Bokblogg: Slöjd i en digital skola

Bok på ett skrivbord

Hösten 2018 träder en ny reviderad kursplan i kraft och alla lärare måste förhålla sig till de nya skrivningarna om digital kompetens. Det handlar inte om att all undervisning ska ske med digitala verktyg men det handlar om ett förhållningssätt till digitaliseringen och förståelsen för dess betydelse för vårt samhälle.

För lärare i slöjd innebär till exempel förändringarna i kursplanen att eleverna i åk fyra ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att göra skisser och att dokumentera arbetsprocesser. I kursplanen finns numera också skrivningar som handlar om hur material kombineras med digital teknik. Vad innebär detta för mig och mina elever i slöjdundervisningen? Vad har andra gjort? Finns kompetensen och vem ska fortbilda oss?

Alla slöjdlärare borde få möjlighetan att ta del av denna bok bläddra, läsa, titta på bilder och inspireras av hur man kan använda digitalisering som hjälpmedel i slöjden och tillsammans med andra ämnen även arbeta ämnesövergripande. Att välja kapitel efter eget intresse och starta där för att sedan nyfiket gå vidare för att läsa nästa.

Slöjd i en digital skola visar på hur andra gjort för att hitta bra sätt att koppla samman slöjden och den digitala tekniken Linda Manilas kapitel Programmering som en möjlighet i slöjden ger många tips på ingångar till uppgifter. Som interaktiva brädspel, kläder som lyser eller fågelholkar som larmar när äggen har kläckts?

Att hitta intressanta och relevanta uppgifter som ger eleverna möjlighet att lösa riktiga problem med inblandning av fler ämnen med makerspaces eller skaparkulturer där eleverna arbetar med olika svårighetsgrad efter ålder från ide, prototyp till avancerad design. Belyser Agneta Hedenström och Peter Parnes i kapitel 2.

” Show a person something cool and they will think, ohh where can I buy it?
Show a maker something cool and they will think, ohh how can I make it?”

Tovah Parnes

Makerkultur- huvudets och handens arbete Carl Heath senior forskare vid Research Institutes of Sweden kapitel 9. Kopplar slöjden till makerkulturen och menar att vi har ett ansvar att fundera på hur vi ser oss som konsumenter till att bli en maker en skapare. Makerkulturen väcker frågor kring förnybarhet, att kunna reparera, återbruka och återvinna. Mark Hatch delar med sig av de grundläggande principerna till att makerkulturen. Skapa, dela, ge, lära, rusta dig med verktyg och material, leka, delta, stödja och förändra.

Boken öppnar upp för samtal om ämnets roll i dagens skola – och i framtidens. All undervisning behöver inte vara digital, men vi lärare har ett ansvar att följa med och vara nyfiken på ny teknik och förstå vad som kommer att krävas av våra elever att bli medborgare av framtidens samhälle. Men vi får inte glömma bort handens arbete.

 

/Jessica Lundin, slöjdlärare, Adolfsbergsskolan

Senast uppdaterad: 13 april 2018

Publicerad: 13 april 2018
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?