Meny
  • Start
  • / Utgångspunkter

Utgångspunkter

Översiktsplanen är ett verktyg för att skapa ett hållbart, attraktivt och tryggt Örebro. Den strategiska inriktning som finns i översiktsplanen baseras dels på de trender i samhällsutvecklingen som formas på en global nivå, dels på de styrkor, utmaningar och möjligheter som kännetecknar Örebro kommun. Den sammanvägda bedömning som görs ska på så sätt bidra till att kommunens vision uppfylls.

Till de globala samhällsförändringarna hör bl.a. globalisering, urbanisering, digitalisering, robotisering/automatisering, global migration, demografi (åldrande befolkning), klimatförändringar, ökade sociala klyftor och större arbetsmarknadsregioner. De utmaningar, styrkor och möjligheter som kännetecknar kommunen beskrivs nedan under rubriken ”Örebro kommun - nuläge, styrkor och utmaningar”.

Vision och mål

Örebro kommun har en vision att bli Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Visionen innebär att befolkningstillväxten i sig inte är något självändamål. Det vi strävar efter är att människor trivs och att företag och föreningar utvecklas i kommunen. Översiktsplanen har en viktig roll i att formulera långsiktiga strategier för mark- och vattenanvändningen som konkretiserar kommunens vision.

Översiktsplanen innehåller inga nya mål utan förhåller sig till befintliga måldokument. Flera styrdokument som har antagits av kommunfullmäktige har varit utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen. Dessa kan läsas i sin helhet här:

Vid sidan om kommunens vision och mål utgör också den nationella miljöpolitikens mål om god bebyggd miljö en viktig utgångspunkt för översiktsplanen och den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Likaså är den år 2015 antagna Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling. Läs mer om de globala målen och Agenda 2030 här.

Olika måldokument innebär ibland målkonflikter. I översiktsplanen görs därför avvägningar mellan mål och slutligen görs ett val i ställningstaganden kring mark och vatten, framför allt på kartan. Det kan innebära att ett ställningstagande om markanvändningen står i konflikt med något mål, men då är det översiktsplanen som gäller.

Örebro kommun har som mål att vara en klimatneutral kommun år 2045. Etappmål på vägen dit är att minska klimatbelastningen med 40 respektive 70 procent per invånare mellan år 2000 och år 2020 respektive år 2030. Detta är en stor utmaning där alla möjligheter måste tas till vara – också inom den översiktliga planeringen.

Örebro kommun - nuläge, styrkor och utmaningar

För att kommunen ska uppnå sin vision och utvecklas enligt uppsatta mål behöver de strategier som formuleras i översiktsplanen ta utgångspunkt i kommunens styrkor och de utmaningar kommunen står inför.

Klimatförändringar och miljöproblem

Örebro kommun är en liten del i en helhet och påverkas direkt och indirekt av det som sker på global nivå, till exempel de klimatförändringar som sker med gradvis ökade medeltemperaturer och effekter av dessa.

Till tänkbara lokala effekter i Örebro kommun hör ökad risk för översvämningar och andra extrema väderhändelser. Temperaturen väntas öka mest vintertid. Årsnederbörden förväntas öka, men somrarna kan bli torrare. Varmare klimat kan leda till ökad produktion i jord- och skogsbruk, men också till ökad risk för angrepp av insekter och svampar.

Omfattningen av den utmaning klimatfrågan ställer oss inför beror på flera osäkra faktorer, bl.a. kring de framtida utsläppens storlek, klimatsystemets känslighet och eventuella tröskeleffekter och återkopplingar i systemet. Ökar temperaturen mycket kan effekterna bli mycket omfattande, bl.a. med en höjning av havsytan på flera meter, dock först på flera hundra års sikt.

Kommunen behöver därför dels hantera förändringar som är synliga idag så som förändringar i nederbörd och temperaturförhållanden samt extrema väderhändelser, dels bidra till att minska klimatförändringarna genom att bibehålla och förstärka ekosystemtjänster, minska utsläppen, eftersträva en tätare stad med ökad andel transporter med kollektivtrafik, cykel eller gång, en mer sammanhängande region, åtgärder för energieffektivare byggnader, utbyggd fjärrvärme och platser för vindkraft. Att motverka klimatförändringar är en av kommunens viktigaste frågor och utmaningar.

Geografiskt läge, arbetsmarknad och infrastruktur

Örebro kommun har ett geografiskt läge centralt i sin region, Sverige och Skandinavien. Många viktiga stråk för människor och varor korsar genom kommunen. Örebro har historiskt utvecklats tack vare ett gynnsamt geografiskt läge och god infrastruktur, och betydelsen av detta kommer att kvarstå i framtiden.

Örebro är ett nav i sin region, men samtidigt en mindre del i den större Stockholm-Mälarregionen. För att Örebro ska fortsatta utvecklas på ett positivt sätt behöver dess funktionella samband med omkringliggande större städer och regioner stärkas. Det är av stor betydelse att tidsmässigt kunna ta sig snabbare till t.ex. Stockholm, Västerås, Karlstad och Oslo. Det innebär att fortsatta infrastruktursatsningar av olika slag behöver göras.

Örebro kommun har en diversifierad näringslivsstruktur och en arbetsmarknad som idag kännetecknas av många växande branscher. Till de större branscherna hör, förutom den offentliga sektorn, hälso- och sjukvård, detaljhandel, byggnadsindustri, partihandel, företagsservice och logistik och transport. De mest snabbväxande branscherna är hälso- och sjukvård, finans och försäkring, IT och telekom, verkstadsindustri och detaljhandel. En framträdande roll har kommunen som universitetsstad och del i ett logistiknav tillsammans med omgivande kommuner. Branschbalansen och en växande arbetsmarknad är en styrka, men i takt med kommunens befolkningsutveckling ligger en utmaning i att skapa fler arbetsplatser. Antalet arbetsplatser behöver öka med ca 24 000 fram till år 2040. Kommunens fysiska planering behöver se till att det finns rumsliga förutsättningar för växande och nya företag.

Samhällsbyggande i en växande kommun

Örebro kommun har haft en obruten befolkningstillväxt sedan tidigt 1980-tal, men har under senare år haft en utveckling som inte har setts sedan 1960-talets rekordår med årliga befolkningsökningar på mellan 1 500-2 000 personer. Prognosen fram till 2040 indikerar en befolkningsökning med upp till 50 000 personer. Ökningen beror på att det föds fler än det dör i kommunen, och på positiva flyttningsnetton från regionen, övriga Sverige och från utlandet. Grupperna barn och unga samt de allra äldsta kommer att bli större fram till 2040, medan andelen i arbetsför ålder kommer bli något mindre. Befolkningsutvecklingen är en styrka och en möjlighet som innebär att stora förändringar sker. Nya stadsdelar i staden liksom nya områden på landsbygden kommer att växa fram. Det behövs cirka 22 000 nya bostäder fram till 2040, varav cirka 17 000-20 000 förväntas tillkomma i Örebro tätort (inklusive Mosås och Marieberg, samt tätorterna Hovsta och Norra Bro). Med en stor befolkningstillväxt följer också en rad utmaningar. Det handlar om att bostadsbyggandet håller en takt motsvarande befolkningsökningen, att det som byggs håller god kvalitet och förhåller sig väl till omgivningen, att utbyggnaden av förskolor, skolor, idrottsplatser, lekparker, parker, kommersiella verksamheter m.m. byggs ut i samma takt. Stora samhällsekonomiska utmaningar ligger därtill i driften av de samhällsfunktioner och den infrastruktur som kommer att behöva byggas ut.

Läs mer kommunens befolkningsprognos 2016-2025 här.

Stad och land tillsammans

Centralt i Örebro kommun finns den stora staden med huvuddelen av befolkningen. Örebro har också en stor landsbygd med en, i jämförelse med övriga kommuner i Sverige, stor befolkning. Kommunens landsbygd består av flera olika tätorter, småorter och byar med likartade eller olika karaktär och förutsättningar i ett landskap med skiftande landskapstyper. Trots sina skilda förutsättningar och karaktärsdrag hänger stad och land samman och är tillsammans en del i sitt regionala sammanhang.

I Örebro kommun gynnas både staden och stora delar av landsbygden av den pågående urbaniseringen. Tillväxten i staden spiller över till och påverkar utvecklingen i hela kommunen och regionen. Här ligger dock en viktig utmaning i att kommunens olika delar ska hänga samman bättre och komplettera varandra. Det gäller både hur kvarter och stadsdelar hänger ihop och kompletterar varandra i staden, liksom hur tätorter med omkringliggande landsbygder kompletterar varandra och fungerar tillsammans med staden. Det handlar om boendemiljöers utformning, tillgång till bostäder och service, transporter av människor och varor och förutsättningar att bedriva verksamhet. Stadens och landsbygdens styrkor, möjligheter och utmaningar hänger samman och måste ses som en helhet i planeringen.

Örebros karaktär – Den stora, uppdelade och nära staden

Idag präglas Örebro stad av flera tydliga karaktärsdrag. Här finns en vacker, storstadslik stadskärna och en mångfald av stadsnära naturområden. Svartåns prägel på staden är tydlig. Karaktäristiskt är också stadens möte med Hjälmaren, som har utvecklats som ett vidsträckt natur- och rekreationsområde som är tillgängligt för alla. Staden präglas dessutom av stadsbebyggelsens tydliga årsringar. Innerstadens olika delar visar en mångfald av tidsepoker och stadsdelarna utanför visar hur äldre byar har vuxit in i staden och nya stadsdelar tillkommit med karaktärsdrag efter då rådande planeringsideal. De stora bostadsområdena, både de med småhus och de med flerbostadshus, byggda under sent 1940-tal fram till Miljonprogramsperiodens slutförande under 1970-talets mitt, sätter stor prägel på staden. Många av dem byggdes som friliggande bostadsenklaver med sammanhållen utformning, trafikdifferentiering och närhet till naturen i enlighet med tidens planeringsideal. I Örebro har de flesta stadsdelarna en human höjdskala, men områdenas storlek och placering i relation till omgivningen gör ibland att det finns få naturliga kopplingar mellan dem och den övriga staden. De storskaliga trafik- och järnvägsstråk som skär genom staden är också ett av Örebros karaktärsdrag och de bidrar till att stadsdelar skiljs från varandra. På samma sätt påverkar centralt belägna verksamhetsområden resten av staden. Styrkan med dessa rumsliga karaktärsdrag för staden ligger i kombinationen av den vackra stadskärnan, de stadsnära naturområdena, mångfalden av stadsdelar med goda boendekvalitéer. Utmaningar är att planera för en mer sammanhängande stad och i detta bejaka befintliga kvalitéer. I sammanhanget att planera för en stad som hänger samman bättre ingår också att hantera boendesegregation och frågor kring trygghet, jämställdhet, folkhälsa, ojämlika livschanser och barns uppväxtvillkor, som är relaterade till stadens fysiska geografi och rummets utformning.

Vardagslivet i Örebro

I Örebro kommun finns en blandad befolkning med olika nationaliteter, inkomster, utbildning, yrkesbakgrund och ålder. Befolkningssammansättningen i den enskilda stadsdelen eller orten är inte alltid lika blandad som för kommunen som helhet, vilket resulterar i att kommunen och staden är boendesegregerad. Denna boendesegregation, som innebär att människor med olika demografi och socioekonomi bor åtskilda, har ökat sedan millennieskiftet. Boendesegregationen hänger samman med hur boendemiljöer är utformade, och kan motverkas genom sättet som kommunen samhällsplanerar.

Förutsättningarna för människors vardagsliv ser olika ut i olika delar av Örebro. Det finns en mångfald av olika boendemiljöer med olika hustyper, upplåtelseformer, bostadsstorlekar, samt olika god tillgång till olika typer av service och närhet till arbetsplatser, kollektivtrafik, kultur- och fritidsaktiviteter, grön- och naturområden, parker, torg och andra offentliga rum. Det kan bl.a. innebära att människor med olika bakgrund och livssituation har svårt att mötas naturligt i staden. Boendemiljöers olikhet påverkar också människors vardagsliv på en rad andra sätt, folkhälsan påverkas av tillgång till naturområden, parker, fritids- och rekreationsytor, det skapar olika förutsättningar för barns uppväxt och livschanser samt tryggheten att röra sig i sin del av staden. Det kan också handla om att tillgodogöra sig det samlade utbud som staden har att erbjuda sina invånare, hur nära det är till arbetsplatser och service. Att planera för ett fungerande vardagsliv för människor i staden och kommunen, är en viktig utgångspunkt för Örebros fortsatta utveckling.

Digitalisering – en samhällsförändrande process

Digitalisering är sedan 50 år tillbaka en pågående process i samhället som innebär förändrade förutsättningar för en stor del av samhället, i näringslivet men inte minst för individen i sitt sociala liv, utbildning och arbetsliv.

Några av de mest påtagliga förändringarna kan ses i varu- och tjänsteproduktionen där vissa fysiska varor blir digitala, att digitala plattformar rationaliserar och internationaliserar tjänster som tidigare var lokala. Många arbetsuppgifter kan automatiseras, vilket kan ge en bättre service till en lägre kostnad och frigöra arbetskraft till det som inte kan automatiseras. De nya arbeten som skapas i och med digitaliseringen kommer framför allt dem med högre utbildning till godo. Lågkvalificerade yrken samt rutinartade medelkvalificerade arbeten håller gradvis på att automatiseras, med risk för lönepress på låglönejobb. En tydligare skiktning av arbetsmarknaden kan föra med sig socioekonomiskt ökade skillnader.

Digitaliseringens konsekvenser för kommunens utveckling och kopplingen till den fysiska planeringen är svåra att helt förutse. En medvetenhet i samhälls- och stadsplaneringen kring de samhällsförändringar som kommer i digitaliseringens spår måste finnas.

Tillgänglighet till uppkoppling via fiber är en viktig förutsättning för kunna ta del i de förändringar som digitaliseringen för med sig. Möjligheterna till fiberuppkoppling är goda i staden och kommunens mindre orter, men behöver byggas ut i dess landsbygdsområden för att det i hela kommunen ska vara möjligt att tillägna sig den utveckling som digitaliseringen för med sig.

En utmaning ligger i att hantera arbetsmarknadens förändringar vid planering av nya verksamhetsområden, exempelvis för arbetsställen och branscher som riskerar att vara helt eller delvis robotiserade och för de konsekvenser som en tydligare skiktning av arbetsmarknaden kan föra med sig. Digitaliseringen för med sig ändrade handelsmönster, exempelvis genom e-handel och showrooms, och stadsmiljöer som har ett mer upplevelsebaserat innehåll. Digitaliseringen kan också innebära ändrade resmönster.

Senast uppdaterad: 23 januari 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se