Ordlista

Hoppa direkt till en begynnelsebokstav:

A | B | C | D | F | G | H | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Ö

A

Affärsturism

Turism till följd av exempelvis kongresser, konferenser och mässor.

Allmän platsmark

Allmänt tillgängliga platser och platser avsedda för gemensamma behov, exempelvis gator, parker, torg och vägar. Allmänna platser måste anges som planbestämmelser i en detaljplan.

Allmänt intresse

Generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle. Exempel på allmänna intressen är ren luft, vattenförsörjning, bostadsförsörjning, kulturmiljövärden. Det är en politisk uppgift att företräda och sammanväga allmänintresset.

Areella näringar

Näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, till exempel fiske, jord- och skogsbruk.

Avloppsvatten

Avloppsvatten från bad, disk och tvätt i främst hushåll (kallas även spillvatten, gråvatten eller BDT-vatten), avloppsvatten från toaletter (kallas även svartvatten) och avloppsvatten från industrier.

B

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett mått på den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer. En hög biologisk mångfald kräver ett landskap med många olika naturtyper, många olika arter och en stor genetisk variation inom arterna.

Boendesegregation

Boendesegregation innebär att människor med olika socioekonomiska/demografiska (se definition nedan) förutsättningar lever geografiskt åtskilda från varandra.

Bygglov

Tillstånd att bygga eller ändra byggnad. Bygglov krävs enligt plan- och bygglagen vid yttre utformning och placering på tomt, ändrad användning, vissa anläggningar, skyltar m.m. Inom detaljplan medges bygglov om åtgärden stämmer med detaljplanen.

C

Civila samhället

Civila samhället är när människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I begreppet ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund m.m. Civila samhället omfattar inte agerande av staten, myndigheter, företag eller det enskilda hushållet.

D

Dagligvaror

Varor som fyller konsumentens dagliga behov av livsmedel inklusive drycker samt specialvaror som kemisk-tekniska produkter, tidningar, blommor, sjukvårdsartiklar med mera.

Dagvatten

Regn-, spol- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag, eller till reningsverk.

Demografi

Vetenskapen om en befolkningsfördelning, storlek och sammansättning. Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd eller annat.

Destinationsturism

Besöksturism till exempel till utflyktsmål, besöksmål, släkt och vänner m.m.

Detaljhandel

Handel med dagligvaror och/eller sällanköpsvaror.

Detaljplan

Reglerar enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, markanvändning, byggrätter och utformning av byggnader och mark. Detaljplanen medger under genomförandetiden en byggrätt som överensstämmer med planen. Detaljplaner är juridiskt bindande.

E

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk och miljömässig del av hållbar utveckling som handlar om att garantera nuvarande och kommande generationer möjligheter till en god livsmiljö och välfärd genom att skydda naturresurser, ekosystem och miljö.

Ekologisk status

Beskrivning av det ekologiska tillståndet i sjöar och vattendrag gällande biologiska och fysikaliska faktorer samt fria passager. Kan vara ”hög”, ”god”, ”måttlig”, ”otillfredsställande” eller ”dålig”.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling som handlar om balanserad tillväxt som på lång sikt inte leder till skuldsättning eller förstörelse av tillgångar.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet, till exempel luftkvalitet, bullerdämpning, vattenreglering, kolinbindning, pollinering och natur för upplevelser.

Enskilda avlopp

Avlopp som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet. Enskilda avlopp kan antingen vara till för en enda bostad, eller gemensamt för flera grannar.

Evenemangsturism

Besök i samband med olika evenemang som konstutställningar, seminarier, teater och konserter.

F

Fastighet

Ett markområde, fast egendom, som avgränsas horisontellt. Ordet fastighet betyder alltså inte ”byggnad” utan är en avgränsad del mark. Byggnader och andra saker som hör till fastigheten kallas fastighetstillbehör.

Flerbostadshus

Bostadshus med fler än tre bostadslägenheter. Flerbostadshus kan även innehålla lokaler. Det finns flera olika typer av flerbostadshus, exempelvis gathus, punkthus, lamellhus och stjärnhus.

Framkomlighet

Mått på trögheten i vägsystemet; mäts vanligen som medelhastighet på en viss vägsträcka.

Friyta

Tillräckligt stora ytor vid bostäder, förskolor etc. som är lämpliga för lek och utevistelse på tomten eller mycket nära tomten.

Friluftsliv

Vistelse och fysisk aktivitet utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på prestation eller tävling.

Funktionsblandning

Blandning av olika användning/funktioner inom en geografiskt avgränsad yta, till exempel att bostäder, skola, en bilverkstad och ett gym finns i samma kvarter.

Förnybar energi

Energi som kommer ur naturliga processer i naturen som till exempel vindkraft, vattenkraft eller solenergi.

Förtätning

Nybyggnation inom eller i nära anslutning till tätort som bidrar till högre befolknings- och/eller bebyggelsetäthet i hela eller del av tätorten.

G

Gestaltad livsmiljö

Begreppet ”gestaltad livsmiljö” utgår från en helhetssyn på formandet av våra livsmiljöer, där arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö är ett sammanhållet område med människan som utgångspunkt. Utveckling och förvaltning av livsmiljön ska ske med hänsyn till människans möjligheter, behov och önskemål – i dag och i framtiden.

Gröna stråk

Korridorer med grönska som binder ihop olika grönområden till en fungerande helhet och som kan fylla flera funktioner både utifrån ett socialt och ett ekologiskt perspektiv. De gröna stråken är viktiga för att möjliggöra människors rekreation och vardagsmotion och gör det mer attraktivt att gå och cykla mellan olika målpunkter. De gröna stråken är också viktiga spridningsvägar för olika växter och djur.

Grönstruktur

Olika typer av grönområden och grönytor, exempelvis parker, friluftsområden, villaträdgårdar och öppna grönytor mellan bebyggelse och annan infrastruktur.

Grön värdekärna

En värdekärna är ett sammanhängande område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur.

H

Hållbar utveckling

Utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Det handlar om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser.

J

Jämlikhet

Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt, oavsett till exempel etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att alla människor ska kunna forma sina liv som individer, utan att föreställningar om kön begränsar oss.

K

Kapacitet (relaterat till trafikfrågor)

Största möjliga trafikflöde som kan passera en viss gata. Begrepp som används inom trafikplanering.

Klimatneutral

Innebär att man som person, som företag eller en produkt inte ger några utsläpp som bidrar till klimatförändringar.

Koncession

Tillstånd som lämnas av myndighet att bedriva viss verksamhet eller näring. Exempelvis behöver kraftledningsägare ha koncession från Energimarknadsinspektionen för elledningar.

Kombiterminal

Terminal för effektiv omlastning av gods mellan olika typer av transportmedel, till exempel från tåg till lastbil.

Kommersiell service

Service och hantverk som riktar sig till allmänheten, exempelvis frisör, skomakare, kafé och restaurang, gym och annan friskvård.

Kompletteringsbebyggelse

Mindre utbyggnader av flera hus eller enstaka hus i ett redan bebyggt område. Dessa kompletteringar är inte markerade i översiktsplanens karta.

Kreativa näringar

Näringar inom sektorer såsom kultur, kulturarv, medier, näringsliv och turism.

Kulturreservat

Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som kulturreservat för att värdefulla, kulturpräglade landskap ska bevaras. Ett kulturreservat kan bildas av antingen kommun eller länsstyrelse.

Kulturmiljö

Den del av miljön som i större eller mindre utsträckning påverkats och formats av människan. Det kan exempelvis röra sig om bebyggelse, lämningar eller hela landskap.

Kulturmiljövård

Offentlig verksamhet som är avsedd att skydda och vårda och sprida upplysning om vårt fysiska kulturarv, till exempel vackra gamla byggnader. Kallas också för kulturminnesvård.

Kvartersmark

All mark inom detaljplanelagt område som inte är allmän platsmark (se ovan), d.v.s. den mark som är avsedd för bebyggelse samt tillhörande grönytor, parkeringar etc.

Kärnighet

Beskrivning av strukturen i en stad utifrån var det finns koncentration av exempelvis offentlig och kommersiell service. En stad kan ha flera ”centrum” (vara flerkärnig) eller bara ha ett starkt centrum (enkärnig). Kärnighet kan också handla om ortsstrukturen i en kommun eller region.

L

Laddnod

En plats med hög koncentration av laddstationer eller laddplatser.

Landsbygd

Finns flera definitioner. Översiktsplanen utgår generellt från SCB:s definition av landsbygd och urbana miljöer. Landsbygd utgör all mark som inte är tätort (se definition för tätort).

LIS-områden

LIS står för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det är kommunerna som ansvarar för att peka ut LIS-områden i sin översiktsplan. Planen ger sedan vägledning vid bedömning av dispenser från strandskyddet.

Livsmiljö

Livsmiljöer är platserna och byggnaderna där vi människor bor, arbetar, går i skolan och lever våra liv, inkluderat det offentliga rummet med parker, gator och torg.

Markanvändning

Den funktion ett geografiskt område har, utifrån hur marken används. Markanvändningen kan exempelvis vara grönområde eller bostadsområde.

M

Miljöbalken

Central miljölag som trädde i kraft 1999 och samlar och har skärpt den tidigare miljölagstiftningen. Det övergripande syftet med miljöbalken är att främja en långsiktigt hållbar utveckling.

Miljöbedömning

Process i vilken miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att resultaten av den och samråden beaktas i beslutsprocessen.

Miljökonsekvensbeskrivning - MKB

Processen att identifiera, förutse, utvärdera samt förebygga miljömässiga, sociala och övriga relevanta konsekvenser av en föreslagen exploatering innan avgörande beslut är tagna. Rimliga alternativ ska identifieras, beskrivas och bedömas.

Miljökonsekvensbeskrivning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra.

Miljökvalitetsnormer

Juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt. Det finns idag normer för buller, luft och vattenkvalitet.

Mobilitetslösning

Mobilitetslösningar för att minska behovet av transporter med egen bil kan handla om bilpool, samåkning, lånecyklar etc.

Målpunkt

Platser eller attraktioner som utgör slutmålet för olika typer av resor. Universitetet, city, Trängens idrottsplats, Karslunds herrgård är några exempel på olika målpunkter i Örebro.

N

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller och naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Naturolycka

Exempelvis ras, skred, storm, värmebölja, översvämning, skogs- och gräsbrand.

Naturreservat

Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som naturreservat för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Ett naturreservat kan bildas av antingen kommun eller länsstyrelse.

O

Offentlig service

Service som ges eller regleras av samhället som förskola, skola, sjukvård m.m.

P

Parkeringsnorm

Antal parkeringsplatser som bedöms behövas vid nyexploatering av bostäder, handel eller arbetsplatser. Norm finns för såväl bilar som cyklar.

Plan- och bygglagen - PBL

Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Planprogram

Planprogram regleras i plan- och bygglagen (2010:900) och visar kommunens mål och visioner med ett område, samt redovisar övergripande förutsättningar för utveckling. Planprogram utgör underlag för fortsatt planering och detaljplaneläggning i det aktuella området.

R

Resilient

Ett resilient samhälle innebär ett samhälle som har god motståndskraft eller god förmåga att återhämta sig efter att ha råkat ut för en allvarlig händelse, exempelvis en översvämning.

S

Samlokalisera

Att placera olika funktioner nära varandra för att nå samordningsvinster. Om exempelvis en skola och en idrottsanläggning ligger nära varandra, så kan både skolan och föreningar använda samlingslokaler i skolan, omklädningsrum på idrottsanläggningen och parkeringar.

Skrymmande varor

Varor som inte kan fraktas på cykel eller med kollektivtrafik. Handel med skrymmande varor är i huvudsak försäljning av sällanköpsvaror med stort ytkrav per såld enhet. Exempel är byggvaror, vitvaror, bilar, båtar och möbler.

Småhus

Samlingsbegrepp för friliggande enbostadshus, tvåbostadshus, parhus, radhus och kedjehus. Begreppet innefattar inte fritidshus.

Socioekonomi

Samlingsbegrepp för utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomstnivå.

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Social sammanhållning och delaktighet, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och ungdomars utveckling, en levande kultur samt trygghet etc. Utgångspunkten för en socialt hållbar utveckling är att välfärdsystemen bidrar till långsiktig stabilitet och trygghet.

Strandskydd

Strandskydd, d.v.s. byggnadsförbud, råder vid hav, insjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen. Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Sällanköpsvaror

Detaljhandel som inte är dagligvaruhandel. Det kan delas upp i beklädnad, hemartiklar och fritidsvaror. Kläder, skor, elvispar, skidor och datorer är exempel på sällanköpsvaror.

T

Tillgänglighet

Möjlighet för en viss grupp att vid en viss tidpunkt kunna nå en viss plats eller funktion. Avstånd, tid och kostnad är parametrar som brukar tas med i beräkningen. Ordet tillgänglighet används även i betydelsen att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra har tillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar samt tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster.

Topografi

En terrängs fysiska form, till exempel om marken lutar eller är platt.

Trafikslag

Bil, cykel och gång är exempel på olika trafikslag.

Transportarbete

Mått på användandet av transportsystemet. Anges som produkt av antal personer eller godsmängd och den sträcka dessa eller detta transporteras under en viss tid.

Transportsystem

Ett transportsystem är ett nätverk av komponenter som samverkar för att möjliggöra förflyttning av människor och gods från en plats till en annan. Det inkluderar infrastruktur, de system som används för att hantera flödena, de fordon som används för transport samt de människor som arbetar inom eller nyttjar transportflödena.

Tätort/mindre tätort

Kortfattat är en (statistisk) tätort ett område med sammanhängande bebyggelse och minst 200 folkbokförda invånare.

U

Upplåtelseform

Sättet att förfoga över en bostad. I Sverige finns tre olika former; hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.

Utglesning

Nybyggnation inom eller utanför tätort som bidrar till lägre befolknings- och/eller bebyggelsetäthet och glesare bebyggelsestrukturer i staden eller kommunen, ofta med låg tillgänglighet till service.

Utvecklingsförslag

Utvecklingsförslag regleras inte i plan- och bygglagen utan är ett Örebro-specifikt verktyg. Dessa behöver inte godkännas i nämnd utan är endast förberedande material inför detaljplaner. Tas fram för ett avgränsat geografiskt område för att landa en översiktlig idéskiss över ett område innan detaljplaner kan tas fram.

V

Värmebölja

Värmebölja är en period på minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25.

Värmeöar

Stadens hårdlagda ytor absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Under natten avgår denna värme och höjer lufttemperaturen. Detta fenomen kallas den urbana värmeöeffekten.

Växthusgas

Växthusgaser förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan. Förhöjda halter leder till högre temperatur vid jordytan, så kallade klimatförändringar. Exempel på växthusgaser är vattenånga, koldioxid och metan.

Y

Ytvatten

Sjöar och vattendrag. Ska ses i motsats till grundvatten som finns under markytan.

Ö

Övergödning

Läckage av växtnäringsämnen såsom kväve och fosfor till vattendrag och sjöar, som tillförs skogs- och jordbruk. I vattendrag och sjöar kan primärproduktionen öka med algblomning och påföljande syrgasbrist.

Översiktsplan - ÖP

Kommuntäckande plan som anger hur kommunens mark- och vattenanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk m.m.) ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen introducerades med plan- och bygglagen (PBL) år 1987 och ersatte flera äldre översiktliga planformer. Översiktsplanen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt bindande.