönstruktur där olika landskapselement framhävs ger även identitet och karaktär till platsen och är viktigt för platsanknytning, känslan av tillhörighet och upplevelsen av gemenskap. En välutvecklad grönstruktur gör det lättare att hitta, ta sig fram och känna kan också bidra till en ökad orienterbarhet, tillgänglighet och att känna närhet till olika grönområden.

Grönstrukturen i byggda miljöer har en avgörande betydelse för en god livsmiljö och för att våra stads- och tätortsmiljöer ska uppfattas som attraktiva. Undersökningar visar att närhet till natur- och grönområden är något som många skattar mycket högt och vill se mer av i det offentliga rummet.

Parker och grönytor är en avgörande karaktärsskapande del av den gestaltade och byggda miljön och en del av platsens kulturvärden som bidrar med skönhetsvärden, trivsel och lokal identitet. Ett stadsbyggande som utgår från platsens naturförutsättningar tar större hänsyn till landskap och ekologi. Det ger också förutsättningar för en mer innehållsrik och varierad byggd miljö.

Natur- och kulturmiljöer har även betydelse för turistnäringen. Potentialen att utveckla naturbaserade upplevelsevärden och naturturism i Örebro kommun är mycket stor. Det finns förutsättningar för en mängd olika friluftsaktiviteter som bad, vandring, cykling, skidåkning, fiske, paddling och båtliv i rika naturmiljöer.

Grönskan i tätorterna skapar ett bättre lokalklimat genom rening av luft, utjämning av temperaturen, skuggning, vattenrening samt dämpning av vattenflöden vid kraftigt regn eller vid höga flöden i våra vattendrag. Dessa ekosystemtjänster kommer att få en ännu större betydelse i ett framtida klimat med ökad nederbörd och fler värmeböljor. Genom att utveckla ekosystemtjänster som vattenrening och flödesutjämning kan vi minska risker och kostnader för bland annat översvämningar. Vi behöver investera i grön infrastruktur för att skydda annan viktig infrastruktur.

Det kan uppkomma målkonflikter mellan olika värden och ekosystemtjänster för grönstrukturen. En bedömning av vad som väger tyngst mellan olika kvaliteter och värden behöver göras både utifrån behov på den aktuella platsen och utifrån helheten för att säkerställa en balans i den totala grönstrukturen. Vid förtätning av staden, behöver grönstrukturen utvecklas och i många fall fylla fler funktioner.