Meny
  • Start
  • / Mindre tätorter och landsbygd

Mindre tätorter och landsbygd

Observera att det finns fler kartskikt att tända under rubriken Ta hänsyn till i kartmenyn!

Boendemöjligheter på Örebros landsbygd

Det finns många olika motiv och drivkrafter till att bosätta sig i en mindre tätort eller på landsbygden. Dessa utgår ofta från en kombination av vad platser erbjuder och människors livsstil och önskemål om boendemöjligheter, men kan också handla om att kunna bo och verka på samma plats, som jord- och skogsbrukaren gör. Landsbygden kan erbjuda tystnad, öppna siktlinjer, närhet till natur och vattenkontakt, och uppfattas av många som attraktiva boendemiljöer. För många utgör den lilla byn eller orten ett uppskattat och tryggt sammanhang, medan andra söker platser med få grannar. Ibland spelar landskapets, ortens, byns eller det enskilda husets karaktär en stor roll, ibland inte.

Närhet till fritidsaktiviteter som ridning, golf eller fiske, eller möjlighet till odling eller djurhållning, är faktorer som är viktiga för många i valet av boplats. Andra väljer landsbygden eller den mindre orten av ekonomiska skäl eftersom bostads- och tomtpriserna oftast är lägre där än inne i staden. Att kunna bo i en villa på en större tomt eller på en gård gör landsbygden och mindre tätorter till ett attraktivt alternativ. Det finns även många som återvänder till sin barndoms hembygd efter att ha utbildat sig, etablerat sig på arbetsmarknaden och bildat familj. Många äldre som är rotade på landsbygden eller i de mindre tätorterna vill fortsätta bo kvar i sin bygd även när behovet av vård och omsorg tilltar. Dessa behov och önskemål behöver beaktas för att hela kommunens ska växa och vara attraktiv.

En stadsnära landsbygd

Örebro kommuns landsbygd är till övervägande del en stadsnära landsbygd. Det innebär att det finns ”lantliga” boendemöjligheter med stor närhet till den stora staden och dess kommersiella och kulturella utbud, starka arbetsmarknad och välutbyggda offentliga serviceutbud. Det innebär också att det finns många ”urbana” boendemiljöer med stor närhet till de upplevelselandskap, utflyktsmål, fritids- och kulturaktiviteter som landsbygden erbjuder. Genom hur människor rör sig i sin vardag mellan hem, arbete, handel, service och fritidsaktiviteter, vävs stad och land samman i stadsnära landsbygder.

I Örebro kommun finns således ett ömsesidigt beroende och växelverkan mellan den stora staden, de mindre orterna och landsbygden däromkring. För att stärka denna helhet är det viktigt att det finns goda förbindelser mellan stad, mindre tätorter och landsbygd samt vidare ut i regionen. Denna helhet innebär också att stadens, de mindre orternas och landsbygdens möjligheter och utmaningar hänger samman.

Befolkningsutvecklingen i ett historiskt perspektiv

Fram till mitten av 1900-talet minskade befolkningen på Örebros landsbygd och i de flesta av de mindre orterna, orsakad av urbaniserings- och industrialiseringsprocesserna som förflyttade människor från dessa områden till arbete och boende i staden. Under 1960-talet förändrades dessa mönster genom att orter i städers närhet började växa och utvecklas igen, framför allt genom att fler hushåll skaffade bil och kunde pendla. Så skedde också runt Örebro med kraftig tillväxt i exempelvis Stora Mellösa, Vintrosa och Hovsta.

Dessa mönster har överlag bestått fram till idag, men dagens tillväxtorter och växande landsbygder är generellt sett belägna ännu närmare staden, med god tillgänglighet till staden eller i sjönära miljöer, samtidigt som flera av de tidigare tillväxtorternas utveckling stannat av.

För en fortsatt god utveckling på Örebros landsbygd är det viktigt att växande landsbygd och orter kan fortsätta att utvecklas med fler bostäder, på ett sätt som säkerställer en fortsatt attraktiv landskapsbild och viktiga hållbarhetsaspekter. Samtidigt behöver krympande och stillastående orter förutsättningar att kunna växa. Befolkningsunderlaget är avgörande för tillgång till såväl kommersiell som samhällsfinansierad service.

Framtidens befolkningsutveckling

Hur framtidens befolkningsutveckling i kommunens mindre orter och landsbygd kommer att se ut är svårt att förutse. Närheten till en stor stad med växande befolkning och arbetsmarknad kommer säkerligen fortsätta att vara en lika viktig faktor de kommande tjugofem åren. Följer framtidens utveckling de senaste femton årens utvecklingsmönster, kommer orterna och landsbygderna närmast Örebro att växa mest, samtidigt som mer perifera delar kan riskera att stå stilla eller krympa.

Om staden Örebro fortsätter att växa som under den senaste tioårsperioden, kan gränserna för den växande landsbygden komma att flyttas längre och längre ut från staden. Därför är det viktigt med goda utbyggnadsmöjligheter i kommunens mindre tätorter och en tydlighet i var de hållbara förutsättningarna finns för boende på landsbygden utanför. På tjugofem års sikt kan det behövas 2000-5000 fler bostäder fördelat på olika bostadstyper och upplåtelseformer på Örebro kommuns landsbygd, varav merparten kan rymmas inom befintliga tätorter.

Strategiska utgångspunkter för en hållbart växande landsbygd

  • De mindre tätorterna och landsbygden ingår i en geografisk och funktionell helhet tillsammans med staden och övriga regionen. Den geografiska och funktionella helheten ska stärkas för en fortsatt god utveckling på Örebro kommuns landsbygd.
  • Befolkningsunderlaget är avgörande för tillgång till såväl kommersiell som samhällsfinansierad service, särskilt utanför staden. Där förutsättningarna för serviceutveckling är som störst bör förutsättningar för ökat befolkningsunderlag tillskapas (genom bland annat goda planförutsättningar för byggande).
  • Närhet till god kollektivtrafik, handel, kommersiell och offentlig service samt möjligheter till lokalt kvarboende är viktiga utgångspunkter för ett hållbart boende på landsbygd och mindre tätorter.
  • Olika behov och önskemål för boende behöver beaktas för att hela kommunens ska växa och vara attraktiv.
  • Friliggande enfamiljshus är en viktig hustyp för utvecklingen av kommunens mindre tätorter, småorter och övrig landsbygd.
  • Bebyggelseutveckling på landsbygden ska eftersträva en attraktiv landskapsbild, d.v.s. tillvarata landskapets befintliga värde och karaktär, och vara förenlig med viktiga hållbarhetsaspekter.
  • En utveckling av landsbygden i Örebro kommun inkluderar ett bevarande av dess jordbruksmarker.
Strategi för bebyggelseutvecklingen i kommunen

Strategi för bebyggelseutvecklingen i kommunen

Landsbygdsprogram för Örebro kommun

Landsbygdsprogram för Örebro kommun, som kommunen har tagit fram för att samla kommunens strategiska arbete med landsbygden, ger ett komplement till de strategier och ställningstaganden som presenteras i översiktsplanen.

Läs dokumentet Landsbygdsprogram för Örebro kommun här

Övergripande ställningstaganden för mindre tätorter och landsbygden

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Ny bebyggelse utanför tätorten Örebro ska i första hand lokaliseras till landsbygdens kommunala kärnor (d.v.s. till de prioriterade tätorterna Hovsta, Garphyttan, Vintrosa, Odensbacken, Stora Mellösa och Glanshammar), till mindre tätorter och småorter som är viktiga i sin bygd (lokala kärnor) och till utpekade utvecklingsområden.
  • För att stärka landsbygdsområden med stagnerande befolkningsutveckling är kommunen positiv till att ta fram s.k. LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) för utveckling av bostäder vid kommunala och lokala kärnor som har vattenkontakt. En utredning av LIS-områden bör tas fram för Hampetorp, Odensbacken, Kilsmo, Brevens bruk och eventuellt Järle.
  • Kulturhistoriska värden i bebyggelsen och landskapet ska tillvaratas när landsbygden och de mindre tätorterna utvecklas.
  • Ny bebyggelse på landsbygden ska anpassas till terräng- och naturförhållanden samt till platsens kulturmiljövärden. Bebyggelse i jordbrukslandskapet har historiskt placerats i höjdlägen på mark som ur odlingssynpunkt har ett mindre värde och i randzonen mellan skogs- och odlingslandskap.
  • Nya byggnader bör gestaltningsmässigt anpassas till befintlig bebyggelse och lokal byggnadstradition med avseende på byggnadsform, material och färg.
  • Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs som ska värnas. Jordbruksmark får endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen, då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk.
  • För en långsiktigt hållbar utveckling krävs att ny bebyggelse lokaliseras där goda förutsättningar finns för en säker dricksvattenförsörjning och där avlopp kan hanteras på ett bra sätt.
  • Kommunen ska verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter i landsbygdsområden utanför kommunens orter.
  • Mindre delar av de mycket stora våtmarksarealer som före Hjälmarens sjösänkning präglade slätten bör återskapas, för att minska näringsläckaget och för att minska översvämningsrisken nedströms.
  • Kommunen ska i samverkan med Trafikverket och Region Örebro Län verka för att fler regionala cykelbanor byggs i och mellan mindre tätorter samt mellan mindre tätorter och Örebro, i syfte att i större utsträckning gynna arbets- och skolpendling samt fritidsresor med cykel.
  • Kommunen ska i samverkan med Region Örebro Län utreda strategiska platser för pendlarparkering, för byte mellan bil, kollektivtrafik och cykel, bland annat i de kommunala kärnorna och i andra viktiga bytespunkter på landsbygden.

Specifika ställningstaganden

Kommunala kärnor (prioriterade tätorter)

I Örebro kommun finns sex tätorter som utifrån sitt serviceinnehåll, storlek och läge i kommunen är särskilt viktiga för utvecklingen i och vardagslivet för människor i sin del av kommunen. Dessa är Hovsta, Garphyttan, Vintrosa, Odensbacken, Stora Mellösa och Glanshammar. Funktionen som kärna innebär att de är eller har stor potential att bli samlingspunkter för offentlig och kommersiell service vid sidan om Örebro tätort, viktiga som lokala mötesplatser i ett större omland, starka kollektivtrafiknoder för förbindelser till/från Örebro och viktiga för människors möjligheter att, oavsett ålder och socioekonomi, bo kvar i sin hembygd. Därutöver är de viktiga platser för in- och återflyttning till landsbygden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • I kommunens prioriterade tätorter är centrumen viktiga mötesplatser och samlande för ett större omland. Handel och servicefunktioner ska så långt som det är möjligt samlas i eller kring orternas centrum.
  • Kommunens prioriterade tätorter ska ha ett blandat bostadsutbud med avseende på hustyp, upplåtelseform och bostadsstorlek. Fler radhus och flerbostadshus med hyres- och bostadsrätt behövs liksom fler mindre bostadsstorlekar. Byggbara tomter som bidrar till ett diversifierat bostadsutbud ska alltid finnas i Örebro kommuns prioriterade tätorter.
  • På landsbygden bör bostäder för särskilda grupper, exempelvis olika typer av vård- och omsorgsboenden för äldre med olika grad av vårdbehov, eller grupp- eller servicebostäder för människor med olika funktionsnedsättningar, i första hand lokaliseras i de kommunala kärnorna (prioriterade tätorter) och i andra hand i lokala kärnor, i anslutning till andra bostäder och med tillgång till kollektivtrafik.
  • De prioriterade tätorterna kan bli ett attraktivare boendealternativ till staden om nya större tillägg med bostäder och boendemiljöer huvudsakligen utformas utifrån den karaktär och prägel som kännetecknar varje enskild ort och de landskap som omger dem.
  • En strategiskt viktig hustyp för utvecklingen av de prioriterade tätorterna är det friliggande enfamiljshuset, som där kan få ta stor plats.
  • De prioriterade tätorterna kan bli ett attraktivare boendealternativ till staden om småhustomterna är större. Tomtstorlekarna i prioriterade tätorter ska därför tillåtas vara större än i staden.
  • Detaljplaner som säkerställer en utveckling enligt ställningstagandena ovan ska finnas. Det ger orten möjlighet att växa, vilket i sin tur skapar ökade förutsättningar för förbättrad offentlig och kommersiell service samt utökad kollektivtrafik.
  • Behovet av en mer blandad bostadsstruktur är viktig i alla prioriterade tätorter, men av särskild vikt i Odensbacken och Stora Mellösa utifrån deras roll som kommunala kärnor i det vidsträckta Östernärke.
  • Tätorternas lättillgängliga grön- och naturområden och promenadstigar värnas och utvecklas för att tillgodose behovet av motion och rekreation, lek, naturupplevelser, mötesplatser och fritidsaktiviteter.
  • Hovstas roll som kommunal kärna hänger starkt ihop med utvecklingen av en pendeltågstation och den framväxt av service som den kan medföra och som då kommer invånarna både på orten och i omgivande landsbygder till del.

Viktiga orter i sin bygd (lokala kärnor)

I Örebro kommun finns många mindre tätorter och småorter som är viktiga i sin bygd, för att de har ett visst serviceinnehåll, utvecklat föreningsliv eller för att de har en historia av att vara samlande punkter. Oftast är de lokaliserade i eller intill kollektivtrafiklinjer samt utbyggda eller planerade gång- och cykelbanor, som binder samman staden med de kommunala kärnorna. Asker, Ekeby-Almby, Hampetorp, Kilsmo, Latorp, Norra Bro och Ölmbrotorp samt småorterna Almbro, Brevens Bruk, Ervalla, Järle, Närkes Kil, Rinkaby och Tysslinge by räknas här som lokala kärnor på kommunens landsbygd. De ska ges fortsatta möjligheter att växa för att skapa förutsättningar för bibehållet eller utvecklat serviceinnehåll samt kollektivtrafik. Vissa av dem kan med tiden utvecklas till kommunala kärnor, medan mindre byar kan växa fram och bli lokala kärnor. Ekeby-Almby och Norra Bro är mindre tätorter som har stor närhet till Örebro och påverkas påtagligt av stadens utveckling. De tidigare tätorterna Marieberg och Mosås har under senare tid vuxit in och blivit en del av staden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • De lokala kärnorna ska ges fortsatta möjligheter att växa.
  • Samhällsservice bör så långt som det är möjligt samlas centralt i orterna.
  • Lokala kärnor kan bli ett attraktivare boendealternativ till staden om nya större tillägg med bostäder och boendemiljöer huvudsakligen utformas utifrån den karaktär och prägel som kännetecknar varje enskild ort och de landskap som omger dem.
  • De lokala kärnorna kan bli ett attraktivare boendealternativ till staden om småhustomterna är större. Tomtstorlekarna i prioriterade orter/starka kärnor ska därför tillåtas vara större än i staden.
  • I de lokala kärnor som räknas som tätorter finns utbyggnadsområden som är särskilt lämpliga för bebyggelseutveckling markerade i kartan.

Landsbygdens utvecklingsområden

Många människor efterfrågor att bo i landsbygdsmiljöer utanför staden och de mindre tätorterna, men gärna i deras närhet. Det kan handla om att bo i en mindre by eller fritt i landskapet, i ett befintligt eller nybyggt hus. Vissa delar av Örebros landsbygd kan vara särskilt lämpliga för nytillkommande bebyggelse. Dessa områden markeras som utvecklingsområden i kartan. Här kan en lantlig boendemiljö kombineras med ett varierat, trafiksäkert och hållbart vardagsresande till arbete, handel, service och fritidsaktiviteter. Om fler människor bor i dessa områden stärks befolkningsunderlaget för förbättrad kollektivtrafik och service.

Det ska i dessa områden vara möjligt att gå direkt till att bedöma förutsättningarna på plats såsom landskapsbild, natur- och kulturvärden, jordbruksmark, vatten och avlopp för att avgöra om byggnation kan ske eller inte.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Ny bebyggelse utanför de kommunala och lokala kärnorna ska primärt lokaliseras i utvecklingsområden utifrån de ställningstaganden kring gestaltning, anpassning till landskapet och jordbruksmark som redovisas tidigare i kapitlet.
  • I utvecklingsområden kan nya by- och ortsbildningar få växa fram, särskilt i lägen med stor närhet till kommunala kärnor eller kollektivtrafikens hållplatser.
  • Frågan om byggnation kan, om det är lämpligt, prövas direkt i förhandsbesked och bygglov. Om det blir större by- och ortsbildningar kan planläggning ofta behövas.
  • Kommunen kommer som regel inte aktivt att initiera planläggning och exploatering i utvecklingsområden annat än i eller i direkt anslutning till tätorter, utan överlåter det till privata initiativ.
  • I utvecklingsområden anser kommunen att gång- och cykelvägar bör tillskapas mellan kommunala och lokala kärnor och Örebro tätort för att möjliggöra för trafiksäkra och trygga sätt att röra sig till målpunkter inom områdena.
  • Vid planläggning och lovgivning ska gång- och cykelvägars markanspråk tillgodoses.
  • Kommunens planeringsinriktning ska vara att eventuella nya utbyggnadsområden för kommunalt vatten och avlopp på landsbygden i första hand bör tillkomma i utvecklingsområdena.
  • Omvandling till åretruntboende i fritidshusområden kan vara lämpligt om de är lokaliserade intill tätorter och i utvecklingsområden.

Landsbygdens utveckling utanför kärnor och utvecklingsområden

I lägen utanför kommunens kommunala kärnor (prioriterade tätorter), viktiga orter i sin bygd (lokala kärnor) och utpekade utvecklingsområden är avstånden till service och kollektivtrafik ofta långa. Här kommer inte kommunen att prioritera bebyggelseutveckling eller att verka för utbyggd service eller nya cykelvägar. För den enskilde finns dock platser i dessa områden som kan uppskattas och fungera väl.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Utanför kommunala och lokala kärnor samt utpekade utvecklingsområden sker kompletteringar med 1-2 nya bostadshus utifrån de ställningstaganden kring gestaltning, anpassning till landskapet och jordbruksmark som redovisas tidigare i kapitlet.
  • Kompletteringar med fler än 1-2 bostäder kräver utredning och att konsekvensanalys genomförs utifrån ett helhetsperspektiv. Utredningen ska exempelvis beakta läget i kommunen, förutsättningar för ett hållbart vardagsresande, närhet och tillgänglighet till service, samhällsekonomiska konsekvenser, tidigare förfrågningar i området, som måste bedömas tillsammans med de förutsättningar som ges på plats såsom landskapsbild, jordbruksmark, natur- och kulturvärden, vatten och avlopp.
  • I områden med konstaterat högt bebyggelsetryck kan kommunen behöva ta fram en fördjupning av översiktsplanen eller liknande för att kunna styra mot en hållbar bebyggelsestruktur.
  • Landsbygden sydöst om Örebro, runt Stortorp, Norrbyås, Almbro och Norra Bro, har under senare år genomgått en expansiv bebyggelseutveckling och kommunen behöver därför ta fram en helhetsbild för hur området kan utvecklas i framtiden.
  • Kommunen är positiv till att ta fram s.k. LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) med inriktning mot fritid och turism. En utredning för att ta fram specifika områden bör göras. Förslag på platser som bör undersökas är Ässön och Vinön.

Senast uppdaterad: 14 november 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se