Meny

Staden

Observera att det finns fler kartskikt att tända i kartmenyn!

Stadens karaktär och befolkningsutveckling

I kapitlet Utgångspunkter kan du läsa en inledning om stadens karaktär och om den förväntade befolkningsutvecklingen som gör att vi planerar för uppemot 20 000 nya bostäder och drygt 20 000 fler arbetsplatser i staden.

Strategier för en hållbart växande stad

  • Örebro ska vara en stad med boendemiljöer med stor närhet till natur, parker, fritid, handel, service, god kollektivtrafik och stadskärnan.
  • Örebro ska vara en sammanhållen stad med stadsdelar som kompletterar varandra och stadsområden som sitter ihop.
  • Mötesplatser och fungerande vardagsliv i stadsdelarna skapas genom att tillkommande dagligvaruhandel, offentlig service, kultur- och fritidsaktiviteter etc., i stor utsträckning lokaliseras till vissa stråk och befintliga eller nya lokala centrum (utpekade kärnor).
  • Örebros arkitektur ska skapa en harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum i hela staden, uppvisa en hänsyn till och förståelse för människors olika ekonomiska förutsättningar och livsmönster samt kännetecknas av höga hållbarhets- och kvalitetskrav.
  • För att Örebro ska vara en sammanhållen stad präglad av närhet behöver den vara en tätt växande stad i alla väderstreck.
  • Örebros innerstad kommer att växa genom omgestaltning av huvudgator, förtätning i befintlig stadsbygd och omvandling av centrala verksamhetsområden.
  • En stor del av kommunens förväntade befolkningsökning och kommande bostadsbehov kan rymmas i utpekade utvecklingsområden. Utveckling i dessa områden ges särskild prioritering fram till 2040.
  • Örebros historiska stadskärna såväl som den omgivande kvartersstaden ska värnas och utvecklas på ett sätt så att förändringar blir positiva tillskott som förstärker den historiska dimensionen och utvecklar kulturmiljön.
  • Stadens kontakt med Hjälmarlandskapet ska värnas och utvecklas som ett fritids- och rekreationsområde som kommer alla till del.
  • Svartåns ringlande genom staden utgör ett av Örebros mest karaktäristiska och framträdande drag och ska fortsätta att värnas och utvecklas.
Utvecklingsstrategier för staden.

Utvecklingsstrategier för staden.

Utvecklingsområden i staden

För att säkerställa att staden växer och utvecklas enligt ovan behöver särskilt fokus läggas på utpekade utvecklingsområden. Här ryms en stor del av den befolkningsökning och det bostadsbehov som finns fram till år 2040.

  1. Södra staden. Området mellan Universitetet, Sörbybacken, Glomman, Södra Ladugårdsskogen och Marieberg utvecklas med fler stadsdelar och kompletteringar som sammanbinder staden i denna del, cirka 13 000–17 000 invånare.
  2. Östra innerstaden. Området mellan CV, Kartongbruket och Österplan utvecklas som ny innerstad, cirka 15 000 invånare.
  3. Norra staden. Området mellan Holmen, Boglundsängen, Vivalla, Lundby och Vallby utvecklas med omvandling, kompletteringar och nya stadsdelar som sammanbinder denna del av staden samt med innerstaden, cirka 4 500–10 000 invånare.
  4. Västra staden. Området mellan Björkhaga, Västra Runnaby, Mellringe och Nyponlunden samt stråket längs Ekersvägen in mot Markbacken utvecklas med nya stadsdelar, kompletteringar och omgestaltade trafikrum, cirka 4 000–6 000 invånare.
  5. Sydvästra innerstaden. Området mellan Örnsro, Aspholmen och Gustavsvik kompletteras med fler arbetsplatser och bostäder som en del i utvecklingen av framtidens innerstad, cirka 3 000–4 000 invånare.
  6. Hovsta. Komplettering med nya bostäder inför och i samband med utbyggnad av ny pendeltågsstation, cirka 1 000–3 000 invånare.

Handlingsplan för stadens byggande

Handlingsplan för stadens byggande, som kommunen har tagit fram för att tydliggöra översiktsplanens ställningstaganden kring bland annat täthet, blandning och utbyggnadsordning för nya stadsdelar, kompletteringar och verksamhetsområden, är en viktig vägledning i tolkningen av ställningstaganden i det här kapitlet.

Läs dokumentet Handlingsplan för stadens byggande här.

Övergripande ställningstaganden

Stadens form och struktur

Enligt utvecklingsstrategin bör formen på Staden Örebro vara tät och sammanhållen samtidigt som mötesplatser och funktioner för ett fungerande vardagsliv lokaliseras till utpekade kärnor. Då minimeras avstånden mellan bostäder, offentlig och kommersiell service, arbetsplatser, grönområden, idrottsplatser m.m. Det innebär ökad tillgänglighet och minskade barriärer. Att kunna nå en stor del av staden genom att gå eller cykla är viktigt, liksom närhet till välutbyggd kollektivtrafik. Stadens form och struktur påverkar människors vardagsliv samt förutsättningar för att mötas och tillgodogöra sig hela staden. Så skapar vi förutsättningar för en socialt och ekologiskt hållbar stad.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Geografiskt bör Örebro tätorts utbredning vara av sådan storlek att större delen av staden går att nå till fots eller med cykel.
  • Med de i kartan markerade utbyggnadsområdena visar kommunen vilka områden vi anser vara särskilt lämpliga att bebygga för olika ändamål. Det kan i vissa fall vara möjligt att bebygga även andra platser om de är förenliga med översiktsplanens övriga ställningstaganden.
  • Staden kan förtätas genom kompletteringsbebyggelse som inte är markerade i kartan. Möjligheten till kompletteringsbebyggelse bedöms från fall till fall. Hänsyn till starka allmänna intressen som anges i översiktsplanen, som tillgång till friytor och grönstruktur, utgör viktiga bedömningskriterier.
  • När staden kompletteras med ny bebyggelse ska det ske med hänsyn till platsspecifika förutsättningar, kulturmiljövärden, befintliga stadskaraktärer och stadskvaliteter.
  • De flesta av de utpekade utbyggnadsområdena är lokaliserade i lägen med god kollektivtrafik eller där det är naturligt att förlänga de starka kollektivtrafikstråken. Övriga nya områden måste planeras med sådan befolkningsstorlek och -täthet att kollektivtrafik kan byggas ut.
  • Befintliga såsom nytillkommande stadsdelar, bostadskvarter och verksamhetsområden ska vara ihopkopplade med varandra genom byggnader, gator, parker och/eller andra mötesplatser. På så sätt skapas en sammanhängande stad.
  • Nya områden ska ha högre stadsmässighet, d.v.s. efterlikna innerstadens bebyggelsekaraktär, kvartersstruktur och gatunät, ju närmare centrum de är belägna.
  • Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska dels anpassas till läget i staden och dess helhet, dels förhålla sig till bebyggelsemiljöer och landskapselement som finns på eller intill platsen.
  • Som en naturlig fortsättning på stadens utveckling kan den fortsätta växa på höjden. Skaländring ska primärt ske i områden där staden byter användning, d.v.s. i omvandlingsområden och längs större gaturum.
  • Enstaka högre hus kan uppföras för att tydliggöra strategiska platser som stadsdelscentra och andra viktiga mål- och mötespunkter. Ineffektivt nyttjade ytor exempelvis längs huvudgator och infarter kan bebyggas för att förtäta staden, alternativt nyttjas som park eller andra mötesplatser.
  • Kommunen är positiv till kompletteringar och nybyggnation som på ett hållbart och estetiskt tilltalande sätt förbättrar energiförsörjningen i linje med Örebros miljömål, exempelvis fastighetsanknutna anläggningar för solenergi.
  • Stadens entréer ska utformas med omsorg. Oavsett färdsätt skapar stadens entré det första intrycket. Bebyggelse som placeras invid stadens entréer ska därför hålla god arkitektonisk kvalitet. Av samma skäl kan vissa verksamheter till och med vara direkt olämpliga för dessa lägen.

Stadens kärnor

Med kärnor menar vi stadsdelscentrum eller andra områden i staden med handel, skola, hälso- och sjukvård, kultur- och fritidscentra och andra besöksintensiva eller samhällsviktiga funktioner. Det här är funktioner som är betydelsefulla för människors vardagsliv. Var de är belägna påverkar vårt rörelsemönster och möjligheterna att mötas i vardagen.

Kärnorna bidrar till att ge staden dess form och struktur. En flerkärnig struktur med välplacerade kärnor med god tillgång till kollektivtrafik bidrar till servicenärhet och mötesplatser för stadens invånare och dess besökare.

Vi pekar ut tre typer av kärnor i staden; stadskärnan tillsammans med de regionalt betydande handelsområdena Marieberg och Boglundsängen, större prioriterade befintliga och framtida stadsdelscentrum som har betydelse för en större del av staden, samt de mindre kärnor som har betydelse för den enskilda stadsdelen.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Stadskärnans roll som regional kärna för handel och offentlig, kommersiell och kulturell service ska stärkas. Marieberg och Boglundsängen utvecklas utifrån sina roller som stora handelsområden. Dessa markeras i kartan som regionala kärnor.
  • Som kommunala kärnor markeras i karta de befintliga och framtida platserna där det finns eller kommer att finnas stadsdelscentra som är viktiga för en större del av staden. Planeringen ska sträva efter att kärnorna ska innehålla många olika funktioner (arbetsplatser, handel, kommersiell och/eller offentlig service och mötesplatser), att de har god tillgänglighet och en mänsklig skala.
  • Lokala kärnor i kartan symboliserar mindre stadsdelscentrum, service eller mötesplatser som är viktiga inslag i den enskilda stadsdelen. Dessa funktioner ska beaktas i planeringen. De ska vara lättillgängliga för närboende.
  • Handel, kommersiell- och offentlig service och andra besöksintensiva funktioner ska i första hand lokaliseras i utpekade kärnor.
  • För att kunna nå stadens kärnor på ett hållbart sätt är det viktigt att de görs tillgängliga med gång-, cykel och kollektivtrafik. Det är av särskild vikt för de regionala och kommunala kärnorna som har stora upptagningsområden.

Stadens täthet

För att Örebro ska bli en mer sammanhängande stad med större närhet mellan dess invånare, innehåll och platser behöver staden bli tätare. Förutsättningarna för en tätare stad ser dock olika ut beroende på var i staden man är. Samtidigt är en strävan mot en tätare stad endast en av flera strategier som bidrar till att skapa en hållbar stadsutveckling och måste därför relateras till frågor om stadskvalitéer och -karaktärer. På övergripande nivå bör planeringen av staden Örebro förhålla sig till tre täthetsgrader, som översiktligt indikerar olika täthetsambitioner:

  • Täthetsgrad Hög: Stadsbygd som idag har hög täthet. Oftast består den befintliga bebyggelsen av sluten eller öppen kvartersstad huvudsakligen av byggnadshöjder på 3–6 våningar. Kompletteringar i befintlig stadsbygd syftar till att bibehålla denna täthet. Skala och karaktär avgörs beroende på plats och rumsligt sammanhang. Fram till 2040 kommer fler områden i staden att bestå av stadsbygd med mycket hög täthet, framför allt genom att centrala, äldre verksamhetsområden helt eller delvis byter karaktär och blir en del av innerstaden. I dessa områden kan det finnas förutsättningar för en högre höjdskala än i de befintliga delarna av innerstaden.
  • Täthetsgrad Medel: Stadsbygd som idag har medelhög täthet, framför allt bestående av flerbostads- och radhusstadsdelar med 2-4 våningar. Fram till 2040 kommer fler delar av staden att präglas av en högre täthet motsvarande denna, genom kontinuerliga kompletteringar i befintliga stadsdelar och tillkomst av nya. I befintliga och nytillkommande områden intill kollektivtrafikens stomnät, runt kärnor (viktiga stadsdelscentra, målpunkter, samhällsfunktioner) och längs huvudgator som bildar viktiga entréer in till innerstaden finns goda förutsättningar att skapa en tätare stad.
  • Täthetsgrad Låg: Stadsbygd som idag har en relativt låg täthet med stadsdelar som enbart eller till stor del består av friliggande enfamiljshus eller radhus. Även om tätheten även i framtiden kan förväntas vara lägre i dessa områden av staden eftersträvas ändå en effektiv markanvändning. Det innebär att stadsutveckling i dessa delar av staden, genom kompletteringar i stråk, strategiska eller centrala lägen i befintliga stadsdelar eller tillkomst av nya stadsdelar, bidrar till en sådan täthet att det ger förutsättning för utveckling av kollektivtrafik och service. Även i verksamhetsområden, där marken oftast används ineffektivt, ska bättre markutnyttjande eftersträvas.

Stadens arkitektur

Örebros arkitektur ska skapa en harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum. Med Örebros starka befolkningstillväxt ökar kraven på att staden ska rymma mer. Med en tätare stad växer kraven på vad arkitekturen ska åstadkomma.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Arkitekturen i Örebro ska uppfylla höga krav på kvalitet ur funktionell, teknisk, ekologisk och estetisk synvinkel, och samma krav bör omfatta allt byggande, som stadsbyggande, infrastruktur, enskilda byggnader, torg, gator och parker.
  • Arkitekturen ska bidra till ett bra samspel mellan intilliggande bebyggelse och landskap och skapa trivsamma, trygga, attraktiva och inbjudande miljöer i alla delar av staden.
  • Den befintliga bebyggelsen i Örebro har en lång historia och hur staden har utvecklats kan tydligt läsas i bebyggelsen. När staden utvecklas och kompletteras ska dess historiska utveckling och de karaktärer som präglar staden fortfarande vara tydliga och avläsbara.
  • Samhällets ökade krav på hållbarhet ska hanteras som en integrerad del i arkitekturen.
  • Förändringar i människors livsmönster och företags sätt att organisera sin verksamhet sker snabbt och ska rymmas i arkitekturen. Arkitekturen måste ha förmåga att omvandla eller skapa nya former av bostäder och arbetsplatser för att kunna tillfredsställa de behov som uppstår i framtiden.
  • Människors olika ekonomiska förutsättningar ska kunna mötas med god arkitektur oavsett priset på byggnaden.

Stadens sociala geografi och ett varierat bostadsutbud

Örebro har en blandad befolkning och en mångfald av boendemiljöer. Befolkningens socioekonomiska fördelning i staden är däremot ojämn, likaså stadsdelarnas innehåll och närhet till arbetsplatser, naturområden, parker och olika former av service. Som finns beskrivet i kapitel Utgångspunkter, avsnitt Vardagsliv är Örebro en boendesegregerad stad. En fungerande sammanhållen och funktionsblandad stad handlar därför om att dess invånare får likvärdig och jämställd tillgång till utemiljöer, service och annat utbud, att staden är trygg och säker för alla och att det är möjligt att bo kvar i den stadsdel man trivs i, trots olika socioekonomi. Staden bör inbjuda människor att mötas oavsett bakgrund och livssituation så att de kan ha ett väl fungerande vardagsliv tillsammans.

Bostadsbehovet ser olika ut för olika människor, bland annat beroende på om man bor ensam eller tillsammans med andra, om man är ung eller gammal, om man vill hyra eller äga sin bostad, om man har behov av stöd i sitt boende eller om man klarar sig själv. I Örebro kommun ska olika bostadsalternativ finnas i alla delar av staden. Bostäder ska finnas i olika storlekar, upplåtelseformer och prisklasser och kunna tillgodose särskilda behov. Med en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer i alla stadsdelar kan Örebro bli en mindre boendesegregerad stad, samtidigt som människor får möjlighet att bo kvar i sitt närområde i livets olika skeden.

Utifrån den prognostiserade befolkningsutvecklingen fram till 2040 kommer den största tillväxten ske i åldersgrupperna barn, unga och äldre över 80. Det innebär att tillkommande bostäder fram till 2040 behöver ha beredskap för dessa gruppers efterfrågan. Det finns många äldre som bor kvar i stora bostäder samtidigt som behovet av stora bostäder för barnfamiljer ökar. För att det befintliga bostadsbeståndet ska utnyttjas bättre behöver rörligheten på bostadsmarknaden öka. Ungdomar, äldre och nyanlända är grupper som växer där det samtidigt finns en betydande andel med låga inkomster. Därför är behovet av billiga bostäder stort.

En prognos för det framtida behovet av vård- och omsorgsboenden d.v.s. behovsprövade boenden för äldre med personal dygnet runt, anger ett behov av uppskattningsvis 750-800 platser fram till 2040. Dessutom behöver behov av bostäder med särskild service för människor med funktionsnedsättning tillgodoses.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Sammansättningen av människor i varje stadsdel eller tätort bör i högre grad än idag motsvara sammansättningen i hela kommunen (socioekonomiskt, åldersmässigt och etniskt). Detta kan åstadkommas på lång sikt genom att man i varje stadsdel verkar för en blandning av byggnadstyper och upplåtelseformer samt tillskapar arbetsplatser.
  • Kommunen ska i sin stadsplanering verka för att minimera fysiska och mentala barriärer mellan stadsdelar och områden i staden. Det gäller hur staden utformas vid exempelvis byggnation av nya stadsdelar, komplettering av befintliga stadsdelar, lokalisering av kommersiella och samhälleliga funktioner samt tillgängliggörande och utveckling av grönområden, fritids- och rekreationsområden.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunens ambition vara att fördela marken på ett sådant sätt att bostäderna får en blandning i såväl upplåtelseform som storlek och hustyp. Särskilt angeläget är det i stadsdelar med ensidig bostadsstruktur.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunens ambition vara att verka för tillkomst av nya bostäder med överkomliga hyror/rimlig prissättning.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunen beakta behovet av bostäder med inriktning mot särskilt stöd och service.
  • Nya stadsdelar och mindre kompletteringar i befintlig stadsbygd ska planeras för att underlätta flyttkedjor.
  • För att öka studenternas integration i staden är det önskvärt att bostäder för studenter skapas i flera olika stadsdelar.
  • I servicenära lägen med god kollektivtrafik ska nybyggnation av små lägenheter med god tillgänglighet prioriteras för att möta behoven hos den allt större gruppen äldre.
  • Seniorbostäder, det vill säga bostäder som är anpassade till äldre som är vid god hälsa och till största delen klarar sig själva, ska lokaliseras nära kollektivtrafik och service, gärna med närhet till grönområden.
  • Olika typer av vård- och omsorgsboenden, d.v.s. boenden för äldre med olika grad av vårdbehov, bör spridas över hela staden och kommunen. Rekreationsmöjligheter bör finnas i form av park eller mindre grönområde för utevistelse. För personal och besökare är det positivt om det finns tillgång till kollektivtrafik.
  • För att samhällets resurser ska nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler inom vård- och omsorg, till exempel samlokalisering av vård- och omsorgsbostäder med vårdcentral/närsjukvårdsenhet
  • Behandlingshem och boenden som kan ha behov av avskilda lägen ska spridas till olika delar av staden och kommunen.
  • Grupp- eller servicebostäder för människor med olika funktionsnedsättningar bör lokaliseras i anslutning till andra bostäder nära kollektivtrafik, och även spridas över hela staden och kommunen, för att möjliggöra valfrihet i boendet.

Se även Riktlinjer för bostadsförsörjning.

Specifika ställningstaganden

Innerstaden

Örebros innerstad utgörs av stadskärnans två sammanhängande delar, Södercity och Norrcity, samt de omkringliggande stadsdelarna Öster, Norr, Vasastan och Örnsro. Här finns miljöer som tydligt visar stadens historiska utveckling och fungerar som hela stadens mötesplats. I innerstadens närhet finns delar som med tiden kommer att förtätas och omgestaltas så att de blir en del av framtidens innerstad.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Stadskärnan ska vara tillgänglig som boende- och vistelsemiljö för människor med olika socioekonomisk, demografisk och etnisk bakgrund.
  • Stadskärnans offentliga rum, särskilt torgen, ska utgöra mötesplatser för människor och värnas från permanent bebyggelse.
  • Stadskärnan ska vara knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafikens resenärer.
  • I stadskärnan eftersträvas en bra balans mellan bostäder, handel och arbetsplatser, med publika lokaler i bottenvåningarna.
  • Stadskärnan ska kunna utvecklas för att skapa bra underlag för service, kommersiellt utbud och en mångfald av funktioner.
  • Stadskärnan ska ha ett utbud och en karaktär som gör den levande kvällstid och den ska fungera för evenemang året runt.
  • Riktlinjer för utformning av uteserveringar, cykelparkeringar, sittplatser, skyltar m.m. ska finnas och hållas aktuella.
  • Stadskärnan ska ha en extra god gestaltning och utformas och utvecklas med omsorg om dess unika historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Tillägg, förändringar, ombyggnader och tillkommande bebyggelse ska samspela med och respektera, snarare än att reducera, kvaliteter och värden i den befintliga bebyggelsen.
  • Nya tillägg ska spegla även 2000-talet och ge nya årsringar till innerstadens bebyggelse och på så vis fortsätter stadens historiska utvecklingsmönster.
  • Höga byggnader i den befintliga innerstaden måste utformas med högsta arkitektoniska klass och med extra hög medvetenhet om relationen till den befintliga bebyggelsen.
  • De huvudgator som passerar genom innerstaden ska omvandlas för att bättre passa in i innerstadens karaktär och funktioner.
  • I stadskärnan, innerstaden och innerstadsnära lägen bebyggs inte parker eller annan grönstruktur och stor varsamhet sker intill platser med vattenkontakt.
  • Innerstadens innergårdar är en viktig del i stadens grönstruktur och ska endast bebyggas i undantagsfall.
  • Centralt belägna, innerstadsnära verksamhetsområden, som exempelvis CV-området, Österplan samt delar av Aspholmen, Holmen och Tullängen, är idag kringbyggda av staden och behöver stegvis integreras med innerstaden. De behöver få en markanvändning, exploateringsgrad och stadsmässig karaktär, som är anpassad till deras centrala läge i staden och som gör dem mer levande under dygnets alla timmar, tryggare och sammantaget till en mer attraktiv stadsmiljö.
  • I omvandlingsområden är kommunen, med hänsyn tagen till viktiga kulturmiljövärden, positiv till ett friare förhållningssätt till skala, form och arkitektoniskt uttryck, än i andra delar av staden.
  • I innerstadsnära lägen kan nya höjdskalor växa fram om det sker i stråk, exempelvis längs med stora trafikrum eller där marken byter användning, samt vid strategiska platser.
  • I Örebro finns det flera stora trafikleder som leder in och ut från innerstaden. Dessa stråk är viktiga entréer in till innerstaden och behöver utvecklas mot ett mer stadsmässigt uttryck och anpassas för att rymma fler funktioner än idag.

Stadens befintliga stadsdelar

I Örebro finns en mångfald av stadsdelar. De skiljer sig åt bland annat utifrån

  • var de är lokaliserade i staden
  • vilken struktur, form och karaktär de har
  • vad de innehåller i form av bostäder, service, arbetsplatser, offentliga rum, parker, grönområden, kultur- och fritidsaktiviteter m.m.
  • vilken närhet de har till andra stadsdelar och stadens samlade offentliga och kommersiella serviceinnehåll samt stora arbetsplatsområden.

Många stadsdelar består uteslutande eller till stor del av en hustyp och upplåtelseform. Det gäller främst äldre byar och orter som vuxit in i staden, exempelvis Almby, Sörby, Adolfsberg och Lillån, och stadsdelar som har tillkommit under 1900-talet fram till 1970-talets mitt, exempelvis Älvtomta, Rynninge, Rosta, Lundby, Solhaga och Vivalla. Under de senaste fyrtio åren har flera nya stadsdelar med ett mer blandat bostadsinnehåll tillkommit, exempelvis Björkhaga, Ladugårdsängen och Rynningeåsen.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Nybyggnation längre från centrum ska främst lokaliseras till redan etablerade stadsdelar och orter samt längs starka stråk för busstrafiken eller där pendeltågstrafik är möjlig.
  • Kommunala och lokala kärnor ska stärkas med fler bostäder så att de kan erbjuda god service och bli knutpunkter för gång-, cykel- och kollektivtrafik.
  • Kompletteringar i befintliga stadsdelar ska bygga vidare på och stärka karaktärsdrag och kvaliteter i befintlig bebyggelse och stadsdelens struktur.
  • Stadsdelar som ligger nära varandra bör förbindas med hjälp av aktiviteter och mötesplatser, byggnader, gator, parker, etc., så att människor får tillfälle att mötas och staden blir mer sammanhängande och tät.
  • I stadsdelar med enhetlig hustyp och upplåtelseform är kommunen positiv till varsamma förändringar och kompletteringar som bidrar till en rumsligt mer sammanhållen och blandad stad.
  • Friliggande enfamiljshus kan utgöra en del i en komplettering i och intill befintlig stadsdel som domineras av flerbostadshus eller radhus, eftersom enfamiljshus där skulle bidra till en mer blandad stadsdel. På samma sätt kan flerbostadshus utgöra en del i kompletteringar av renodlade villastadsdelar.
  • Högre bebyggelse i befintliga stadsdelar uppförs huvudsakligen för att markera ett stadsdelscentra.

Nya stadsdelar

Örebro är sedan en tid tillbaka inne i en expansiv fas med högt bostadsbyggande och behov av att det byggs nya stadsdelar eller större kompletteringar. Läget i staden och intilliggande miljöer utgör viktiga utgångspunkter för hur den nya bebyggelsen ska utformas.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Örebros nytillkommande stadsdelar ska på övergripande nivå kännetecknas av att de bidrar till en mer sammanhållen stad med goda kopplingar till angränsande stadsdelar och till sin inre struktur av en mångfald av hustyper, bostadsstorlekar och upplåtelseformer.
  • Nya stadsdelar i centrala lägen ska ansluta till omgivningens karaktär, vilket oftast är en innerstadskaraktär.
  • Nya större områden som inte är lokaliserade i bra kollektivtrafiklägen måste planeras med sådan befolkningsstorlek och -täthet att kollektivtrafik kan byggas ut.
  • Blandning i hustyp, exempelvis med friliggande enfamiljshus och flerbostadshus, kan ske på kvartersnivå om de gestaltas med stor hänsyn tagen till varandra.
  • Grönska och olika möjligheter till rekreation som finns i eller intill nya stadsdelar är en stor tillgång och bidrar till dessa områdens karaktär. I utbyggnadsområden som omfattar skogsmark sker bebyggelseutveckling, där så är möjligt, integrerat med naturen.
  • Friliggande enfamiljshus uppförs inte i centrala lägen men kan vara ett inslag i nya mer perifera stadsdelar.
  • Det som byggs fram till år 2040 måste vara anpassat för framtida stadsutveckling i ett ännu längre tidsperspektiv, eller om staden skulle växa snabbare än vad prognoserna säger. Riktningar på stadens utveckling efter år 2040 illustreras som pilar i utvecklingsstrategikartan.

Stadens möte med landsbygden

Stadens närmaste omgivning är viktig för dess framtida tillväxt. I gränslandet mellan stad och land finns det därför stora behov av att hushålla med mark, samordna fysiska förhållanden och prioritera mellan motstående intressen. Dessa behov prövas lämpligast med planläggning, inte minst för att se till att vatten- och avloppsfrågor löses på ett samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt, och för att klargöra hur en fortsatt byggnation ska ske. Kommunens bedömning av frågor som framtida bebyggelsemönster, vägar, kollektivtrafik etc., måste ske samlat.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • I kartan visas den ungefärliga utsträckningen av det område som enligt kommunens uppfattning utgör stadens randzon, som berörs av stadens utveckling idag och i framtiden. Här kan detaljplaneläggning behövas innan utbyggnad.
  • På utvecklingsstrategikartan visas pilar som illustrerar huvudsakliga riktningar för stadens utveckling efter år 2040. Här kan man behöva invänta planläggning av ett större geografiskt område innan någon nybyggnation kan tillåtas.
  • På vissa platser i stadens närhet kan enstaka kompletteringar ske via förhandsbesked, om de förhåller sig väl till de ställningstaganden som finns för landsbygdens utveckling.
  • Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs som ska värnas. Jordbruksmark får därför endast bebyggas för att möta betydelsefulla samhällsintressen, då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk.

Läs mer om ställningstaganden för landsbygden här.

Senast uppdaterad: 14 november 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se