Bostäder

Temaområdet tar stöd i kommunens arbete med bostadsförsörjning och styrdokumentet Riktlinjer för bostadsförsörjning, inklusive bilagor.

Örebro kommun ska främja bostadsutveckling som skapar mer liv och rörelse, vilket gäller i såväl befintliga som nya områden. Det skapar i sin tur förutsättningar för social hållbarhet, tolerans och jämlikhet. Även miljöerna mellan husen är en del av stadsbilden och kulturmiljön som behöver beaktas vid utveckling i befintliga miljöer.

Örebro har en blandad befolkning och en mångfald av boendemiljöer, på landsbygden, den mindre tätorten likväl som i staden. Befolkningens socioekonomiska fördelning är däremot ojämn, likaså stadsdelarnas innehåll och närhet till arbetsplatser, naturområden, parker och olika former av service.

Idag varierar hushållssammansättningen, åldersfördelningen och hushållens ekonomiska förutsättningar tydligt i kommunens olika delområden, ofta finns ett samband med vilka boendeformer som är dominanta i området. En alltför homogen bostadsstruktur i tätorter och stadsdelar kan medföra såväl utlåsnings- som inlåsningseffekter för hushåll med ansträngd ekonomi. Därför är det av stor betydelse att Örebro kommun fortsätter att verka för en varierad bostadsstruktur i alla tätorter och stadsdelar för att motverka segregation och möjliggöra kvarboende för hushåll i olika livssituationer.

Boendesegregation

I Örebro kommun finns en blandad befolkning med olika nationaliteter, inkomster, utbildning, yrkesbakgrund och ålder. Befolkningssammansättningen i den enskilda stadsdelen eller orten är inte alltid lika blandad som för kommunen som helhet, vilket innebär att kommunen och staden är boendesegregerad. Denna boendesegregation, som innebär att människor med olika demografi och socioekonomi bor åtskilda, har ökat över tid. Boendesegregationen hänger delvis samman med hur boendemiljöer är utformade, och kan motverkas genom kommunens samhällsplanering.

Örebro är också en delvis funktionsuppdelad stad vilket innebär att det i vissa stadsdelar nästan enbart finns bostäder medan andra är starkt dominerade av företag, verksamheter, handel och service.

Kontinuerligt bostadsbyggande

För att det långsiktiga behovet av bostäder ska kunna tillgodoses i kommunen behöver bostäder tillskapas kontinuerligt. Anledningen till en kontinuerlig produktion avser svårigheterna i att synkronisera olika strukturer och dess olika snabba eller långsamma förändringar. Befolkningsstrukturer är mer föränderliga över kort tid till skillnad från bostadstrukturer som är långsamma processer. Det innebär att det över tid finns ett behov av ett överskott på bostäder. Detta överskott säkerställer en buffert av bostäder vid tillfällen då befolkningsförändringar växlar från låg till hög tillväxt.

Befolkningsprognos

En positiv befolkningsutveckling är en styrka och utgör en kraft som kan initiera förändringar av sociala såväl som fysisk karaktär. Det kan leda till att befintliga delar av staden förändras eller omvandlas, att staden och andra orter växer med nya områden som tillför kvalitéer och bidrar till variation i bostadsutbudet.

Enligt SCB:s befolkningsprognos, liksom kommunens egen hushållsprognos som bygger på denna, beräknas det behövas omkring 13 000 nya bostäder fram till år 2050 för att möta efterfrågan av en växande befolkning. Översiktsplanen möjliggör dock en större bostadsutbyggnad än så. Det är en medveten strategi som sträcker sig bortom översiktsplanens tidshorisont, och motiveras dels av ett genomförandeperspektiv då detaljplaneprocesser är komplexa och avvägningar mellan olika intressen ibland omöjliggör tilltänkt exploatering. Dels motiveras den av bostadsförsörjningens krav på behov av variation och komplettering, vilka ser olika ut i olika delar av kommunen.

I Örebro kommun finns det en historisk och prognosticerad ökning av unga vuxna, äldre och enpersonshushåll i Örebro kommun. Antalet hushåll med barn har också ökat över tid, om än inte i samma takt som enpersonshushållen. Det innebär att det finns ett fortsatt stort behov av såväl små som stora bostäder i kommunen. Det finns dock betydande skillnader i hushållens möjlighet att efterfråga en bostad, vilket ställer krav på en variation i hustyper, upplåtelseformer, prisklasser och lägen.