Meny

Klimatet förändras

Risken för kraftiga regn som ger stora vattenmängder och översvämningar ökar. Samtidigt är vattenförsörjningen också en utmaning där mer torka förutspås. Vi behöver förbereda oss och ha stenkoll på ledningsnätet, modellera och förutse tänkbara scenarion.

Vi är med i stadsbyggnadsprocessen där vi bland annat bidrar till smart dagvattenhantering och dimensionerar för att kunna hantera större regn. I en växande stad krävs gemensamma och kloka lösningar kring avledning, naturliga diken, upphöjda cykelbanor och nyanlagda parker som dagvattenmagasin. Kavla upp ärmarna, tänk kreativt och kom med kloka inspel när vi tillsammans med Stadsbyggnad lyfter blicken utifrån hela stadens funktion och tillväxt. Med dina idéer och vår befintliga kompetens och kunskap kan vi åstadkomma massor!

Intervju Kristin Karlsson
Kristin Karlsson

Kristin Karlsson är från Härnösand och pluggade till civilingenjör inom samhällsbyggnadsteknik i Luleå. En projektanställning på universitetet ledde till en doktorandtjänst inom dagvatten och hösten 2009 tog Kristin Karlsson klivet från forskarvärlden i Luleå till VA på Örebro kommun. Hon hade doktorerat om föroreningar i dagvattenanläggningar och ville omvandla sina teoretiska kunskaper i praktiken. Flyttlasset gick till Örebro då sambon kommer härifrån, Kristin hade dessutom ett par gamla kurskamrater som jobbade kommunen. Det var så hon fick tips om tjänsten på VA, där hon tillhör Planeringsenheten och jobbar med utredningar, med fokus på dagvattenfrågor.

Jag hade inte funderat så mycket på hur det är att jobba på en kommun, men det blev en omställning. Att förverkliga forskning i praktiken är lättare sagt än gjort och det tog ett tag innan roll och arbetssätt trillade på plats.

Kristin har kompletterat sina teoretiska kunskaper inom dagvatten med praktiskt erfarenhet. Men det är inte alltid lätt att få de två att mötas. Det går inte att säga hur mycket en damm renar, för det är så många parametrar som spelar in. Det gör att man får förenkla jättemycket för att komma framåt, vilket tar emot.

Men där är min bakgrund en styrka. Jag vet att vi inte kan stirra oss blinda på en siffra från en provtagning utan måste väga in antaganden som är gjorda och varför resultatet blir som det blir. Det är så mycket som påverkar, som till exempel hastigheter och trafikflöden på kringliggande vägar, hur mycket det har regnat och hur vattnet flödar till och runt dammen.

I kommunen finns 15-20 dagvattendammar och nu ska skötselplaner implementeras. När dammarna byggdes för 10-20 år sedan så tänkte man inte så mycket på hur man skulle komma åt och hantera skötseln, så det är en prioriterad fråga när nya dagvattendammar anläggs. En annan utmaning är hur vattnet inne i stan, där det inte finns utrymme för dagvattendammar, ska renas. Här genomför Park och gata test med ett biofilter där vattnet från gatorna hamnar i blötlagda växtbäddar, så kallade rain gardens, där vattnet långsamt filtreras ner i dagvattennätet och renas i processen.

Kristin berättar att det kommer in väldigt mycket vatten till avloppsreningsverket som egentligen är dagvatten. Det behöver lösas med mer naturlig avrinning och dagvattenserviser. Dagvattenserviser behöver byggas ut där det saknas och fastighetsägare behöver koppla på sig på dagvattenledningen så att mängden tillskottsvatten som går till Reningsverket minskar.

Hon deltar i ett projekt som Svenskt vatten driver kring hushållsdagvatten. För hushållsspillvatten finns en branschdefinition samt kvalitetskrav, och ligger vattnet under gränsvärdena tas det emot av avloppsreningsverket. Men liknande definition och värden saknas för hushållsdagvatten. Industrier måste rena sitt spillvatten innan de släpper ut det och frågan är om kommunerna skulle kunna ställa samma krav vad gäller dagvatten. Det är bra att Svenskt vatten som branschorganisation kan ta sig an den här typen av frågor.

Att staden växer påverkar

Utöver dagvattenfrågorna svarar Kristin på remisser för bygglov och detaljplaner och har mycket kontakt med övriga förvaltningar inom Samhällsbyggnadsområdet.

Jag har lärt mig hur det funkar inom en kommun och hur den politiska styrningen och beslutsgångarna ser ut. Jag kunde inget om detaljplaner, det har jag lärt mig. Har jag en gång varit inblandad i en detaljplan, kopplas jag ofta på igen när det är dags för projektering och byggstart. Jag deltar också i förnyelseplanering och strategiarbete och stöttar andra avdelningar kring dagvattenfrågor.

Såväl exploatering som klimatförändringar ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Staden förtätas, dagvattnet behöver tas om hand och någon måste ta kostnaderna. Det är inga enkla frågor att lösa. En dagvattengrupp med representanter från VA, Park och gata, Miljökontoret och Stadsbyggnad samarbetar för att nå samsyn och hitta smarta arbetssätt kring dagvattenfrågorna då de spänner över samtliga förvaltningar.

Kristin konstaterar att det ställer stora krav på alla involverade att jobba i och med en stad som växer. Det ska införas dagvattenutredningar så att VA-frågorna lyfts i ett mycket tidigare skede i stadsplaneringen. Det behövs lösningar som fördröjer vattenavrinningen, det behövs avrinningsytor och det måste tas hänsyn vid höjdsättning. Ökad risk för skyfall är också en faktor att väga in. Det handlar om att ha kapacitet att ta emot mer vatten i ledningsnätet när staden förtätas, att planera klokt när befintliga ledningar behöver flyttas på grund av ändrade detaljplaner. VA-nät byggs i helt nya bostads- eller industriområden och behovet av pumpstationer ökar, för att nämna ytterligare några exempel. Det finns också flera omvandlingsområden med befintliga fastigheter som ska kopplas på det kommunala ledningsnätet, vilket kräver större kapacitet och fler ledningar.

VA är först ut på byggplatsen när det exploateras eller byggs om och behöver vara med från början. Här behövs ett större helhetsgrepp och ett långsiktigt strategiskt tänk.

Kristin berättar att det sker ett stort förändringsarbete på VA med ökat fokus på de juridiska frågorna. Man har börjat kika mer på vad som är och vad som inte är VA-verksamhetens ansvar, så att verksamheten jobbar med rätt frågor på rätt sätt. Tyvärr är juridiken kring just dagvattenfrågor otydlig, vilket gör att det inte alltid är lätt att veta hur frågorna ska hanteras.

Det är ett trevligt klimat på enheten, det är bara att gå och fråga om man behöver hjälp med något. Det har hon alltid känt. Samarbetet mellan Planering och Kundservice på VA är också bra, med intensiv kontakt kring bygglov och andra frågor.

Arbetsuppgifterna är varierande och jag stöter hela tiden på nya frågeställningar. Finns behov av kompetensutveckling är det aldrig några problem att gå den kurs jag behöver. Det är ett fritt jobb med möjlighet att påverka de frågor jag jobbar med.

Intervju Mats Svensson
Mats Svensson

Mats Svensson har lång och gedigen erfarenhet med sina 26 år på VA på Örebro kommun. Men intresset att lära mer och utvecklas har inte minskat, snarare tvärtom. Sedan några år tillbaka är Mats gruppchef för Bygg på Ledningsnät. Gruppen jobbar med exploatering/nybyggnation, förnyelsearbete och underhåll.

Nu är jag med i hela ledet och har utökat mina praktiska kunskaper med de teoretiska bitarna. Jag har mycket eget ansvar, både ekonomiskt och vad gäller själva utförandet. Jag tycker om att arbeta med människor och med VA-frågor, det är det roligaste med jobbet. Jag vill utvecklas och strävar hela tiden framåt.

Det märks att Mats trivs med jobbet. Att vara med i utvecklingen av nya arbetsmetoder, både praktiskt och tekniskt lockar. Det händer mycket inom teknikutvecklingen, man blir aldrig fullärd och det dyker alltid upp nya utmaningar. Nu används mycket GPS-teknik där ritningar, inmätningar med mera, skickas digitalt till datorer i grävmaskinerna ute i fält. Återrapporteringen från jobben sker via digitala dagböcker, nya svetsutrustningar och schaktningsfria metoder vid rörläggning används och provas.

Vi följer med tekniken så att den förenklar för oss, vi står inte stilla utan jobbar hela tiden med förbättringar som förenklar vår vardag.

Att Örebro är en stad som växer påverkar arbetet. Processen från planering till genomförande har snabbats upp, tillväxten kräver förnyelse av såväl tekniklösningar som arbetsmetoder. Även klimatförändringarna märks av i processen, det finns en medvetenhet om ökade risker för skyfall och översvämningar, vilket påverkar dimensioneringen av vägtrummor, handhavandet av dagvatten, behovet av dammar med mera.

Men vi är anpassningsbara, arbetsuppgifterna förändras hela tiden, konstaterar Mats. De förändrade arbetssätten har också gett ökad delaktighet för alla, vilket jag ser som väldigt positivt. Jag har bra kollegor, vi strävar alla efter samma mål och har ett bra arbetsklimat med en stor yrkesstolthet.

Att staden växer märks tydligt i de pågående projekten. Örebro ska få en ny vattenreservoar vilket också innebär att nya ledningar läggs. En del sträckor är redan klara och en ny schaktfri metod har använts för att lägga ledningarna under vägen fram till platsen för reservoaren. Helt nya bostadsområden växer fram vilket gör att VA-ledningar behöver dras och pumpstationer installeras. Ombyggnationer av gator i centrala Örebro har bland annat inneburit en översyn av befintliga ledningar, med vissa partier från 1896 och 1917. Ett axplock av projekt som Mats stöter på under en dag. 

Det märks att Örebro växer, det är en livlig stad med mycket idrott och mycket aktiviteter. Här finns bra strövområden i direkt anslutning till staden samtidigt som det är nära till vandringsleder och skidåkning i Kilsbergen. Här finns något för alla och det är kul att vara med och bygga staden.

Mats Svensson
Intervju Fredrik Kilstam
Fredrik Kilstam

Jag hade jobbat i den privata sfären i 12 år när jag började på VA och har sett att det är väldigt lite skillnad mellan att jobba kommunalt och privat. Jag har bara blivit positivt överraskad av hur det fungerar.

Det var 2003 som Fredrik Kilstam tog sig an rollen som gruppchef för de sex personer som sköter driften av kommunens vattenverk. Han kom från energibranschen och är utbildad driftingenjör. Han trivs bra, att få jobba med tekniska frågor och dricksvatten lockar, liksom chefsuppdraget.

Jag har lärt mig väldigt mycket om dricksvattenrening under min tid här på VA. Jag har också lärt mig mycket om mig själv som person utifrån personalansvaret och att få en grupp att jobba effektivt tillsammans.

Det är bara 14 personer som jobbar på Vattenverket, de hanterar hela Örebros vattenproduktion, vilket skapat en väldigt familjär stämning.

Det ska fungera dygnet om, året runt Fredriks grupp ansvarar för drift och övervakning av dricksvattenprocessen och dess rening, något som ska fungera dygnet om, året runt. Det är ett väldigt förvaltande yrke med mycket rutiner, för att säkerställa kvaliteten, vilket hela tiden följs upp utifrån ett antal fysikaliska och mikrobiologiska parametrar.

För att ha den mest lämpade tekniken för verksamheten håller vi oss ständigt uppdaterade vad gäller teknikutvecklingen. Målsättningen är hela tiden att driftoptimera processen för att få en bättre kvalitet på vattnet och för att hitta det såväl effektivaste som energieffektivaste sättet att producera dricksvatten.

Energieffektiviseringen är en stor fråga, med målsättningen att hela tiden minska elförbrukningen, det ingår naturligt i alla projekt för hela anläggningen. Målet är att minska energiförbrukningen med tjugo procent fram till år 2020. En positiv synergieffekt av att lägga stor vikt vid energifrågorna vid de senaste ombyggnationerna är att man redan kunnat se en tioprocentig reducering av energiförbrukningen sedan 2008.

En stor utmaning är att säkerställa driften samtidigt som det byggs om. Det går ju inte att stänga av vattenverket när det är dags för ombyggnationer, vattenförsörjningen måste fungera ändå. De senaste årens ombyggnationer har verkligen höjt personalens kännedom om anläggningen, vilket i kombination med att hela tiden tänka nytt för att upprätthålla driften, varit väldigt givande.

Ett stort projekt har varit att bygga upp ett system med radiokommunikation, samt byte av SCADA-system till ett som är helt avskilt från internet, för att säkra systemet från intrång. SCADA står för Supervisory Control And Data Acquisition, datasystem som används för automation, att övervaka processer och styra funktioner och anläggningar. Projektet har inneburit att hela Vattenverket moderniserats, vilket påverkat processövervakningssystemet som bytts ut efterhand, samtidigt som driften pågått som vanligt. Såväl vattenverkets stora anläggning som de yttre vattenverken ingår i den nya infrastrukturen.

Den stora utmaningen var att välja bland den djungel av system som finns, att sätta fingret på hur vi ska kommunicera och med vad, det krävde mycket utredning. Skalskyddsfrågan var viktigast för oss, nu har vi gjort vägvalet och vet vart vi är på väg.

Fredrik ser att projektet höjt hans tekniska kompetens rejält, vad gäller reglerteknik, SCADA-system, kommunikationssätt, att tänka redundans, sårbarhetsanalys och så vidare.

Stora men intressanta utmaningar

VA som helhet står inför stora men intressanta utmaningar, konstaterar Fredrik. Staden växer med mycket nya bostads- och industriområden som behöver vattenförsörjning. Att Örebro växer är i dagsläget inget problem för Vattenverket, det finns en överkapacitet som räcker ganska lång tid framöver. Men det finns andra utmaningar.

VA-lagen har skrivits om vilket innebär att fler områden ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Byar har haft gemensamhetsanläggningar som kommunen nu ska ta över och många frågor dyker upp kring om vattenförsörjningen kan och ska bedrivas med befintliga anläggningar, om det behövs nya anläggningar eller om området ska kopplas på det befintliga VA-nätet via överföringsledningar. Små anläggningar kräver mycket resurser och det gäller att tänka klokt. 

Klimatförändringarna påverkar också arbetet vid Vattenverket. Örebros råvatten tas från Svartån och vid större skyfall försämras kvaliteten. Då krävs bra barriärer i reningssystemen så att de fungerar även när de blir högt belastade, både fysikaliskt, kemiskt och mikrobiologiskt. Ju mer extremväder vi står inför, desto mer varierande kvalitet blir det på vattnet. I övrigt är det grundvattennivån som kan påverkas, om vi ser en framtid med mer torka och varierande förhållande. Då är det tuffare att få en jämn kvalitet. Därför är driftkontrollen viktig, så att de krav som ställs uppfylls. 

Det märks att dricksvatten som fråga lyfts i Sverige under de senaste åren, det finns en insikt om att dricksvattenförsörjningen är viktig och måste få kosta pengar. Många vattenverk av vår typ i Sverige byggdes på 60- och 70-talet och behöver nu rustas upp och byggas om med modern teknik. Det är stimulerande att samhällsnyttan och dricksvattenfrågorna hamnat på agendan på ett annat sätt.

Fredrik Pratar med någon i kontrollrummet.

Senast uppdaterad: 22 juni 2017

Publicerad: 20 april 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se