Meny
  • Start
  • / Teknisk försörjning

Teknisk försörjning

Energi

Energifrågan är en viktig fråga på många nivåer i samhället. Energisektorns förbränning av fossil energi är en stor del av problemet med klimatförändringar i världen. Det finns även andra frågor hårt knutna till energisektorn, t.ex. frågor om rättvisa och fred samt om en giftfri miljö.

Energi måste användas effektivt och inom några årtionden måste vi vara oberoende av fossila bränslen för vår energiförsörjning. Denna inriktning skapar förutsättningar för ett resurssnålt samhälle och möjligheter till ekonomisk tillväxt genom ny teknik.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Effektiv energianvändning och minimerad miljöbelastning ska vara en utgångspunkt i den fysiska planeringen.
  • Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av mark för en ökad produktion av förnyelsebar energi såsom vindkraft, solenergi och bioenergi från jord- och skogsbruket.
  • Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av mark för distribution av energi, t.ex. för fjärrvärme, fjärrkyla, vindkraft, solenergi och bioenergi.
  • Örebro kommun ska verka för en mer energieffektiv bebyggelse, vid nyproduktion, renovering och ombyggnad.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunen ha höga ambitioner med energieffektivitet, lokalt omhändertagande av dagvatten och miljövänliga byggmaterial.

Vindkraft

Vindkraft är en ren energikälla med hög kvalitet ur miljösynpunkt. Örebro kommun är beredd att ta aktivt ansvar för att vindkraften byggs ut.

Vindkraftverk påverkar människor på olika sätt, dels genom direkt påverkan i form av exempelvis buller och skuggor, men också genom den indirekta påverkan som det innebär när vi upplever att vindkraftverken stör landskapsbilden. Det är näst intill omöjligt att objektivt beskriva den visuella påverkan som vindkraftverk har på landskapsbilden. Vår upplevelse av vindkraften är alltid subjektiv, bland annat beroende på vår syn på vindkraft som energikälla och på vår personliga relation till den aktuella platsen.

Man kan dock tala om två miljöpsykologiska begrepp som har betydelse för hur vi uppfattar placering av vindkraft i ett landskap; komplexitet och helhet. Hög komplexitet i ett rum innebär att man upplever en stor mängd olika element. Generellt gäller att ”lagom” hög komplexitet är bäst. En mycket komplex miljö kan upplevas rörig och orolig, men omvänt kan en miljö med mycket låg komplexitet upplevas ointressant och tråkig. Hög helhet innebär att rummets ingående element upplevs passa ihop i ett harmoniskt sammanhang. Det kan gälla färg, funktion, skala, historiskt ursprung etc.

Det är således viktigt att vindkraftverken placeras så att de kan uppfattas som ett naturligt inslag och i harmoni med landskapet. Exempelvis upplevs det mer harmoniskt om verken står fritt med himlen som bakgrund. Om två eller flera verk hamnar i linje så att rotorblad eller delar av verk läses samman kan detta upplevas som störande. Det uppfattas som att rotorbladen kolliderar. Denna problematik uppstår oftare om verk placeras i grupp.

Kommunens ställningstaganden nedan gäller etablering av traditionella vindkraftverk. När det gäller mindre så kallade gårdsverk och nya typer av vindkraftverk bedöms möjligheten till etablering utifrån den aktuella typens egenskaper.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Örebro kommun strävar efter att gynnsamma lägen för vindkraftsetableringar ska användas optimalt.
  • Vindkraftverk ska i första hand lokaliseras till områden som i kartan är utpekade som lämpliga för vindkraft. Områdena ses som lämpliga då det finns få kända motstående intressen och bra vindförutsättningar. I dessa områden bör man undvika annan exploatering som omöjliggör vindkraftsutbyggnad.
  • I områden som i kartan är utpekade som möjliga för vindkraft finns motstående intressen. Här kan eventuellt vindkraftverk etableras om verken går att samordna med andra intressen.
  • I områden som inte är utpekade i kartan, för att det där finns intressen som inte är förenliga med vindkraft, får vindkraftverk ändå byggas om påverkan på motstående intressen kan undvikas. Detta kan exempelvis ske genom etablering av vindkraftverk med låga bullervärden. Detta innebär att det finns stöd för vindkraftsetableringar även utanför de i kartan utpekade områdena om det vid en noggrannare studie visar sig möjligt.
  • Vid vindkraftsetablering ska stor hänsyn tas till omkringliggande natur- och kulturvärden så att tillfällig och permanent negativ påverkan minimeras. Olika natur- och kulturvärden kan påverkas olika mycket av ett vindkraftverk, det är inte bara avståndet till verket som har betydelse. Därför måste en prövning ske i varje enskilt fall.
  • Innan ett vindkraftverk byggs ska alltid en noggrannare prövning göras om platsen är lämplig för vindkraft, oavsett vad kartbilden i översiktsplanen visar.
  • För att främja en god hushållning med såväl mark och vatten som landskapets visuella resurser bör varje vindkraftsetablering (förutom gårdsverk) medge samlokalisering av ytterligare minst två vindkraftverk.
  • Avståndet mellan två vindkraftsetableringar bör vara tillräckligt stort för att det visuellt ska gå att skilja etableringarna från varandra. Ett avstånd på två kilometer rekommenderas.
  • Vid vindkraftsetablering ska tidig kontakt tas med Försvarsmakten och Luftfartsverket.
  • Detaljplan kan vid behov upprättas vid vindkraftsetablering, för att styra utbyggnaden på aktuell plats.
  • Vid underhåll och nedmontering av vindkraftverk ska åtgärder vidtas för att minimera påverkan på omkringliggande natur- och kulturmiljöer.

Elförsörjning

Elförsörjning är en viktig förutsättning för att samhället ska fungera. Elnätet består av hög-, mellan-, och lågspänningsnät, antingen som luftledningar eller markkabel. För att omvandla elen mellan olika spänningar krävs transformatorstationer i varierande storlekar. Runt kraftledningar bildas elektromagnetiska fält som kan påverka människors hälsa.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Vid förändringar i kraftledningsnätet ska ledningarna förläggas som markkabel. Det är särskilt angeläget för ledningar inom detaljplanelagt område.
  • När kraftledningars koncession ska förnyas bör åtgärder vidtas så att inga bostäder utsätts för magnetfält högre än de riktvärden som gäller vid nyprojektering av kraftledningar.
  • I de centrala delarna av staden ska elnätets transformatorstationer i första hand placeras på kvartersmark eller i byggnader där det är möjligt att skärma från magnetfält. Placeringen ska tillgodose krav på tillgänglighet för service och reparationer och inte medföra risk för människors hälsa och säkerhet.
  • Transformatorstationer som placeras på mark utanför de centrala delarna av staden ska ges en utformning som gör att de harmoniserar med stads- eller landskapsbilden.
  • Kommunen ska verka för att driftsäkerheten höjs på lågspänningsnätet, framför allt på landsbygden.

Fjärrvärme och fjärrkyla

I ett kraftvärmeverk produceras både el och fjärrvärme från t.ex. biobränsle. Ju större fjärrvärmeunderlaget är desto mer el kan produceras av biobränsle och därmed ersätta el producerad av fossila bränslen eller kärnkraft. Fjärrkyla produceras (liksom fjärrvärme) i en central, storskalig anläggning som distribuerar kallt vatten till kunder med stort kylbehov. Fjärrkyla ersätter små lokala kylanläggningar som ofta har sämre verkningsgrad, orsakar mer buller och tar större plats i byggnaden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ som ska gynnas och ges goda möjligheter i Örebro kommun. Fjärrvärmenätet ska ges möjlighet att expandera, särskilt i utbyggnadsområden.
  • I tätorter som idag saknar fjärrvärme uppmuntras satsningar från t.ex. lokala värmeentreprenörer.
  • Fjärrkyla är en teknik som bör ges goda möjligheter i Örebro och de mindre tätorterna. Fjärrkyla är intressant speciellt vid nybyggnation eller renovering av kontors- och affärslokaler.

Vatten- och avloppsförsörjning

Örebro kommuns invånare har antingen vatten och avlopp (VA) från allmän (kommunal) anläggning eller från enskilda anläggningar. Örebro kommun är skyldig att ordna VA till de fastigheter som ligger inom det geografiska område som kallas verksamhetsområde för VA. Utanför verksamhetsområdet är det enskilda fastighetsägarnas ansvar att ordna med VA-försörjningen, via egna anläggningar på den egna fastigheten eller gemensamt med grannar och närboende.

Kommunen är skyldig att ordna VA där det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas i ett större sammanhang. Örebro kommun har tagit fram en VA-plan med en utbyggnadsplan för kommunalt VA till befintliga bebyggelseområden utanför tätorterna. Läs VA-planen här.

Vattenförsörjning

Vatten har varit en råvara vi haft i överflöd i Sverige. I takt med att exploateringen ökar och klimatet förändras så förändras även vår tillgång på vatten med god kvalitet. Skyddet av våra vattenresurser är en aktuell fråga i Örebro kommun.

Örebro kommun tillverkar huvuddelen av sitt dricksvatten av råvatten från Svartån. Vattnet renas i våra infiltrationsområden Bista, Jägarbacken och Eker. Det finns ett skyddsområde för infiltrationsområdena och ett skyddsområde för Svartån som råvattentäkt håller på att tas fram. Reglerna för skyddsområdena är till för att minska sannolikheten för negativ påverkan.

För att minska sårbarheten i Örebro kommuns dricksvattenförsörjning har Tekniska förvaltningen utrett olika alternativ för vattenförsörjningen. Tidigare utredning kring Mogetorp där råvattnet skulle hämtas från Järleån är inte längre aktuellt som vattentäktsområde då tillgången i grundvattenmagasinet efter infiltration inte täcker det behov som finns för hela Örebro. Det alternativ som utreds nu tillsammans med flera kommuner är att hämta vatten i Vättern.

En ny högreservoar byggs vid Glomman i Adolfsberg. Med en vattenvolym på ca 15 000 kubikmeter är högreservoaren är en viktig åtgärd för att öka leveranssäkerheten. Huvudvattenledningsnätet behöver också förstärkas för att staden ska kunna växa.

Vattenverken i Ervalla, Glanshammar och Närkes Kil planeras att avvecklas. Vatten kommer att distribueras från Skråmsta via överföringsledningar. Örebro ska också förse Lekeberg med vatten.

I kommunen finns många enskilda vattentäkter som inte är Tekniska förvaltningens ansvar. Kommunens miljökontor har tillsynsansvar och bevakar att vattenresursen bevaras för kommande generationer.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska utreda möjligheterna att ta vatten från Vättern. Detta skulle göra kommunens befintliga vattentäkt till reservvattentäkt och minska sårbarheten för vattenförsörjningen.
  • Kommunen ska reservera markområde för sträckningar genom kommunen för vattenledningar från Vättern.
  • Kommunen ska inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för Svartån.
  • Örebro kommun ska förvärva strategisk mark utmed Svartån för att säkra vattenkvaliteten för bl.a. dricksvattenproduktion och för bad i Svartån.
  • Kommunen ska genomföra en översyn och förnyelse av gällande skyddsområdesgränser och bestämmelser för vattenskyddsområdet norra del i Bista.
  • Kommunen ska ta hänsyn till Länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan i planeringsarbetet.

Se även avsnittet Yt- och grundvatten.

Avloppsrening

I kommunen finns åtta avloppsreningsverk i kommunal regi. I verket renas avloppsvatten från hushåll och industrier. Det renade avloppsvattnet släpps ut i en sjö eller ett vattendrag. Det största avloppsreningsverket, Skebäcksverket, behandlar i genomsnitt cirka 45 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn från ca 130 000 personer inklusive industribelastning.

I kommunen finns uppskattningsvis också 5 500 enskilda avlopp i form av exempelvis infiltrationsanläggningar, markbäddar, minireningsverk för enskilda fastigheter, eller gemensamhetsanläggningar för flera fastigheter. Ingen avloppsanläggning kan rena avloppsvattnet fullständigt och reningsfunktionen hos enskilda avlopp försämras dessutom över tid. Varje ny etablering av en fastighet med enskilt avlopp medför därför en ökad belastning på närliggande vattendrag. Flertalet av de enskilda avloppen och gemensamhetsanläggningarna har vid inventering visat sig fungera otillfredsställande. Målet är att alla enskilda avloppsanläggningar ska uppfylla lagstiftningens krav och inte innebära fara för människors hälsa eller miljön.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.
  • Kommunen välkomnar kretsloppsanpassade avloppslösningar, som t.ex. urinsortering. Dessa kan komma ifråga även inom verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp.
  • Kommunen ska investera i utökad fosforrening på Skebäcks reningsverk för att höja Hjälmarens ekologiska status.
  • Ett skyddsavstånd på ca 500 meter bör hållas mellan Skebäcksverket och närmaste bostadsbebyggelse, för att förebygga luktstörningar.

Dagvatten

Tätorter har stora arealer hårdgjorda ytor som hindrar regn- och smältvatten, det vi kallar dagvatten, att tränga ner i marken. I dag samlas mycket av vattnet upp och leds i ledningssystem till diken, vattendrag och sjöar. Det ger en effektiv dränering men skapar också problem. Den naturliga utjämning och fördröjning som sker när dagvatten får rinna över vegetation och genom våtmarker förloras i den urbana miljön och flödena blir kraftigare. Den naturliga vattenbalansen då dagvatten får infiltrera och bilda grundvatten rubbas också. Dessutom skapas punktvisa utsläpp med förorenat dagvatten som innehåller en hel del oönskade ämnen som tungmetaller, petroleumprodukter, fosfor, kväve och bakterier. Föroreningskällorna är främst biltrafiken men även byggnader, uppvärmning och industri samt en del luftburna föroreningar från avlägsna platser.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Principerna för att hantera dagvatten är att i första hand behandla och omhänderta dagvatten lokalt genom rening, fördröjning och infiltration. I andra hand avleds vattnet till annan plats för eventuell rening och flödesutjämning. I tredje hand avleds återstående vatten kontrollerat till ett vattendrag.
  • Öppna dagvattensystem bör eftersträvas för att de blir mindre sårbara i händelse av extrema nederbördstillfällen och för att öppna vattenytor kan tillföra staden positiva värden.
  • En handlingsplan för rening av dagvatten från hårt trafikerade gator ska tas fram och innehålla konkreta åtgärder för befintligt gatunät samt principer för hur dagvattenrening på nya gator ska ske.
  • Kommunen ska försöka påverka Trafikverket att utföra åtgärder för att rena dagvatten från de vägar där Trafikverket är väghållare.
  • Kommunen ska identifiera och avsätta lämpliga områden i Örebro stad för dagvattenanläggningar och där dagvattensystemet kan bräddas vid översvämningar.
  • I nya detaljplaner anges bestämmelser för hur dagvattnet ska renas på kvartersmark och allmän platsmark innan avledning till det kommunala ledningsnätet. Om det inte är möjligt att rena dagvattnet på kvartersmark eller inom vägområdet ska alternativa platser för rening av dagvatten anvisas.
  • Vid nyexploatering bör fastigheten inte släppa ifrån sig mer dagvatten än vad den gjorde som oexploaterad, för att värna om den naturliga vattenbalansen och som förberedelse för kommande klimatförändringar.
  • En ny dagvattenplan ska tas fram.

Avfall

Örebro kommuns avfallsanläggning Atleverket tar emot hushålls-, bygg- och industriavfall för sortering, lagring, behandling, kompostering och deponering. Inom utbyggnadsområdet för Atleverket finns utrymme för verksamhetens behov för lång tid framöver. Deponering av avfall kommer successivt att minska. Kommunen prioriterar åtgärder för att minska avfallet, öka utsorteringen av farligt avfall och öka återvinningen.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • För att framtida problem med avfallshantering ska undvikas ska det av nya detaljplaner framgå att område finns för återvinningsstationer, lokala uppsamlingsplatser, hämtningsvägar m.m.
  • Det finns ett restriktionsområde för Atleverkets deponiområde som gäller grundvattenpåverkan. Markarbeten inom restriktionsområdet kan påverka grundvattenrörelser genom vilka föroreningar från deponin kan spridas. Markarbeten är därför anmälningspliktiga till Miljökontoret.

Läs mer i Avfallsplan för Örebro kommun.

Informationsteknik, IT

I inledningskapitlet finns ett avsnitt som handlar om digitaliseringen i samhället. Det kommunen kan påverka med den fysiska planeringen är utbyggnaden av infrastruktur för IT, som bredbandskabel, mobiltelemaster och antenner.

Bredband

Idag erbjuds abonnenter dataöverföring med hög hastighet, s.k. bredband, via trådlös kommunikation, fiber, koppartråd eller nätet för kabel-TV. Utvecklingen går mot att telefoni, TV och internettjänster kommer via samma överföring. Kraven på överföringskapacitet i näten kommer att öka. Kommunen har som mål att 90 % av invånarna ska få anslutningsmöjlighet fram till år 2020.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter, i fortsättningen även till byar och tättbefolkade landsbygder utanför tät- och småort.
  • För att stimulera fortsatt bredbandsutbyggnad ska nedgrävning av fiberkablar alltid beaktas vid andra grävningar för t.ex. fjärrvärme, el och vatten och avlopp. I samband med projektering bör kabeldragning eftersträvas.

Läs mer i Bredbandsstrategi för Örebro kommun.

Mobiltelemaster och antenner

Mobiltelemaster och antenner behövs för att säkerställa ett alltmer digitaliserat samhälle. Lokalisering av master påverkar både stads- och landskapsbilden, kan ge upphov till störningar och behöver vanligtvis samnyttjas. Byggnadsnämnden har riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner som ger mer information. Ett utdrag ur riktlinjerna följer nedan.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Örebro kommun strävar efter god mobiltäckning och goda kommunikationsmöjligheter inom kommunen.
  • Utbyggnaden ska medföra så liten störning som möjligt för omgivningen, och så liten miljöpåverkan som möjligt på natur- och kulturvärden i stad och på landsbygd.
  • Antenner ska företrädesvis placeras på befintliga höga byggnader (eller kraftledning, belysningsstolpe och liknande infrastrukturanläggningar) istället för i master om detta medför en diskretare placering. Master undviks helt i innerstaden.
  • Antenner ska så långt som möjligt placeras i befintliga master istället för i nya master. Nybyggnation tillåts inte om samlokalisering till annan operatörs mast kan ske.
  • Det är absolut nödvändigt att eftersträva ett samnyttjande. Byggnadsnämnden kommer inte att ge bygglov för att uppföra en ny mast, om det finns en mast som kan samnyttjas. Då en operatör har fått bygglov för basstationer och/eller master ska övriga operatörer därefter i sin nätplanering sträva efter samlokalisering där det är tekniskt möjligt.
  • Vid lokalisering av ny mast ska följande beaktas:
    • Master ska inte placeras i skyddsvärda områden eller i deras omedelbara närhet.
    • Master ska inte placeras så att de blir ett onödigt blickfång från kulturhistoriskt värdefulla miljöer och utsiktspunkter.
    • Master ska inte placeras så att de påtagligt skadar områden som är av betydelse för rekreation och friluftsliv.
    • Master ska om det är möjligt hellre placeras i verksamhetsområden, järnvägsområden eller liknande platser som redan är påverkade av infrastrukturanläggningar, än vid bostadsbebyggelse.

Läs mer i Riktlinjer för lokalisering av och bygglov för mobilmaster och antenner i Örebro kommun.

Senast uppdaterad: 15 september 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se