Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har försämrats de senaste åren. Krig pågår i Europa och Sverige är nu fullvärdig medlem i NATO. Samtidigt påverkas våra livsmiljöer av klimatrelaterade händelser, vilket ställer höga krav på samhällets beredskap. Tillsammans innebär dessa förändringar både nya utmaningar och möjligheter för samhällsutvecklingen och vår förmåga att hantera kriser.
Totalförsvar och krisberedskap
Sverige har återupptagit uppbyggnad av totalförsvaret. Det innebär att både den militära förmågan och civilförsvarets förmåga byggs ut. I totalförsvaret ingår myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner. Det civila försvarets uppdrag innebär att skydda civilbefolkningen och säkerställa att samhället fungerar även vid samhällsstörningar, krigsfara och ytterst i krig. Det gäller exempelvis sjukvård, transporter samt energi-, livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
Beredskap och ett robust samhälle handlar vidare om att bygga en resiliens, det vill säga en förmåga för samhället att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser. Detta kan innebära både väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller allvarligare väderhändelser.
Storskalig utrymning
I samband med större samhällsstörningar kan storskalig utrymning vara en förutsättning för att rädda människors liv och hälsa. Klimatförändringar, med skogsbränder eller översvämningar som följd, och det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde är omständigheter som kan innebära behov av och en förmåga för samhället att kunna genomföra storskaliga evakueringar.
En storskalig evakuering kan vara av olika omfattning och exempelvis omfatta utrymning av en hel stad, en stadsdel, tätort eller ett annat större geografiskt område. Evakueringen sker i regel under en längre tid, i dagar, veckor eller månader. Storskalig evakuering kan därmed påverka en stor mängd människor, djur och samhällsviktiga funktioner som vårdinrättningar, äldreboenden, skolor, förskolor med mera och innebära stora rörelser under en plötsligt och brådskande tidpunkt.
Digital infrastruktur
För totalförsvaret är det viktigt att den digitala infrastrukturen för mobil och fast telefoni och bredbandstjänster fungerar även under kris och krig. Läs mer om digital infrastruktur i temaområdet Energiförsörjning.
Totalförsvarets riksintressen
Örebro kommun innehåller en rad funktioner som kan ha stora skyddsbehov och områden med särskilt innehåll. I en krigssituation kan de utgöra militära mål. Vissa riksintressen för totalförsvarets militära del redovisas öppet i översiktsplanens karta medan andra områden av sekretesskäl inte kan redovisas. Områden som berörs av omgivningspåverkan från ett riksintresse redovisas som påverkansområden. I översiktsplanens kartdel Hänsyn redovisas riksintressen och påverkansområden för både totalförsvarets militära del och civila del.
Svenska säkerhetsstråket
Svenska säkerhetsstråket är ett gemensamt initiativ där kommunerna Arboga, Örebro, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad har gått samman i ett gemensamt initiativ för att underlätta etableringar och investeringar som gynnar regionen och Sveriges totalförsvar.
Örebro ligger mitt i Svenska säkerhetsstråket där huvudkontoren för ett flertal försvarsrelaterade myndigheter finns som Myndigheten för Psykologiskt Försvar, Plikt- och prövningsverket, Försvarets materielverk och Myndigheten för civilt försvar såväl som regementen, försvarsindustrier och företag inom den växande privata säkerhetsindustrin. I Örebro kommun finns exempelvis Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), beredskapsflygplats, Nationellt Logistikcentrum, Nod Livsmedelsproduktion, Epiroc och Amexci.
Service- och trygghetspunkter
En service- och trygghetspunkt är en mötesplats där personer kan vända sig vid större samhällskriser. Det är en plats dit medborgare kan gå för att få värme, vatten och information, och vid vissa händelser ska det finnas övernattningsmöjligheter och varm mat samt möjlighet till att få enklare sjukvård. Dessa bör vara placerade så att personer kan ta sig dit med bil eller kunna ha den nära. Det bör finnas förutsättningar för leveranstransporter till och från dem och de bör därutöver även vara lokaliserade med närhet till bostadsområden och om möjligt fungera som naturliga samlingspunkter i vardagen.
Inkvartering och värdlandsstöd
Vid ett allvarligt läge kan personer behöva evakueras från andra delar av Sverige och behöva inkvarteras i Örebro. Det innebär att Örebro kommun kan behöva ha en förmåga att ta emot en större mängd människor på befintlig väginfrastruktur genom och inom tätorter och dess olika delar. Evakuering kan också behöva ske inom kommunen vid en allvarlig kris, från en del av kommunen till en annan.
Likaså kan Örebro kommun behöva ta emot en större mängd personal, så kallat ”värdlandsstöd”. Värdlandsstöd omfattar både militär och civilt stöd, de kan då behöva upplåtas en större yta mark, kunna ha tillgång till vatten, fordonsyta, drivmedel och stöd vid truppförflyttningar på vägnätet. Värdlandsstöd handlar inte enbart om militära situationer, det kan även handla om tillfällen likt skogsbränderna 2018 då Sverige fick hjälp av brandmän från andra EU-länder. Dessa brandmän behövde förflytta sig i trupp genom Sverige och slutligen kunna upprätta baser för att bistå den svenska brandbekämpningen. Sådana förflyttningar ställer stora krav på trafikplanering och deras slutdestinationer inom Sverige ställde krav på tillgång till yta, dricksvattenförsörjning, drivmedelshantering med mera.
Livsmedelsförsörjning och beredskap samt försörjningsberedskap
Utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) fastslog att det under flera decennier inte funnits någon nationell plan för livsmedelsberedskap i Sverige, och att det rådande säkerhetspolitiska läget innebär att vi inte längre kan avstå från åtgärder som stärker livsmedelsberedskapen. Livsmedelsberedskap avser verksamhet som syftar till att upprätthålla den livsmedelsförsörjning som är nödvändig för befolkningens överlevnad, för att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller som bidrar till det militära försvarets förmåga. Det kan således beröra flera olika aktörer såsom statliga myndigheter, kommuner, regioner, företag och civilsamhället.
Utredningen slog fast att målet för livsmedelsberedskap är att hela befolkningen ska ha tillgång till nödvändiga livsmedel vid en allvarlig störning eller en överhängande risk för allvarlig störning i livsmedelsförsörjningen. Utredningen har lämnat förslag om att en ny lag ska inrättas – lagen om livsmedelsberedskap. Lagen skulle innehålla bestämmelser om kommuners ansvar för livsmedelsberedskap och bestämmelser om beredskapslagring. Vidare föreslås lagen innehålla bestämmelser om att kommuner ska åläggas att analysera befolkningens behov av livsmedel, planera för lokal livsmedelsdistribution och vidta lämpliga åtgärder för att upprätthålla tillgången till nödvändiga livsmedel till kommunens befolkning. Aspekter som lagringsförutsättningar, näringsliv som verkar inom livsmedelsområdet och tillgång till jordbruksmark blir viktiga frågor inom detta område och i förlängningen Örebro kommuns kommande utveckling.
Med anledning av jordbruksmarkens värde är kommunen restriktiv till att ianspråkta jordbruksmark till förmån för annan markanvändning. I översiktsplanen återspeglas det i ställningstagande inom undertemat Areella näringar och i kartan i delen Utvecklingsinriktning samt Mark- och vattenanvändning. Kommunens inriktning är att de utbyggnadsområden som är belägna på jordbruksmark anses representera väsentliga samhällsintressen där alternativ lokalisering saknas och kan därför föranleda ianspråktagande av jordbruksmarken. Markområden med potential för livsmedelsproduktion (betesmark respektive åkermark) redovisas i kartdelen Hänsyn under rubriken Landskapsvärden.
Försörjningsberedskap innefattar även förmågan att försörja samhället inom flertalet områden, exempelvis läkemedel och drivmedel. Den nationella säkerhetsstrategin (Skr. 2023/24:163) för bland annat fram den säkerhetspolitiska vikten av att ha tillgång till kritiska och strategiska metaller och mineral samt långsiktig tillgång till hållbar biomassa kommer att öka.
Beredskapsbegravningsplatser
Svenska kyrkans församlingar är ansvariga för begravningsverksamheten, det vill säga det arbete som omfattar begravningsplatser med gravplatser och andra gravanläggningar, vissa transporter av stoft, samt kremering. De ser även till att det finns tillräckligt många gravplatser.
Begravningsverksamheten är en samhällsviktig verksamhet som ska upprätthållas även under kris eller krig. Enligt Begravningslagen (1990:1144) ska församlingarna vidta de beredskapsförberedelser som krävs för begravningsverksamhet under höjd beredskap. Enligt Svenska kyrkan bör församlingarna hålla extra gravplatsmark motsvarande kistgravar för fem procent av befolkningen inom församlingen. I Örebro pastorat, som omfattar större delen av Örebro kommuns befolkning, uppnås detta mål då dagens begravningsplatser har rum för 6500 beredskapsgravplatser. För att kunna behålla denna beredskap behöver ytorna för gravplatser utökas jämfört med idag. Särskilt i Almby finns ett behov av att öka ytorna inom en tioårsperiod.
Klimatanpassning och beredskap
Den nationella säkerhetsstrategin (Skr. 2023/24:163) uppger att regeringen avser att inom ramen för krisberedskap applicera ett klimatanpassningsperspektiv med syfte att bidra till att värna om vår försörjningsberedskap, livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och främja en god samhällsplanering. Det är av vikt att det finns en robust infrastruktur för energiförsörjning, transporter, telekommunikationer med mera.
Under flera år har sommartemperaturerna ökat både inom och utanför Sverige. För kommunens verksamheter finns det påverkan på verksamheter med boende inom vård- och omsorgsboenden såsom för de barn och elever som befinner sig inom förskole- och skolverksamheter. En tydlig utmaning är att skapa förutsättningar för svalka, både utifrån inomhus- och utomhusmiljöer i Örebro kommun. Läs vidare i temaområde Grönstruktur och naturområden och Klimat.
