Meny
  • Start
  • / Teknisk försörjning

Teknisk försörjning

Energi

Energifrågan är en viktig fråga på många nivåer i samhället. Energi- och transportsektorns förbränning av fossil energi är en stor del av problemet med klimatförändringar i världen. Energi måste användas effektivt och inom några årtionden måste vi vara oberoende av fossila bränslen för vår energiförsörjning. Denna inriktning skapar förutsättningar för ett resurssnålt samhälle och möjligheter till ekonomisk tillväxt genom ny teknik. Det här avsnittet handlar dock främst om energi ur perspektivet teknisk försörjning.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Effektiv energianvändning och minimerad miljöbelastning ska vara en utgångspunkt i den fysiska planeringen. Örebro kommun ska verka för en mer energieffektiv bebyggelse, vid nyproduktion, renovering och ombyggnad.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunen ha höga ambitioner med energieffektivitet, lokalt omhändertagande av dagvatten och miljövänliga byggmaterial.

Solenergi

Solenergi är en förnybar energikälla som vi kan omvandla till varmvatten eller elektricitet. Solenergi har stor potential att bli en viktig del av vår energiförsörjning. Region Örebro län har som mål att solelproduktionen kan vara 10 GWh i Örebro län år 2030.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen är positiv till fastighetsanknutna anläggningar för solenergi som sker på ett hållbart och estetiskt tilltalande sätt.
  • Den fysiska planeringen kan i möjligaste mån planera ny bebyggelse för goda möjligheter att producera solenergi, till exempel genom orientering av bebyggelsen.
  • Den fysiska planeringen bör ta hänsyn till behov av mark för en ökad produktion av solenergi.

Vindkraft

Vindkraft är en ren energikälla med hög kvalitet ur miljösynpunkt. Örebro kommun är beredd att aktivt ta ansvar för att vindkraften byggs ut.

Vindkraftverk påverkar människor på olika sätt, dels genom direkt påverkan i form av exempelvis buller och skuggor, men också genom indirekt påverkan när vi upplever att vindkraftverken stör landskapsbilden. Det är näst intill omöjligt att objektivt beskriva den visuella påverkan som vindkraftverk har på landskapsbilden. Vår upplevelse av vindkraften är alltid subjektiv, bland annat beroende på vår syn på vindkraft som energikälla och på vår personliga relation till den aktuella platsen.

Man kan dock tala om två miljöpsykologiska begrepp som har betydelse för hur vi uppfattar placering av vindkraft i ett landskap; komplexitet och helhet. Hög komplexitet i ett rum innebär att man upplever en stor mängd olika element. En mycket komplex miljö kan upplevas rörig och orolig, men omvänt kan en miljö med mycket låg komplexitet upplevas ointressant och tråkig. Hög helhet innebär att rummets ingående element upplevs passa ihop i ett harmoniskt sammanhang. Det kan gälla färg, funktion, skala, historiskt ursprung etc.

Det är således viktigt att vindkraftverken placeras så att de kan uppfattas som ett naturligt inslag och i harmoni med landskapet. Exempelvis upplevs det mer harmoniskt om verken står fritt med himlen som bakgrund. Om två eller flera verk hamnar i linje så att rotorblad eller delar av verk läses samman, kan detta upplevas som störande och som att rotorbladen kolliderar. Denna problematik uppstår oftare om verk placeras i grupp.

Kommunens ställningstaganden nedan gäller etablering av traditionella vindkraftverk. När det gäller mindre så kallade gårdsverk och nya typer av vindkraftverk, bedöms möjligheten till etablering utifrån den aktuella typens egenskaper.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Örebro kommun strävar efter att gynnsamma lägen för vindkraftsetableringar ska användas optimalt.
  • Vindkraftverk ska i första hand lokaliseras till områden som i kartan är utpekade som lämpliga för vindkraft. Områdena ses som lämpliga då det finns få kända motstående intressen och bra vindförutsättningar. I dessa områden bör man undvika annan exploatering som omöjliggör vindkraftsutbyggnad.
  • I områden som i kartan är utpekade som möjliga för vindkraft finns motstående intressen. Här kan eventuellt vindkraftverk etableras om verken går att samordna med andra intressen.
  • I områden som inte är utpekade i kartan, för att det där finns intressen som inte är förenliga med vindkraft, får vindkraftverk ändå byggas om påverkan på motstående intressen kan undvikas. Detta kan exempelvis ske genom etablering av vindkraftverk med låga bullervärden. Detta innebär att det finns stöd för vindkraftsetableringar även utanför de i kartan utpekade områdena, om det vid en noggrannare studie visar sig möjligt.
  • Innan ett vindkraftverk byggs ska alltid en noggrann prövning göras om platsen är lämplig för vindkraft, oavsett vad kartbilden i översiktsplanen visar. Det kan exempelvis vara nödvändigt att vindkraftverk hålls på ett längre avstånd till bostäder än de 400 meter som kartan visar.
  • Vindkraftverk kan med fördel etableras i redan störda områden, om det är lämpligt i övrigt.
  • Vid vindkraftsetablering ska stor hänsyn tas till omkringliggande natur- och kulturvärden, så att tillfällig och permanent negativ påverkan minimeras. Olika natur- och kulturvärden kan påverkas olika mycket av ett vindkraftverk, då det inte bara är avståndet till verket som har betydelse. Därför måste en prövning ske i varje enskilt fall.
  • För att främja en god hushållning med såväl mark och vatten som landskapets visuella resurser, bör varje vindkraftsetablering (förutom gårdsverk) medge samlokalisering av ytterligare minst två vindkraftverk.
  • Avståndet mellan två vindkraftsetableringar bör vara tillräckligt stort för att det visuellt ska gå att skilja etableringarna från varandra. Ett avstånd på två kilometer rekommenderas.
  • Vid vindkraftsetablering ska tidig kontakt tas med Försvarsmakten och Luftfartsverket.
  • Detaljplan kan vid behov upprättas vid vindkraftsetablering, för att styra utbyggnaden på aktuell plats.
  • Vid underhåll och nedmontering av vindkraftverk ska åtgärder vidtas för att minimera påverkan på omkringliggande natur- och kulturmiljöer.

Den analys som ligger till grund för vindkraftskartan finns redovisad i en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen, ”Planeringsunderlag till översiktsplanen - Områden för vindkraftsetablering” (pdf, 920.7 kB).

Elförsörjning

Elförsörjning är en mycket viktig förutsättning för att samhället ska fungera. Elnätet består av hög-, mellan-, och lågspänningsnät, antingen som luftledningar eller markkabel. För att omvandla elen mellan olika spänningar krävs transformatorstationer i varierande storlekar. Runt kraftledningar bildas elektromagnetiska fält som kan påverka människors hälsa.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Vid förändringar i kraftledningsnätet bör ledningarna där så är möjligt förläggas som markkabel. Det är särskilt angeläget för ledningar inom detaljplanelagt område.
  • När kraftledningars tillstånd, så kallad koncession, ska förnyas bör åtgärder vidtas så att inga bostäder utsätts för magnetfält högre än de riktvärden som gäller vid nyprojektering av kraftledningar.
  • I de centrala delarna av staden ska elnätets transformatorstationer i första hand placeras på kvartersmark, gärna i byggnader där det är möjligt att skärma från magnetfält. Placeringen ska tillgodose krav på tillgänglighet för service och reparationer och inte medföra risk för människors hälsa och säkerhet.
  • Transformatorstationer som placeras i eller intill parker eller andra offentliga platser ska ges en utformning som gör att de harmoniserar med stads- eller landskapsbilden.
  • Kommunen ska verka för att driftsäkerheten höjs på lågspänningsnätet, framför allt på landsbygden.

Fjärrvärme och fjärrkyla

I ett kraftvärmeverk produceras både el och fjärrvärme från till exempel biobränsle. Ju större fjärrvärmeunderlaget är desto mer el kan produceras av biobränsle, och därmed ersätta el producerad av fossila bränslen eller kärnkraft. Fjärrkyla (liksom fjärrvärme) produceras i en central, storskalig anläggning som distribuerar kallt vatten till kunder med stort kylbehov. Fjärrkyla ersätter små lokala kylanläggningar som ofta har sämre verkningsgrad, orsakar mer buller och tar större plats i byggnaden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ som ska gynnas och ges goda möjligheter i Örebro kommun. Fjärrvärmenätet ska ges möjlighet att expandera, särskilt i utbyggnadsområden.
  • I tätorter som idag saknar fjärrvärme uppmuntras satsningar från till exempel lokala värmeentreprenörer.
  • Fjärrkyla är en teknik som bör ges goda möjligheter. Fjärrkyla är intressant speciellt vid nybyggnation eller renovering av kontors- och affärslokaler.

Vatten- och avloppsförsörjning

Örebro kommuns invånare har antingen vatten och avlopp (VA) från allmän (kommunal) anläggning eller från enskilda anläggningar. Örebro kommun är skyldig att ordna VA till de fastigheter som ligger inom det geografiska område som kallas verksamhetsområde för VA. Utanför verksamhetsområdet är det enskilda fastighetsägarnas ansvar att ordna med VA-försörjningen, via egna anläggningar på den egna fastigheten eller gemensamt med grannar och närboende.

Kommunen är skyldig att ordna VA där det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas i ett större sammanhang. Örebro kommun har tagit fram en VA-plan med en utbyggnadsplan för kommunalt VA till befintliga bebyggelseområden utanför tätorterna.

Läs VA-planen här.

Vattenförsörjning

Vatten har varit en råvara vi haft i överflöd i Sverige. I takt med att exploateringen ökar och klimatet förändras så förändras även vår tillgång på vatten med god kvalitet. Skyddet av våra vattenresurser är en aktuell fråga i Örebro kommun.

Örebro kommun tillverkar huvuddelen av sitt dricksvatten av råvatten från Svartån. Anläggningen försörjer drygt 120 000 personer i Örebro och Lekebergs kommun och är bedömd som riksintresse. Vattnet renas i våra infiltrationsområden Bista, Jägarbacken och Eker. Det finns ett skyddsområde för infiltrationsområdena, och ett skyddsområde för Svartån är presenterat för Länsstyrelsen. Reglerna för skyddsområdena är till för att minska sannolikheten för negativ påverkan.

För att minska sårbarheten i Örebro kommuns dricksvattenförsörjning utreder flera kommuner tillsammans möjligheterna att hämta vatten från Vättern. Då Svartån även i framtiden kommer att ha en viktig roll, då som reservvattentäkt, undersöker kommunen hur magasineringen av vatten uppströms Svartån kan förstärkas. Målet är att klara en torrperiod lika den vi upplevde hösten/vintern 2016-2017.

En ny högreservoar byggs vid Glomman i Adolfsberg. Med en vattenvolym på cirka 15 000 kubikmeter är högreservoaren en viktig åtgärd för att öka leveranssäkerheten. Huvudvattenledningsnätet behöver också förstärkas för att staden ska kunna växa. Vattenverken i Ervalla, Glanshammar och Närkes Kil kan komma att avvecklas. Vatten kommer i så fall att distribueras från Skråmsta via överföringsledningar. Örebro ska också förse Lekeberg med vatten.

I kommunen finns många enskilda vattentäkter som inte är Tekniska förvaltningens ansvar. Kommunens miljökontor har tillsynsansvar och bevakar att vattenresursen bevaras för kommande generationer.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska utreda möjligheterna att ta vatten från Vättern. Detta skulle göra kommunens befintliga vattentäkt till reservvattentäkt och minska sårbarheten för vattenförsörjningen.
  • Kommunen reserverar markområde för sträckningar genom kommunen för vattenledningar från Vättern.
  • Den befintliga täkten behöver ha tillräcklig skyddsstatus även när den övergår till att vara reservvattentäkt.
  • Kommunen ska utreda hur magasineringen av vatten uppströms Svartån kan förstärkas för att klara en längre period av torka.
  • Aktiviteter och nya verksamheter som innebär väsentligt försämrade produktionsmöjligheter vid Skråmsta ska inte tillåtas inom de utpekade vattenskyddszonerna.
  • Örebro kommun vill förvärva strategisk mark utmed Svartån för att säkra vattenkvaliteten för bland annat dricksvattenproduktion och för bad i Svartån.
  • Kommunen ska genomföra en översyn och förnyelse av gällande skyddsområdesgränser och bestämmelser för vattenskyddsområdets norra del i Bista.
  • Huvudvattenledningssystemet behöver förstärkas på flera platser för att minska sårbarheten och möjliggöra att staden växer.
  • Kommunen ska ta hänsyn till Länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan i planeringsarbetet.
  • Kommunen ska utreda vilka befintliga större enskilda och gemensamma vattentäkter som behöver ett långsiktigt skydd och via tillsyn ställa krav på att skydd upprättas.

Läs mer om vattenförsörjning i kommunens ”Risk- och sårbarhetsanalys”.

Se även avsnittet Yt- och grundvatten.

Avloppsrening

I kommunen finns åtta avloppsreningsverk i kommunal regi. I verken renas avloppsvatten från hushåll och industrier. Det renade avloppsvattnet släpps ut i en sjö eller ett vattendrag. Det största avloppsreningsverket, Skebäcksverket, behandlar i genomsnitt cirka 45 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn från cirka 130 000 personer, inklusive industribelastning.

I kommunen finns uppskattningsvis också 5 500 enskilda avlopp i form av exempelvis infiltrationsanläggningar, markbäddar, minireningsverk för enskilda fastigheter, eller gemensamhetsanläggningar för flera fastigheter. Ingen avloppsanläggning kan rena avloppsvattnet fullständigt och reningsfunktionen hos enskilda avlopp försämras dessutom över tid. Varje ny etablering av en fastighet med enskilt avlopp medför därför en ökad belastning på närliggande vattendrag. Flertalet av de enskilda avloppen och gemensamhetsanläggningarna har vid inventering visat sig fungera otillfredsställande. Målet är att alla enskilda avloppsanläggningar ska uppfylla lagstiftningens krav och inte innebära fara för människors hälsa eller miljön.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som hindrar att en vattenförekomst uppnår god ekologisk status.
  • Kommunens planeringsinriktning ska vara sådan att eventuella nya utbyggnadsområden för vatten och avlopp på landsbygden i första hand bör tillkomma i utvecklingsområdena.
  • Kommunen välkomnar kretsloppsanpassade avloppslösningar.
  • Ett skyddsavstånd på cirka 500 meter bör hållas mellan Skebäcksverket och närmaste bostadsbebyggelse, för att förebygga luktstörningar.

Läs mer i kommunens utbyggnadsplan för vatten och avlopp.

Dagvatten

Tätorter har stora arealer hårdgjorda ytor som hindrar regn- och smältvatten, det vi kallar dagvatten, att tränga ner i marken. I dag samlas mycket av vattnet upp och leds i ledningssystem till diken, vattendrag och sjöar. Det ger en effektiv dränering men skapar också problem. Den naturliga utjämning och fördröjning som sker när dagvatten får rinna över vegetation och genom våtmarker förloras i den urbana miljön och flödena blir kraftigare. Den naturliga vattenbalansen rubbas också om dagvatten inte får infiltrera och bilda grundvatten. Dessutom skapas punktvisa utsläpp med förorenat dagvatten som innehåller en hel del oönskade ämnen som tungmetaller, petroleumprodukter, fosfor, kväve och bakterier. Föroreningskällorna är främst biltrafiken, men även byggnader, uppvärmning och industri samt en del luftburna föroreningar från avlägsna platser.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Planeringen ska medverka till att mängden näringsämnen och miljögifter som tillförs våra sjöar och vattendrag minskar.
  • Principen för att hantera dagvatten är att i första hand behandla och omhänderta dagvatten lokalt, genom rening, fördröjning och infiltration. I andra hand avleds vattnet till annan plats för eventuell rening och flödesutjämning. I sista hand avleds återstående vatten kontrollerat till ett vattendrag.
  • Dagvatten ska vara en naturlig del i planeringen och utvecklingen av nya exploateringsområden. Dagvattenplaneringen ska utgå från områdets naturliga förutsättningar.
  • Vid nyexploatering ska det eftersträvas att området inte släpper ifrån sig mer dagvatten än vad den gjorde som oexploaterad.
  • Öppna dagvattensystem bör eftersträvas för att de är mindre sårbara vid extrema nederbördstillfällen och för att öppna vattenytor kan tillföra staden positiva värden.
  • Mark för dagvattenhantering måste frigöras på lämpliga platser.
  • Arbetet med att rena dagvatten från trafikytor bör ha hög prioritet. Några tänkbara åtgärder är att öka andelen ytor för rening i anslutning till trafikytor, utforma alternativa gatusektioner anpassade för lokalt omhändertagande av dagvatten eller frigöra mark för dagvattenanläggningar.
  • Kommunen ska identifiera och avsätta lämpliga områden i staden Örebro där dagvatten kan stå/rinna tillfälligt under ett skyfall.
  • Mindre delar av de våtmarker som tidigare präglade slätten bör återskapas för att minska risken för översvämning nedströms i avrinningsområdet. Arbetet prioriteras på platser där man även kan få minskat näringsläckage, genom att vattnets flöde bromsas och näringsämnena tas omhand lokalt.

Läs mer i ”Dagvattenstrategi för Örebro kommun”.

Avfall

Kommunen prioriterar åtgärder för att minska avfallet, öka utsorteringen av farligt avfall och öka återvinningen. Örebro kommuns avfallsanläggning Atleverket tar emot hushålls-, bygg- och industriavfall för sortering, lagring, behandling, kompostering och deponering. Inom utbyggnadsområdet för Atleverket finns utrymme för verksamhetens behov för lång tid framöver. Deponering av avfall kommer successivt att minska.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • I nya detaljplaner ska det framgå var område finns för återvinningsstationer, återanvändning, lokala uppsamlingsplatser, hämtningsvägar m.m.
  • Kommunen bör utreda nya system för avfallshantering i den förtätade staden.
  • Det finns ett restriktionsområde för Atleverkets deponiområde som gäller grundvattenpåverkan. Markarbeten inom restriktionsområdet kan påverka grundvattenrörelser genom vilka föroreningar från deponin kan spridas. Markarbeten är därför anmälningspliktiga till Miljökontoret.

Läs mer i Avfallsplan för Örebro kommun.

Informationsteknik, IT

I inledningskapitlet finns ett avsnitt som handlar om digitaliseringen i samhället. Med den fysiska planeringen kan kommunen påverka utbyggnaden av infrastruktur för IT, som bredbandskabel, mobiltelemaster och antenner.

Bredband

Idag erbjuds abonnenter dataöverföring med hög hastighet, s.k. bredband, via trådlös kommunikation, fiber, koppartråd eller nätet för kabel-tv. Utvecklingen går mot att telefoni, tv och internettjänster kommer via samma överföring. Kraven på överföringskapacitet i näten kommer att öka. Kommunen strävar mot de nationella mål som finns för bredbandsutbyggnad. De framtida behoven av högre kapacitet och tillgänglighet kommer av flera anledningar ställa krav på en omfattande utbyggnad av fiberbaserade bredbandsnät. Fiber är den teknik som har överlägset bäst kapacitet och tillgänglighet. Fiber är även en grundläggande förutsättning för att kunna tillhandahålla god kapacitet och tillgänglighet i framtidens mobila bredbandsnät. Av denna anledning fokuserar kommunen på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät till tätorter och landsbygd.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter i landsbygdsområden utanför kommunens orter.
  • För att stimulera fortsatt bredbandsutbyggnad ska nedgrävning av fiberkablar alltid beaktas vid andra grävningar för till exempel fjärrvärme och el samt vatten och avlopp. I samband med projektering bör kabeldragning eftersträvas.

Läs mer i Bredbandsstrategi för Örebro kommun.

Mobiltelemaster och antenner

Mobiltelemaster och antenner behövs för att säkerställa ett alltmer digitaliserat samhälle. Lokalisering av master påverkar både stads- och landskapsbilden, kan ge upphov till störningar och behöver vanligtvis samnyttjas. Byggnadsnämnden har riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner som ger mer information. Ett utdrag ur riktlinjerna följer nedan.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Örebro kommun strävar efter god mobiltäckning och goda kommunikationsmöjligheter inom kommunen.
  • Utbyggnaden ska medföra så liten störning som möjligt för omgivningen, och så liten miljöpåverkan som möjligt på natur- och kulturvärden i stad och på landsbygd.
  • Antenner ska företrädesvis placeras på befintliga höga byggnader (eller kraftledning, belysningsstolpe och liknande infrastrukturanläggningar) istället för i master om detta medför en diskretare placering. Master undviks helt i innerstaden.
  • Det är absolut nödvändigt att eftersträva ett samnyttjande. Byggnadsnämnden kommer inte att ge bygglov för att uppföra en ny mast, om det finns en mast som kan samnyttjas. Då en operatör har fått bygglov för basstationer och/eller master ska övriga operatörer därefter i sin nätplanering sträva efter samlokalisering av antenner där det är tekniskt möjligt.
  • Vid lokalisering av ny mast ska följande beaktas:
    • Master ska inte placeras i skyddsvärda områden eller i deras omedelbara närhet.
    • Master ska inte placeras så att de blir ett onödigt blickfång från kulturhistoriskt värdefulla miljöer och utsiktspunkter.
    • Master ska inte placeras så att de påtagligt skadar områden som är av betydelse för rekreation och friluftsliv.
    • Master ska om det är möjligt hellre placeras i verksamhetsområden, järnvägsområden eller liknande platser som redan är påverkade av infrastrukturanläggningar, än vid bostadsbebyggelse.

Läs mer i Riktlinjer för lokalisering av och bygglov för mobilmaster och antenner i Örebro kommun.

Senast uppdaterad: 10 november 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se