Meny

Trafik

Trafik och resandemönster i Örebro kommun

Örebro kommun genomkorsas av eller är start-/slutpunkt för flera stora vägsträckningar varav två europavägar, fem riksvägar och fyra järnvägslinjer. De tre största vägarna – E18, E20 och riksväg 50 – går samman i Örebro. Två stora järnvägslinjer – godsstråket genom Bergslagen samt Västra stambanan – går genom länet. Örebro har dessutom förhållandevis goda tågförbindelser med Stockholm via Mälardalsbanan och Svealandsbanan. I Hallsberg, 30 km söder om Örebro, finns Sveriges största rangerbangård med dagliga godståg till en rad destinationer. I Hallsberg och Örebro finns kombiterminaler för omlastning av gods mellan väg och järnväg. Örebro flygplats, med gods-, reguljär- och chartertrafik, ligger 12 km väster om Örebro.

Hur en stad är uppbyggd har en stor påverkan på hur människor rör sig däri. I en tät och funktionsblandad stad där avstånden hålls korta ökar möjligheterna för att gå, cykla och åka kollektivtrafik, vilket är bra för såväl trängseln, folkhälsan och miljön.

Resvanorna i kommunen år 2017 redovisas i tabellen nedan. Cykling och gång utgör en relativt stor andel av antalet resor inom kommunen, men eftersom dessa i allmänhet är korta dominerar bilen sett till transporternas längd. Mätt i antal resor, tar vi bilen ungefär dubbelt så ofta som vi tar cykeln. Sett till reslängden kör vi bil drygt tio gånger längre.

Resvanor 2017

Bil

Cykel

Gång

Buss

Tåg

Andel av totala antalet resor

med start i Örebro kommun (%)

50

26

15

8

1

Statistiken i avsnittet kommer från resvaneundersökning 2017.

Endast nio procent av antalet resor sker med kollektivtrafik och örebroarna cyklar tre gånger så ofta som de tar bussen. De flesta av kommunens tätorter försörjs med kollektivtrafik, men i många fall med låg turtäthet och relativt långa restider jämfört med bil. På regional nivå finns goda möjligheter att pendla med tåg eller buss mellan de större tätorterna. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafiken regionalt är dock mindre än 20 procent.

Generellt i länet har kvinnor i mindre utsträckning körkort jämfört med män. Män åker också oftare bil än kvinnor enligt resvaneundersökningen 2017. Gång-, cykel- och kollektivtrafik används oftare av kvinnor än av män. 15 procent av den vuxna befolkningen anger att de bor i ett hushåll som saknar tillgång till bil. Variationen är stor mellan stadsdelarna, från 2 procent i Adolfsberg/Marieberg till 30 procent i Brickebacken.

Trafikprogrammet

Mål och utgångspunkter för trafiken finns samlade i Trafikprogram för Örebro kommun. Trafikprogrammet fungerar även som ett paraply för en rad fristående dokument som innehåller egna uppföljningsbara mål och/eller preciserade åtgärder.

Trafikprogrammet tar sikte på att skapa den hållbara staden. I trafikprogrammet för Örebro kommun finns tre mål:

  • Av det totala antalet resor i Örebro kommun ska andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik utgöra 60 procent 2020 (andelen var 44 procent 2011).
  • ·Den totala mängden fossilbränsledriven biltrafik ska minska i absoluta tal fram till 2020.
  • Inom tätorten Örebro är målet att det ska ta maximalt dubbelt så lång tid att ta buss jämfört med bil, och maximalt 1,5 gånger så lång tid att cykla jämfört med bil.

Den fysiska planeringen har stor betydelse för utvecklingen av ett hållbart transportsystem och möjligheten att nå trafikprogrammets mål.

Läs mer i Trafikprogram för Örebro kommun.

Övergripande ställningstaganden

Örebro planeras utifrån ett helhetstänk, där trafiken ses som en del av staden. Utgångspunkten är att se till att människor och gods ska kunna nå sina målpunkter. Det handlar om att göra staden tillgänglig för alla och att fokus flyttas från att tänka framkomlighet för fordonen till att skapa tillgänglighet för människan. Målet är en blandad och attraktiv stad för alla, en gång- och cykelstad med effektiv kollektivtrafik och fungerande biltrafik.

I en växande stad som Örebro krävs satsningar på yteffektiva transportlösningar och avvägningar mellan vad den värdefulla marken ska användas till. Genom att prioritera de mer kapacitetsstarka färdsätten gång-, cykel- och kollektivtrafik, blir nyttan större för fler människor utan att en större yta tas i anspråk.

Att arbeta för ett jämställt transportsystem där alla oavsett kön, ålder eller ekonomiska förutsättningar ska kunna röra sig fritt, är tillsammans med målen om minskad klimatpåverkan viktiga förutsättningar för Örebros utveckling.

STÄLLNINGSTAGANDEN

Övergripande ställningstaganden kring trafikplaneringens inriktning finns i Trafikprogrammet under avsnittet principer och utgångspunkter. Nedan redogörs för ett antal kompletterande ställningstaganden:

  • Tillgängligheten och mobiliteten i kommunen planeras utifrån en helhetssyn där de olika trafikslagen kompletterar varandra.
  • Transportsystemet utformas så att det blir rationellt att resa på ett hållbart sätt.
  • Transportsystemet i kommunen ska utvecklas så att det bidrar till ett mer inkluderande, säkert och hållbart samhälle. Barnperspektivet ska beaktas.
  • Stadsplaneringen ska bidra till att antalet bullerstörda invånare minimeras.
  • Godstransporter ska ske på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt. Den fysiska planeringen strävar mot att godstransporter i högre utsträckning ska ske på järnväg.
  • Fyrstegsprincipen ska tillämpas för analys och prioritering av åtgärder inom transportområdet. Det innebär att man i första hand ska försöka påverka resandet och transporterna, i andra hand effektivisera trafiken, i tredje hand förbättra infrastrukturen och i fjärde hand bygga ny infrastruktur.

Gång

Fotgängare skapar förutsättningar för folkliv och möten mellan människor. En gångvänlig stad bidrar till hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

I stort sett alla resor börjar med en förflyttning till fots, oavsett vilka färdmedel som i övrigt används. Därför är ett ”hela-resan-perspektiv” viktigt att beakta vid såväl planering som detaljutformning. Att promenera kan även vara ett mål i sig, och är då av rekreativ karaktär.

Fysisk aktivitet i vardagen är positivt för folkhälsan. Kommunens fysiska planering ska därför inriktas på att göra det mer attraktivt att gå.

Sett till reslängd är gång i första hand ett alternativ upp till två kilometer. Genom att planera för en tät och funktionsblandad stad med ett finmaskigt gatunät skapas goda förutsättningar för att människor att röra sig till fots. Samtidigt krävs ett stort fokus på säkerhet, trygghet, genhet, topografiska förutsättningar, underhåll, tillgänglighet och orienterbarhet för att stimulera fler att gå.

Fotgängare är känsliga för omvägar. Något som försvårar möjligheterna att röra sig till fots är förekomsten av barriärer, till exempel motorvägen och järnvägen. Via tunnlar och broar kan en del av barriärerna korsas planskilt vilket ger god trafiksäkerhet och tillgänglighet, men känslan av otrygghet gör miljön mindre attraktiv. I översiktsplanens karta markeras nya viktiga passager över/under de största barriärerna (järnvägen, motorvägarna, riksvägarna, Svartån och Lillån).

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Fotgängare ses som ett eget transportslag som ska ha en god tillgänglighet i hela staden, i tätorterna och på landsbygden.
  • Det ska finnas ett väl utbyggt gångvägnät i staden och i de mindre tätorterna som ger möjlighet att gå den kortaste vägen.
  • Gångvägarna ska upplevas säkra, trygga och trivsamma för alla, oavsett ålder, kön och fysisk förmåga.
  • Fotgängare ska kunna röra sig längs huvudnätet för cykel. En separering mellan gående och cyklister ska eftersträvas.
  • Vid planering, nybyggnad och ombyggnad av gator, allmän plats och nya områden ska gåendes perspektiv vara en viktig utgångspunkt.
  • Särskilt fokus ska läggas på att tillhandhålla säkra gångvägar till och från skolor och fritidsaktiviteter.
  • För att skapa trygghet under såväl dag som kväll ska det finnas alternativa vägar till olika målpunkter.
  • I stora stadskvarter (längre än cirka 200 m) bör man vid detaljplanering skapa möjlighet för fotgängare att passera genom kvarteret.
  • Drift och underhåll av gångvägar och gångytor ska hålla hög kvalitet året runt.
  • En gångstråksplan tas fram för Örebro och de mindre tätorterna.

Cykel

Cykeln är ett transportmedel som har många fördelar. Det är ett billigt, miljövänligt, hälsosamt och jämställt sätt att ta sig fram. För kortare resor är det dessutom det snabbaste och smidigaste alternativet. Cykeln är ett utrymmessnålt transportslag och en viktig del av Örebro kommuns långsiktiga strävan att skapa en hållbar stad.

Fysisk aktivitet i vardagen är positivt för folkhälsan. Kommunens fysiska planering ska därför inriktas på att göra det mer attraktivt att cykla.

För att Örebro ska fortsätta utvecklas som en attraktiv cykelkommun är det viktigt att tillgodose olika målgruppers behov. Det behöver vara enkelt, säkert och attraktivt att cykla oavsett tid på dygnet, cyklistens ålder, trafikvana och kön. Barns skolvägar och vägar till fritidsaktiviteter kräver en hög trafiksäkerhetstandard, medan framkomlighet, kort restid och komfort prioriteras högre vid cykelpendling till och från arbete och studier. Cykeln är dessutom ett viktigt färdmedel till handel och service samt vid rekreation och motion. Planeringen behöver ta hänsyn till olika cykeltyper som elcykel, lådcykel, trehjulingar och standardcyklar.

I översiktsplanens karta redovisas det övergripande huvudnätet för cykel, vilket ska bära en stor del av cykeltrafiken i staden samt mellan staden och de mindre tätorterna år 2040. I huvudnätet för cykel ingår stadscykelnätet (gena stråk som tillgängliggör de flesta platserna i staden), huvudcykelstråk (gena stråk med hög komfort och plats för många) och regionala cykelstråk (knyter ihop Staden Örebro med de mindre tätorterna, går oftast längs statliga vägar). Cykelnätet som redovisas i kartan består av både separata cykelbanor och cykling i blandtrafik. Utöver det nät som visas i kartan finns ett mer finmaskigt lokalt cykelnät som är ett viktigt komplement till huvudnätet.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Vid planering, nybyggnad och ombyggnad av gator, allmän plats och nya områden ska cyklisters perspektiv beaktas.
  • Stadscykelnätet mellan och inom stadsdelar behöver byggas ut för att minska maskvidden i cykelnätet, korta ner avstånden och öka tillgängligheten till vardagsmålpunkter.
  • Kommunen ska fortsätta att bygga ut huvudcykelstråk som underlättar för längre cykelresor i staden, där cyklisternas framkomlighet i korsningspunkter beaktas.
  • Örebro kommun ska i samverkan med Trafikverket och Region Örebro län verka för utbyggnad av fler cykelvägar mellan kommunala kärnor och tätorten Örebro, samt inom de mindre tätorterna. Detta för att i större utsträckning möjliggöra att arbetspendling, skolpendling och fritidsresor kan ske med cykel.
  • Särskilt fokus ska läggas på att tillhandhålla säkra cykelvägar till och från skolor och fritidsaktiviteter.
  • Fotgängare ska kunna röra sig längs huvudnätet för cykel. En separering mellan gående och cyklister ska eftersträvas.
  • Cykelvägar ska ha god framkomlighet och god komfort och upplevas som säkra, trygga och lätta att orientera sig längs.
  • För att öka känslan av trygghet under såväl dag som kväll ska det finnas alternativa cykelvägar till olika målpunkter.
  • Drift och underhåll av cykelnätet ska hålla hög kvalitet året runt. Örebro kommun har en parkeringsnorm för cyklar som reglerar hur mycket yta som ska avsättas för cykelparkering.
  • Antalet cykelparkeringar ska utökas i innerstaden och vid bytespunkter med andra trafikslag.

Läs mer om kommunens cykelplanering i Cykelnätsplanen, Handlingsplan för ökat cyklande i Örebro kommun samt Cykelparkering, riktlinjer för Örebro kommun.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafik är ett yt-effektivt och kapacitetsstarkt transportmedel. I en växande stad är anspråken på gaturummen många liksom antalet personer som rör sig längs dessa. Därför är trafiklösningar som kan transportera många människor på en relativt liten yta nödvändiga.

Kollektivtrafiken kan år 2040 utgöra ryggraden för persontransporter i den växande staden och för persontransporter mellan staden och tätorterna i kommunen och regionen. Infrastrukturen behöver därför anpassas för en mer attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik, som till exempel inte fastnar i bilköer.

Buss- och tågtrafiken kommer få allt större betydelse för arbets- och studiependling inom vår region. En konkurrenskraftig kollektivtrafik möjliggör en större arbetsmarknadsregion.

Kollektivtrafiken är dessutom en viktig del i ett jämställt trafiksystem. Idag är det generellt fler kvinnor än män som reser kollektivt. Den är också ett färdmedel som personer under 18 år kan nyttja och som ekonomiskt svagare grupper i högre utsträckning är beroende av.

I översiktsplanens karta redovisas det huvudnätet för kollektivtrafik, i vilket majoriteten av kollektivtrafikresandet kan ske år 2040. Huvudnätet består dels av de gator som kommer trafikeras av kapacitetsstark stads- och regionbusstrafik, men även av persontrafik på järnväg. Huvudnätet för kollektivtrafik pekas ut för att långsiktigt säkerställa möjligheterna till kapacitetsstark kollektivtrafik längs dessa stråk. Annan kollektivtrafik (bland annat servicelinjer och flextrafik) är mer föränderlig över tid och redovisas inte i översiktsplanen.

Även viktiga bytespunkter och stationer av regional betydelse redovisas i kartan. Dessa noder utgör strategiska lägen i staden som med fördel kan förstärkas med besöksintensiva verksamheter eller funktioner. I kommunens kärnor (regionala, kommunala och lokala), ska omsorg läggas vid att erbjuda attraktiva hållplatser med god tillgänglighet.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Utpekade kollektivtrafikstråk ska säkerställas för lång tid då de utgör en struktur som människor ska kunna bygga sina vardagsliv kring. Endast väl motiverade och långsiktiga förändringar av linjesträckningar får därför komma till stånd.
  • Kollektivtrafik och bebyggelseplanering bör stödja varandra genom en förtätning av staden längs befintliga kollektivtrafikstråk. På så vis ökar befolkningsunderlaget längs stråken vilket möjliggör mer effektiv kollektivtrafik. Detsamma gäller längs de starka stråken på landsbygden.
  • De gator i staden som ingår i huvudnätet för kollektivtrafik ska prioriteras för kollektivtrafik med hög kapacitet, framkomlighet, tillgänglighet och komfort. Längs dessa gator ska möjligheten att inrymma separata körfält för kollektivtrafik bevaras. Noggranna avvägningar behöver dock göras i varje enskilt fall.
  • Kollektivtrafik i huvudnätet (stomlinjebussar och regionala expressbussar) ska prioriteras i korsningspunkter med annan trafik, till exempel genom prioritering i trafiksignaler.
  • Den fysiska planeringen ska beakta möjligheten att ordna framtida tvärförbindelser för kollektivtrafiken runt och igenom staden.
  • Kollektivtrafikens noder (stationer och större hållplatser) och stråken kan utgöra motorer för stadsutvecklingen. Hög bebyggelsetäthet och besöksintensiva funktioner prioriteras i dessa lägen.
  • Vid utformning av hållplatsmiljöer ska trygghet, tillgänglighet och komfort beaktas. Ett ”hela-resan-perspektiv” ska beaktas vid planering och hållplatserna bör därför kopplas samman med angränsande gång- och cykelstråk. Större hållplatser ska förses med cykelparkering och väderskydd.
  • Att erbjuda attraktiva hållplatser ska särskilt prioriteras i kommunens kärnor (regionala, kommunala och lokala). Kommunen ska tillsammans med Region Örebro län utreda strategiska platser för pendlarparkering, för byte mellan bil eller cykel till kollektivtrafik. Möjligheten att lokalisera dessa i anslutning till de kommunala kärnorna ska beaktas.
  • Kollektivtrafikens viktiga stråk på landsbygden ska värnas och förstärkas.
  • Resecentrum ska som centralstation och regional nod utvecklas så att dess kapacitet, tillgänglighet och attraktivitet ökar.
  • Södra station ska utvecklas som pendlarstation med stopp för tåg och buss. Säkerheten för resande ska förbättras.
  • Mark reserveras för pendeltågsstationer i Hovsta. I Lillån, Marieberg och Mosås ska framtida möjlighet till pendeltågsstationer inte omöjliggöras. Kommunen ska verka för att regionaltågstrafiken utvecklas med bättre anslutningar mot exempelvis Laxå, Lindesberg/Kopparberg och pendeltågsförbindelse till Nora skapas.
  • Järnvägarna genom Örebro har viktiga regionala, nationella och internationella funktioner. Kommunen ska verka för att kapacitet för ökad persontrafik på järnvägarna ska säkerställas.
  • Kommunen ska verka för en ny järnvägsförbindelse mellan Kristinehamn och Örebro, som del av snabbare tågförbindelse Oslo-Stockholm.
  • Bussuppställning på CV-området kommer på sikt behöva flyttas och kommunen ska därför utreda nya platser för detta ändamål.

Se även avsnittet om Järnväg nedan, samt Kollektivtrafikprogram för Örebro kommun.

Biltrafik

Bilen har en viktig funktion för rörlighet och tillgänglighet för många, speciellt för att ta sig fram längre sträckor, exempelvis på landsbygden.

I de centrala delarna av staden är konkurrensen om gaturummet stor och alternativen till den privata bilen är goda. För att bibehålla framkomlighet i staden är en överflytt till mer yteffektiva och kapacitetsstarka trafikslag nödvändig.

Vägtrafik står enligt Naturvårdsverket på den nationella nivån för en avsevärd och ökande andel (34 %) av de totala utsläppen av kväveoxider. Teknikutveckling av fordon och motorer kommer att leda till att utsläppen minskar men problem som trängsel, buller och barriäreffekter kvarstår och kommer förvärras om biltrafiken ökar.

För att Örebro ska fortsätta att utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad för såväl näringslivet, invånare och besökare behöver väginfrastrukturen användas klokt och effektivt. Det handlar till exempel om att erbjuda attraktiva alternativ till den privata bilen, underlätta för samåkning, möjliggöra byten mellan transportslag och skapa förutsättningar för att samordna varutransporter. Genom att planera för ett lägre trafiktempo för fordonstrafiken kan kapaciteten på gatorna öka samtidigt som livsmiljön för stadens invånare kan förbättras, både då det gäller buller, luftkvalitet och trafiksäkerhet. Stadens gator ska utformas och gestaltas med hänsyn till den omgivande bebyggelsens funktion och där det är motiverat till exempel möjliggöra angöring och parkering.

I översiktsplanens karta redovisas det övergripande nätet för vägtrafik år 2040. Nätet består av befintliga och nya genomfartsvägar, huvudgator och lokala huvudgator.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Biltrafiknätet ska erbjuda alternativ till genomfartstrafik via Örebros innerstad. Tunga transporter utan ärende i stadens centrala delar ska ske i stadens utkant.
  • En del av det utrymme som idag i huvudsak disponeras av bilar kan behöva ersättas av utrymme för gående, cyklister och kapacitetsstark kollektivtrafik, vilket i vissa fall kräver större ombyggnader.
  • Gatunätet i staden och de mindre tätorterna ska utgå från principen att trafiken ska kunna fördelas på ett nät av sammanhängande gator. Ett sammanhållet gatunät gör det lätt att orientera sig och minskar onödiga omvägar.
  • Gaturum i de centrala delarna av staden ska fungera för såväl ett attraktivt stadsliv som för transporter. Gators utformning ska anpassas efter dess funktion i nätet samtidigt som de ska ta hänsyn till den omgivande bebyggelsen och dess funktioner. Hastigheten på gatan ska avspeglas i dess utformning, med fokus på trafiksäkerhet.
  • Örebro kommun har en parkeringsnorm som reglerar hur mycket yta som ska avsättas för bilparkering respektive cykelparkering. Behovet av bilparkeringsytor kan minskas om platserna samutnyttjas av boende, verksamma och besökare, samt om olika mobilitetslösningar tillämpas.
  • Vid exploatering i innerstaden ska möjligheter att skapa yteffektiva parkeringsanläggningar med möjlighet till samnyttjande beaktas. Detta för att på ett effektivt sätt tillgängliggöra staden och dess utbud.
  • Kommunen ska i samverkan med Region Örebro län utreda strategiska platser för pendlarparkering, för byte mellan bil, kollektivtrafik och cykel.
  • Kommunen planerar ny vägsträckning och trafikplats mellan E20 och riksväg 51 i Marieberg.
  • Örebro kommun ska ta fram en strategi där godstrafik ska studeras djupare.

Läs mer i Parkeringsnorm för Örebro kommun.

Järnväg

Spårbundna transporter är ofta ett bättre alternativ än vägtransporter, både för personer och gods, med hänsyn tagen till energianvändning och utsläpp av farliga ämnen.

Kommunen arbetar för en ny snabbare tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm som kan förbinda huvudstäderna med en restid understigande tre timmar. En delsträcka mellan Kristinehamn och Örebro har utretts under namnet FASE 2. Med ett stopp i Örebro kommer förbindelsen få en stor betydelse för det regionala resandet.

Stora mängder gods transporteras i dag med järnväg genom Örebro. Med hänsyn tagen till miljön bör ännu större del av godstransporterna föras över till järnväg men flyttas ut ur stadskärnan. Buller och vibrationer från godstågen är störande för dem som bor i närheten och det finns risker med den stora mängd farligt gods som passerar stadskärnan. När en ny tågförbindelse på sträckan Kristinehamn–Örebro byggs kan godset flyttas ut ur stadskärnan med hjälp av en särskild godsomledningslösning. Detta ger sammantaget stora vinster för miljön och minskar järnvägssystemets sårbarhet eftersom både person- och godstrafik kan ledas om till exempel i samband med reparation av banan.

I översiktsplanen redovisas både befintliga och planerade järnvägsanläggningar för transport av människor och gods. Reservat för ny järnväg är markerade utifrån det idag bästa tillgängliga utredningsmaterialet. Stäckningarna kommer att utredas vidare och kan komma att ändras.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Mark reserveras genom Örebro för framtida behov av utökad spårkapacitet, för verksamheter kopplade till transporter, för nya transportlösningar och för utvidgning av stationer och bytespunkter.
  • Den befintliga persontågstrafiken genom Örebro behåller sin spårdragning i marknivå enlig tidigare beslut.
  • Kommunen vill möjliggöra en ny snabb järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm, med stopp i Örebro. En möjlig sträckning Kristinehamn–Arboga har utretts under namnet FASE 2. Sträckningen pekas ut som reservat i översiktsplanen. Reservaten behöver ges högsta tänkbara skyddsstatus i jämförelse med andra konkurrerande intressen.
  • Det är oklart om FASE2-sträckningen är förenlig med ett tillräckligt skydd av befintlig vattentäkt och andra starka allmänna intressen som inte har utretts tillräckligt och ett alternativ till sträckningen ska därför tas fram.
  • Kommunen önskar minska störningar och barriäreffekter från järnvägen genom centrala Örebro genom att leda godset utanför stadskärnan. Det kommer att behöva utredas vidare om godstrafiken i framtiden ska gå genom Örebro innerstad som idag, eller i det reservat som lagts längs motorvägen, eller i en sträckning längre ut från staden.
  • Resecentrum ska som centralstation och regional nod utvecklas så att dess kapacitet, tillgänglighet och attraktivitet ökar.
  • Södra station ska utvecklas som pendlarstation med stopp för tåg och buss. Säkerheten för resande ska förbättras.
  • Mark reserveras för pendeltågsstation i Hovsta.
  • I Lillån, Marieberg och Mosås ska framtida möjlighet till pendeltågsstationer inte omöjliggöras. En ny godsterminal för omlastning mellan väg och järnväg planeras vid Törsjö som ersätter Svampenterminalen. För att optimera denna funktion ska kommunen endast bereda plats där för verksamheter som behöver direktanknytning till järnvägsnätet.
  • För att ge möjlighet till godstransporter med järnväg är det viktigt att spårreservat till järnväg som är i drift bevaras. Utrymme skapas för spåranslutningar till nya verksamhetsområden där så är möjligt.
  • Om befintliga industrispår i staden tas ur bruk ska sträckningen bevaras obebyggd för framtida handlingsfrihet att skapa till exempel grönstråk, gång- och cykelbanor eller för framtida kollektivtrafik.

Se även Fördjupning av översiktsplanen för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik. Ny järnväg beskrivs även i kapitel Miljökonsekvensbeskrivning.

Flyg

Örebro flygplats har charter-, reguljär- och godstrafik till Sverige och andra länder. Den är en av landets största kommersiella fraktflygplatser och har därutöver internationella fraktuppdrag för olika myndigheter. Start- och landningsbanan har nyligen förlängts vilket bland annat har möjliggjort att utveckla chartertrafiken med långdistansflygningar.

Beroende på långa restider till Arlanda för boende och verksamma i Örebroregionen, kommer flygplatsen i Örebro att behövas som komplement inom överskådlig tid. I och med regionens inriktning som logistikcentrum fyller flygplatsen en viktig funktion för näringslivet. Flygplatsen har ett strategiskt läge nära stora transportvägar vilket underlättar omlastning av gods, men gör också att regionens näringsliv och invånare har god tillgång till flyget.

Flygtrafiken medför omgivningspåverkan, framför allt buller, och detta påverkar markanvändningen under flygets in- och utflygningskorridorer.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Verksamheten vid Örebro flygplats är viktig för kommunens och regionens näringsliv och ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra nyttjandet.
  • Översiktsplanen ska ge handlingsfrihet vid en utveckling av flyget.
  • I anslutning till flygplatsen kan verksamheter knutna till flygets behov tillåtas under förutsättningen att det inte påverkar flygsäkerheten negativt.

Sjöfart

Hjälmaren är en tillgång för Örebro som ska värnas, bevaras och utvecklas. Idag består Hjälmarens sjöfart främst av småbåtstrafik för rekreation och turism. För att bevara och möjliggöra utveckling av denna sjöfart är det viktigt att småbåtshamnar, gästhamnar och farleder sköts och underhålls.

Hjälmaren kan tillsammans med sin förbindelse till Mälaren i en framtid utvecklas till en transportled för bland annat frakttransporter. Detta kan bidra till att minska klimatutsläpp, lokala luftföroreningar, buller samt trafikolyckor och minskad belastning på landinfrastrukturen. För att möjliggöra sjöfarttransporter behöver markanspråk för hamnlägen och infrastruktur för lastning, lossning och vidare transporter av gods utredas.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Båtlivet som turistnäring ska uppmuntras och utvecklas. Farleden från Hjälmaren till gästhamnen vid Hamnplan ska underhållas så att kommersiell båttrafik och trafik med fritidsbåtar kan utnyttja hamnen i Örebro.
  • Mälaren–Hjälmaren utgör en strategisk transportled sedd ur både tillväxt- och miljöperspektiv och kan i framtiden möjliggöra att vägnätet kan avlastas för tunga transporter. Kommunen ska i kontakt med Sjöfartsverket och Trafikverket verka för att Hjälmaren utpekas som officiell inre vattenväg som alternativ till landtransporter.
  • Kommunen arbetar för en samsyn med Arboga kommun om att säkerställa Hjälmare kanals framtida funktion som inre sjöfartsled för pråmburen godstrafik, vid sidan av turismens och friluftslivets behov.
  • Kommunen arbetar för en samsyn med Eskilstuna kommun för att klargöra om ån genom Eskilstuna kan fungera som tillfartsväg för framtida sjötransporter mellan Hjälmaren och Mälaren. Angöringslägen och markanspråk för lastning, lossning och vidare transporter av gods behöver utredas.
  • Angöring med pråmtrafik ska inte omöjliggöras vid det gamla hamnläget vid Oset, vid småbåtshamnens kajer i Örebro och öster om småbåtshamnen i Hampetorp.
  • Vid planering av Pappersbruksområdet och CV-området ska hänsyn tas till möjligheterna att ordna byggtranporter sjövägen. Behovet av gatudragningar för att möjliggöra angöring till hamnläge, bevarande av äldre industrispår för att möjliggöra anslutning mellan järnväg/sjöfart och tillfälliga brolösningar behöver utredas.
  • Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen behöver åtgärder vidtas för att säkra tillgängligheten till färjeläget för Vinöfärjan vid höga vattennivåer i Hjälmaren till följd av framtida klimatförändringar.
  • Behovet av iläggningsramper för bland annat räddningstjänstens båtar i Hjälmaren, samt behovet av tankställen ska beaktas.

Senast uppdaterad: 6 november 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se