Fotografiets baksida

Denna månads bilder handlar om de vackra baksidorna som porträttbilderna hade en gång i tiden. Fotograferna lät trycka sitt namn, adress och ofta också en logotyp på baksidan av bilderna. Detta var ett sätt för dem att göra reklam för sig och idag kan denna information ge oss värdefull hjälp vid arbetet med dateringen av ett fotografi.

Det verkliga uppsvinget för porträttfotografierna kom i början av 1860-talet med de populära visitkorten i formatet 6x9 cm. Genom att man lyckats förenkla framställningen av negativ och även fått fram bra fotopapper blev det också billigare att få porträtten utförda.

Intresset ökade då man kunde få fotografierna monterade på kartong för att använda just som visitkort som man kunde skänka bort till vänner och bekanta. Speciella fotoalbum tillverkades också för dessa kort. Under 1870- och 80-talet användes även storlek 12x16,6 cm vilka kallades kabinettskort.

Fotograf Bernard Hakelier föddes 1848 i dåvarande Kurland. Han kom till Örebro 1871 och öppnade sin ateljé i f.d. Falks gård. Ateljén brann ner den 22 november 1890 och en dyrbar fotosamling gick förlorad.

Vi kan på baksidan se att Hakelier fått en utmärkelse av Örebro läns hushållnings-sällskap för sin fotokonst och även ett pris i Eskilstuna år 1878. Fotot kan dateras till 1871-1890.

År 1867 etablerade fotograf Herman Stafhell sig i en ateljé-lokal i juvelerare Dahlströms gård ”midt emot Apotheket” (Drottninggatan 6-8). År 1874 övergav han Örebro för att flytta till Jönköping.

Stafhells nationalromantiska baksida har en bild av en stark moder Svea som håller ett ankare och en sköld med initialerna HS. Fotot kan dateras till 1867-1874.

Fotograf Hilma Selin övertog 1895 en ateljé vid Stortorget 7-9, men den revs 1896 för att ge plats åt bazarerna (Kompassenhuset idag). Selin flyttade då till den nybyggda ateljén på Kungsgatan 10. Hon lämnade dessa lokaler efter ett 20-tal år.

Selins mer konstnärliga motiv innehåller både ett staffli samt blommor. Hennes monogram HS återfinns på den övre delen av baksidan. I detta fall blir dateringen 1896-1916.

Ateljén vid Drottninggatan 6 övertogs av fotograf Anna Hedström år 1890. Även här framgår att ateljén är belägen ”Midt emot Apoteket Hjorten”.

Bland snirkliga blommor och monogrammet AH finner vi att hon införskaffat rikstelefon med nummer 539. 1910, när ateljén blev för trång, byttes adressen till Storgatan 14. Ett försök till datering ger åren 1890-1910.

Från Sophus Frankels ”Fotografiska atelier” kommer denna baksida. Johannes Sophiatus Paridon Frankel föddes 1825 i Danmark. Han reste runt i Sverige och 1866 övertog han ateljén i Björkegrens hotell i Örebro. Med hjälp av sin hustru Lilly kunde han utveckla och driva sin ateljé här i staden samtidigt som han startade en ny i Malmö. 1872 avled Frankel på Eslövs järnvägsstation under en resa. Datering utan att se motivet på framsidan blir 1866-1872.

Eric Sjöqvist, som etablerat sig redan 1906, övertog 1910 ateljén på Drottninggatan 6 (som tidigare ägts av bl.a. Stafhell och Hedström). 1926 flyttade Sjöqvist till Drottninggatan 11 där han bedrev sin verksamhet fram till sin död 1952.

På den första baksidan visar en strålande madonna eller moder Svea ett standar med monogrammet ES. Hon vilar högra handen på en lådkamera och vänster fot vilar på ett staffli.

På den andra baksidan ser vi ett stiliserat kvinnohuvud i ett jugendornament. I den blomsterprydda lagerkransen ser vi hans monogram ES.

I arbetet med datering av gamla fotografier gäller naturligtvis att man måste studera fotot noggrant. Finns människor med på bilderna kan kläder och håruppsättningar ge många ledtrådar. Men även fotografiernas baksidor kan alltså hjälpa till vid dateringen.

Fotograferna sparade sina glasplåtar för eventuella efterbeställningar; det kan man utläsa av den text som står på baksidorna, t.ex. ”Plåten förvaras för efterbeställning” eller ” Större antal af samma sort kan erhållas om Requisition insändes till Ateliern”. Tyvärr har många av arkiven förstörts eller förkommit på ett eller annat sätt.


Text: Marie Esplund-Lynn

Textbearbetning: Eva Lundberg och Ingemar Larsson
Bildbehandling:
Ingemar Larsson
Litteratur:
”Från Bergslag och bondebygd” 1968.

Ursprungligen publicerad som Månadens bild september 2004.

Senast uppdaterad:

Publicerad: