Meny

Örebro stad

Stadens karaktär och befolkningsutveckling

I kapitlet Utgångspunkter kan du läsa en inledning om stadens karaktär och om den förväntade befolkningsutvecklingen som gör att vi planerar för uppemot 20 000 nya bostäder och drygt 20 000 fler arbetsplatser i Örebro stad.

Strategier för en hållbart växande stad

  • Örebro är en stad med boendemiljöer med stor närhet till natur, parker, fritid, service, god kollektivtrafik och stadskärnan.
  • Örebro är en sammanhållen stad med stadsdelar som kompletterar varandra och stadsområden som sitter ihop.
  • Mötesplatser och fungerande vardagsliv i stadsdelarna skapas genom att tillkommande dagligvaruhandel, offentlig service, kultur- och fritidsaktiviteter etc. i stor utsträckning lokaliseras till vissa stråk och befintliga eller nya lokala centrum.
  • Örebros arkitektur ska skapa en harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum i hela staden, uppvisa en hänsyn till och förståelse för människors olika ekonomiska förutsättningar och livsmönster samt kännetecknas av höga hållbarhets- och kvalitetskrav.
  • För att Örebro ska vara en sammanhållen stad präglad av närhet behöver den vara en tätt växande stad i alla väderstreck.
  • Örebros innerstad kommer att växa genom omgestaltning av huvudgator, förtätning i befintlig stadsbygd och omvandling av centrala verksamhetsområden.
  • En utveckling mot en tätare stad måste ske med hänsyn till att det behövs ytor för att ta hand om ökade nederbördsmängder till följd av klimatförändringar.
  • Den befintliga bebyggelsen i Örebro har en lång historia och sätten som staden har utvecklats kan tydligt läsas i bebyggelsen. När staden utvecklas och kompletteras ska dess historiska utveckling och de karaktärer som präglar staden fortfarande vara tydliga och avläsbara.
  • För att säkerställa att staden växer och utvecklas enligt ovan behöver särskilt geografiskt och resursmässigt fokus ligga på utpekade utvecklingsområden. Här ryms en stor del av den befolkningsökning och de bostadsbehov som finns fram till år 2040. Dessa utvecklingsområden redovisas i utvecklingsstrategikartan.
  • Det som byggs fram till år 2040 måste vara anpassat för framtida stadsutveckling i ett ännu längre tidsperspektiv eller i händelse av att staden växer snabbare än vad prognoserna indikerar. Riktningar på stadens utveckling efter år 2040 illustreras som pilar i utvecklingsstrategikartan.
  • Örebros historiska stadskärna ska värnas och utvecklas på ett sätt så att förändringar blir positiva tillskott som förstärker den historiska dimensionen och utvecklar kulturmiljön.
  • Stadens kontakt med Hjälmarlandskapet ska värnas och utvecklas som fritids- och rekreationsområde som kommer alla till del.
  • Svartåns ringlande genom staden utgör ett av Örebros mest karaktäristiska och framträdande drag som ska fortsätta att värnas och utvecklas.

Utvecklingsområden i staden

För att säkerställa att staden växer och utvecklas enligt ovan behöver särskilt fokus läggas på utpekade utvecklingsområden. Här ryms en stor del av den befolkningsökning och det bostadsbehov som finns fram till år 2040.

  1. Området mellan universitetet, Sörbybacken, Glomman, Södra Ladugårdsskogen och Marieberg utvecklas med fler stadsdelar och kompletteringar som sammanbinder staden i denna del, cirka 13 000-17 000 invånare.
  2. Området mellan CV, Kartongbruket och Österplan utvecklas som ny innerstad, cirka 10 000-12 000 invånare.
  3. Området mellan Holmen, Boglundsängen, Vivalla, Lundby, Vallby och Lillån utvecklas med nya stadsdelar, kompletteringar och förändringar av befintlig markanvändning som sammanbinder denna del av staden samt med innerstaden, cirka 4 500-10 000 invånare.
  4. Området mellan Björkhaga, Västra Runnaby, Mellringe och Nyponlunden samt stråket längs Ekersvägen från Markbacken utvecklas med nya stadsdelar, kompletteringar och omgestaltade trafikrum, cirka 4 000-5 000 invånare.
  5. Området mellan Örnsro, Aspholmen och Gustavsvik kompletteras med fler bostäder som en del i utvecklingen av framtidens innerstad, cirka 2 000-4 000 invånare.
  6. Hovsta kompletteras med nya bostäder i samband med utbyggnad av ny pendeltågsstation, cirka 1 000-3 000 invånare.

Stadens täthet

För att Örebro ska bli en mer sammanhängande stad med större närhet mellan dess människor, innehåll och platser behöver den bli tätare. På övergripande nivå bör planeringen av staden förhålla sig till tre stadsbygdstyper med olika täthetsambition:

  1. Stadsbygd med mycket hög befolkningstäthet. Sluten eller öppen kvartersstad huvudsakligen bestående av byggnadshöjder på 4-7 våningar. Skala och karaktär avgörs beroende på plats och rumsligt sammanhang. Motsvarar tätheten i Örebros innerstad och Södra Ladugårdsängen.
  2. Stadsbygd med hög täthet i befintliga och nya stadsdelar i/intill prioriterade kollektivtrafikstråk, kärnor (viktiga stadsdelscentra, målpunkter, samhällsfunktioner, köpcentra) och längs huvudgator som bildar viktiga entréer in till innerstaden. Medför blandad bebyggelse till stor del bestående av olika former av flerbostadshus, i huvudsak 3-5 våningar med förekomst av enstaka högre och lägre bebyggelse. Skala och karaktär avgörs beroende på plats och rumsligt sammanhang. Motsvarar tätheten i nya stadsdelar som Södra Bettorp och Rynningeåsen.
  3. Tät stadsbygd: Kontinuerlig komplettering i befintlig stadsbygd och tillkomst av nya stadsdelar som ger förutsättning för utveckling av kollektivtrafik och service. Innebär blandad bebyggelsestruktur med i huvudsak tätare gruppbebyggelse (rad-, par-, kedje- och mindre flerbostadshus) i 2-4 våningar beroende på rumsligt sammanhang med förekomst av tätare och glesare bebyggelse. Skala och karaktär avgörs beroende på plats och rumsligt sammanhang. Motsvarar tätheten i nya stadsdelar som Södra Lindhult och Norra Ormesta.
Kartbild över täthet i Örebro stad

Täthetskarta Örebro stad. Tät prickighet=täthet 1, mellantät prickighet=täthet 2, gles prickighet=täthet 3. Nivåerna beskrivs i texten ovan. Klicka på bilden för att se den i större format.

Handlingsplan för stadens byggande

Handlingsplan för stadens byggande, som kommunen har tagit fram för att tydliggöra översiktsplanens ställningstaganden kring bland annat förtätning, blandning och utbyggnadsordning för nya stadsdelar, kompletteringar och verksamhetsområden, är en viktig vägledning i tolkningen av nedanstående ställningstaganden.

Läs dokumentet Handlingsplan för stadens byggande här.

Övergripande ställningstaganden

Stadens form och struktur

Enligt utvecklingsstrategin bör formen på Örebro stad vara tät och sammanhållen. Då minimeras avstånden mellan bostäder, offentlig och kommersiell service, arbetsplatser, grönområden, idrottsplatser m.m. Det innebär ökad tillgänglighet och minskade barriärer. Att kunna nå stor del av staden med gång och cykel är viktigt, liksom närhet till välutbyggd kollektivtrafik. Stadens form och struktur påverkar människors vardagsliv, förutsättningar för att mötas och tillgodogöra sig hela staden. Så skapar vi förutsättningar för en socialt och ekologiskt hållbar stad.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Geografiskt bör Örebro tätorts utbredning vara av sådan storlek att större delen av staden går att nå till fots eller med cykel.
  • Med de i kartan markerade utbyggnadsområdena visar kommunen vilka områden som man anser vara särskilt lämpliga att bebygga för olika ändamål. Det kan i vissa fall vara möjligt att bebygga även andra platser om de är förenliga med översiktsplanens övriga ställningstaganden.
  • Staden kan förtätas genom kompletteringsbebyggelse som inte är markerade i kartan, det vill säga med bostäder, arbetsplatser och andra strukturbildande funktioner. Möjligheten till kompletteringsbebyggelse bedöms från fall till fall. Hänsyn till starka allmänna intressen som anges i översiktsplanen såsom tillgång till friytor och grönstruktur utgör viktiga bedömningskriterier.
  • När staden kompletteras med ny bebyggelse ska det ske med hänsyn till platsspecifika förutsättningar, kulturmiljövärden, befintliga stadskaraktärer och -kvaliteter.
  • De flesta utpekade utbyggnadsområdena är lokaliserade i lägen med god kollektivtrafik. Nya områden som inte är lokaliserade i bra kollektivtrafiklägen måste planeras med sådan befolkningstäthet att kollektivtrafik kan byggas ut.
  • Bostadsområden som är isolerade ska byggas ihop med resten av staden med hjälp av byggnader, gator, parker och andra mötesplatser.
  • Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska dels anpassas till läget i staden och dess helhet, dels förhålla sig till bebyggelsemiljöer och landskapselement som finns på eller intill platsen.
  • Som en naturlig fortsättning på stadens utveckling kan den fortsätta växa på höjden. Skaländring ska primärt ske i områden där staden byter användning, d.v.s. i omvandlingsområden och längs större trafikrum.
  • Enstaka högre hus kan uppföras för att tydliggöra strategiska platser såsom stadsdelscentra och andra viktiga mål- och mötespunkter.
  • Nya områden ska ha högre stadsmässighet, d.v.s. efterlikna innerstadens bebyggelsekaraktär, kvartersstruktur och gatunät ju närmare centrum de är belägna.
  • Ineffektivt nyttjade ytor exempelvis längs gator och infarter kan bebyggas för att förtäta staden, alternativt nyttjas som park eller andra mötesplatser.
  • Kommunen är positiv till kompletteringar och nybyggnation som på ett hållbart och estetiskt tilltalande sätt förbättrar energiförsörjningen i linje med Örebros miljömål, exempelvis fastighetsanknutna anläggningar för sol- och vindkraft.
  • Stadens entréer ska utformas med omsorg. Oavsett färdsätt skapar stadens entré det första intrycket. Bebyggelse som placeras invid stadens entréer ska därför hålla god arkitektonisk kvalitet. Av samma skäl kan vissa verksamheter till och med vara direkt olämpliga för dessa lägen.

Stadens arkitektur

Örebros arkitektur ska skapa en harmonisk och väl fungerande helhet av byggnader, utemiljöer och mellanrum. Med Örebros starka befolkningstillväxt ökar kraven på att staden ska rymma mer. Med en tätare stad växer kraven på vad arkitekturen ska åstadkomma.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Arkitekturen i Örebro ska uppfylla höga krav på kvalitet ur funktionell, teknisk, ekologisk och estetisk synvinkel och samma krav bör omfatta allt byggande så som stadsbyggande, infrastruktur, enskilda byggnader, torg, gator och parker.
  • Arkitekturen ska bidra till ett bra samspel mellan intilliggande bebyggelse och landskap och skapa trivsamma, trygga, attraktiva och inbjudande miljöer i alla delar av staden.
  • Samhällets ökade krav på hållbarhet ska hanteras som en integrerad del i arkitekturen.
  • Förändringar i människors livsmönster sker snabbt och ska rymmas i arkitekturen, vilket bl.a. innebär att nya bostadstyper av hög arkitektonisk klass ska kunna tillfredsställa nya behov.
  • Människors olika ekonomiska förutsättningar ska kunna mötas med god arkitektur oavsett priset på byggnaden.

Stadens sociala geografi och ett varierat bostadsutbud

Örebro har en blandad befolkning och en mångfald av olika boendemiljöer. Befolkningens fördelning i staden är däremot ojämn, likaså stadsdelarnas innehåll och närhet till arbetsplatser, naturområden, parker och olika former av service. Som finns beskrivet i kapitel Utgångspunkter, avsnitt Vardagsliv är Örebro en boendesegregerad stad. En fungerande sammanhållen stad handlar därför om att dess invånare får likvärdig och jämställd tillgång till utemiljöer, service och annat utbud, att staden är trygg och säker för alla och att det är möjligt att bo kvar i den stadsdel man trivs i trots olika socioekonomi. Staden bör inbjuda människor att mötas oavsett bakgrund och livssituation så att de kan ha ett väl fungerande vardagsliv tillsammans.

Bostadsbehoven ser olika ut för olika människor, bl.a. beroende på om man bor ensam eller tillsammans med andra, om man är ung eller gammal, om man vill hyra eller äga sin bostad, om man har behov av stöd i sitt boende eller om man klarar sig själv. I Örebro kommun ska olika bostadsalternativ finnas i alla delar av staden. Bostäder ska finnas i olika storlekar, upplåtelseformer, prisklasser och kunna tillgodose särskilda behov. Med en blandning av bostäder kan vi få en stad som är mindre boendesegregerad.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Sammansättningen av människor i varje stadsdel eller tätort bör i högre grad än idag motsvara sammansättningen i hela kommunen (socioekonomisk, åldersmässigt och etniskt). Detta kan åstadkommas på lång sikt genom att man i varje stadsdel verkar för en blandning av byggnadstyper och upplåtelseformer samt tillskapar arbetsplatser.
  • Kommunen ska i sin stadsplanering verka för att minimera fysiska och mentala barriärer mellan stadsdelar och områden i staden. Det gäller hur staden utformas exempelvis vid byggnation av nya stadsdelar, komplettering av befintliga, lokalisering av kommersiella och samhälleliga funktioner samt tillgängliggörande och utveckling av grönområden, fritids- och rekreationsområden.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunens ambition vara att fördela marken på ett sådant sätt att bostäderna får en blandning i såväl upplåtelseform som storlek och hustyp. Särskilt angeläget är det i stadsdelar med ensidig bostadsstruktur.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunens ambition vara att verka för tillkomst av nya bostäder med överkomliga hyror/rimlig prissättning.
  • Nya stadsdelar och mindre kompletteringar i befintlig stadsbygd ska planeras för att underlätta flyttkedjor.
  • För att öka studenternas integration i staden är det önskvärt att bostäder för studenter skapas i flera olika stadsdelar.
  • I servicenära lägen med god kollektivtrafik ska nybyggnation av små lägenheter med god tillgänglighet prioriteras för att möta behoven hos den allt större gruppen äldre.
  • Seniorbostäder, det vill säga bostäder som är anpassade till äldre som är vid god hälsa och till största delen klarar sig själva, bör lokaliseras nära kollektivtrafik, med närhet till service och grönområden.
  • Olika typer av vårdboenden, d.v.s. boenden för äldre med olika grad av vårdbehov, bör spridas över hela staden och kommunen. Rekreationsmöjligheter bör finnas i form av park eller mindre grönområde för utevistelse. För anhöriga är det positivt om det finns tillgång till kollektivtrafik.
  • Behandlingshem och boenden som kan ha behov av ensliga lägen eller som kan upplevas som störande av omkringboende, ska spridas till olika delar av staden och kommunen.
  • Grupp- eller servicebostäder för människor med olika funktionsnedsättningar bör lokaliseras i anslutning till andra bostäder nära kollektivtrafik, och även spridas över hela staden och kommunen, för att möjliggöra valfrihet i boendet.

Se även kommunens Riktlinjer för bostadsförsörjning.

Specifika ställningstaganden

Innerstaden

Örebros innerstad utgörs av stadskärnans två sammanhängande delar, Södercity och Norrcity, samt de omkringliggande stadsdelarna Öster, Norr, Vasastan och Örnsro. Här finns miljöer som tydligt visar stadens historiska utveckling och fungerar som hela stadens mötesplats. I innerstadens närhet finns delar som med tiden kommer att förtätas och omgestaltas så att de blir en del av framtidens innerstad.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Stadskärnans offentliga rum, särskilt torgen, ska utgöra mötesplatser för människor och värnas från permanent bebyggelse.
  • Stadskärnan ska ha en extra god gestaltning och utformas och utvecklas med omsorg till stadskärnans unika historiska värden. Tillägg, förändringar och ombyggnader, liksom tillkommande bebyggelse ska samspela med och respektera, snarare än att reducera kvaliteter och värden i den befintliga bebyggelsen.
  • Nya tillägg ska spegla även 2000-talet och ge nya årsringar till innerstadens bebyggelse och på så vis fortsätter stadens historiska utvecklingsmönster.
  • Höga byggnader i stadskärnan och den befintliga innerstaden måste utformas med högsta arkitektoniska klass och med extra hög medvetenhet om relationen till den befintliga bebyggelsen.
  • Innerstadens innergårdar är en viktig del i stadens grönstruktur och ska endast bebyggas i undantagsfall.
  • I stadskärnan, innerstaden och innerstadsnära lägen bebyggs inte parker eller annan grönstruktur och stor varsamhet sker intill platser med vattenkontakt.
  • De huvudgator som passerar genom innerstaden ska omvandlas för att bättre passa in i innerstadens karaktär och funktioner.
  • Riktlinjer för utformning av uteserveringar, cykelparkeringar, sittplatser, skyltar m.m. ska finnas och hållas aktuella.
  • I stadskärnan eftersträvas en bra balans mellan bostäder, handel och arbetsplatser med publika lokaler i bottenvåningarna.
  • Stadskärnan ska kunna utvecklas för att skapa bra underlag för service, kommersiellt utbud och en mångfald av funktioner.
  • Stadskärnan ska ha en levande kvällsekonomi och fungera för evenemang året runt.
  • Stadskärnan ska vara knutpunkt för gående, cyklister och kollektivtrafikens resenärer.
  • Stadskärnan ska vara tillgänglig som boende- och vistelsemiljö för människor med olika socioekonomisk, demografisk och etnisk bakgrund.
  • I innerstadsnära lägen kan nya höjdskalor växa fram om det sker i stråk, exempelvis längs med stora trafikrum eller där marken byter användning samt vid strategiska platser.
  • I Örebro finns det flera stora trafikleder som leder in och ut från innerstaden. Dessa stråk är viktiga entréer in till innerstaden och behöver utvecklas mot ett mer stadsmässigt uttryck och anpassas för att rymma fler funktioner än idag.
  • Centralt belägna, innerstadsnära verksamhetsområden, som exempelvis CV-området, Österplan samt delar av Aspholmen, Holmen och Tullängen, är idag kringbyggda av staden och behöver stegvis integreras med innerstaden och få en markanvändning, högre exploateringsgrad och stadsmässig karaktär som är anpassad till deras centrala läge i staden.
  • Centralt belägna verksamhetsområden ska fortsatt ha en inriktning mot arbetsplatser, men kompletteras med bostäder och andra funktioner (handel, service, fritidsutbud) som gör dem mer levande under dygnets alla timmar, tryggare och sammantaget till en mer attraktiv stadsmiljö.
  • I omvandlingsområden är kommunen, givet hänsyn till viktiga kulturmiljövärden, positiv till ett friare förhållningssätt med avseende på skala, form och arkitektoniskt uttryck än i andra delar av staden.

Stadens befintliga stadsdelar

I Örebro finns en mångfald av stadsdelar. De skiljer sig åt bl.a. utifrån var de är lokaliserade i staden, vilken struktur, form och karaktär de har, vad de innehåller i form av bostäder, service, arbetsplatser, offentliga rum, parker, grönområden, kultur- och fritidsaktiviteter m.m., samt inte minst vilken närhet till andra stadsdelar och stadens samlade offentliga och kommersiella serviceinnehåll samt stora arbetsplatsområden de har. Många stadsdelar består uteslutande eller till stor del av en hustyp och upplåtelseform. Det gäller främst äldre byar och orter som vuxit in i staden, exempelvis Almby, Sörby, Adolfsberg och Lillån, och stadsdelar som har tillkommit under 1900-talet fram till 1970-talets mitt, exempelvis Älvtomta, Rynninge, Rosta, Lundby, Solhaga och Vivalla. Under de senaste 40 åren har flera nya stadsdelar med ett mer blandat bostadsinnehåll tillkommit, exempelvis Björkhaga, Ladugårdsängen och Rynningeåsen.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Nybyggnation längre från centrum ska främst lokaliseras till redan etablerade stadsdelar, orter och längs starka stråk för busstrafiken eller där pendeltågstrafik är möjlig.
  • Kommunala och lokala kärnor ska stärkas med fler bostäder så att de kan erbjuda god service och bli knutpunkter för gång-, cykel och kollektivtrafik.
  • Kompletteringar i befintliga stadsdelar ska bygga vidare på och stärka karaktärsdrag och kvaliteter i befintlig bebyggelse och stadsdelens struktur.
  • Stadsdelar som ligger nära varandra bör förbindas med hjälp av aktiviteter och mötesplatser, byggnader, gator, parker, etc. så att människor får tillfälle att mötas och att staden blir mer sammanhängande och tät.
  • I stadsdelar med enhetlig hustyp och upplåtelseform är kommunen positiv till varsamma förändringar och kompletteringar som bidrar till en rumsligt mer sammanhållen och blandad stad.
  • Friliggande enfamiljshus kan utgöra en viktig del i en komplettering i befintlig stadsdel som domineras av flerbostadshus eller radhus, eftersom enfamiljshus där skulle bidra till en mer blandad stadsdel.
  • Högre bebyggelse i befintliga stadsdelar uppförs huvudsakligen för att markera ett stadsdelscentra.

Nya stadsdelar

Örebro är sedan en tid tillbaka inne i en expansiv fas med högt bostadsbyggande och behov av att det byggs nya stadsdelar eller större kompletteringar. Läget i staden och intilliggande miljöer utgör viktiga utgångspunkter för hur den nya bebyggelsen ska utformas.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Örebros nytillkommande stadsdelar ska på övergripande nivå kännetecknas av att de bidrar till en mer sammanhållen stad och till sin inre struktur av en mångfald av hustyper, bostadsstorlekar och upplåtelseformer.
  • Nya stadsdelar i centrala lägen ska ansluta till den karaktär som finns i omgivningen, vilket oftast är en innerstadskaraktär.
  • Nya stadsdelar i stadens mer perifera delar ska kännetecknas av en småstadskaraktär eller tät trädgårdsstad med hänsyn till omkringliggande befintliga stadsdelar och den stadsnära landsbygden.
  • Blandning i hustyp sker på stadsdelsnivå snarare än inom kvarteret i nya stadsdelar eller större kompletteringar. Friliggande enfamiljshus och flerbostadshus kan blandas på kvartersnivå endast om de gestaltas med stor hänsyn tagen till varandra.
  • Grönska och olika möjligheter till rekreation som finns i eller intill nya stadsdelar är en stor tillgång och bidrar till dessa områdens karaktär.
  • Nya stadsdelar och kompletteringar som inte är lokaliserade i bra kollektivtrafiklägen måste planeras med sådan befolkningstäthet att kollektivtrafik kan byggas ut, särskilt i de fall där det är naturligt att förlänga kapacitetsstark kollektivtrafik.

Stadens möte med landsbygden

Stadens närmaste omgivning är viktig för dess framtida tillväxt. I gränslanden mellan stad och land finns det därför stora behov av att hushålla med mark, samordna fysiska förhållanden och prioritera mellan motstående intressen. Dessa behov prövas lämpligast med planläggning, inte minst för att se till att vatten- och avloppsfrågor löses på ett samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt och för att klargöra hur en fortsatt byggnation ska ske. Kommunens bedömning av frågor som framtida bebyggelsemönster, vägar, kollektivtrafik etc. måste ske samlat. På vissa platser i stadens närhet kan enstaka kompletteringar ske via förhandsbesked om de förhåller sig väl till de ställningstaganden som finns för landsbygdens utveckling.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • På utvecklingsstrategikartan visas pilar som illustrerar huvudsakliga områden för stadens utveckling efter år 2040. Här medges byggnation i nuläget endast i undantagsfall.
  • Mellan staden och kommunens mindre tätorter finns stråk där bebyggelse med fördel kan utvecklas enligt de ställningstaganden som finns för landsbygdsstråken.
  • Vissa stadsnära områden med starkt bebyggelsetryck kan kommunen behöva ta fram en helhetsbild för som beskriver hur området bör utvecklas.
  • Platser i stadens närhet som inte omfattas av utbyggnadsområden eller utvecklingsstråk får endast kompletteras med enstaka bostadshus i enlighet med de ställningstaganden som finns för bebyggelseutveckling på landsbygden.

Läs mer om ställningstaganden för landsbygden här.

Senast uppdaterad: 5 maj 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se