Meny
  • Start
  • / Mindre tätorter och landsbygd

Mindre tätorter och landsbygd

Boendemöjligheter på Örebros landsbygd

Det finns många olika motiv bakom och drivkrafter till att bosätta sig i en mindre tätort eller på landsbygden. Dessa utgår ofta från en kombination av platsers egenskaper och människors livsstil och önskemål om boendemöjligheter, men kan också handla om att bo och verka på samma plats så som jord- och skogsbrukaren gör. Landsbygdens många platser som erbjuder tystnad, öppna siktlinjer, närhet till natur och vattenkontakt uppfattas av många som attraktiva boendemiljöer. För många utgör den lilla byn eller orten ett uppskattat och tryggt sammanhang medan andra söker platser med få grannar.

Närhet till fritidsaktiviteter så som ridning, golf eller fiske, eller möjlighet till odling/självhushållning eller djurhållning är faktorer som är viktiga för många i valet av boplats. Andra väljer landsbygden eller den mindre orten av ekonomiska skäl eftersom bostads- och tomtpriserna oftast är lägre där än inne i staden, antingen som en utträngningseffekt eller medveten prioritering. Att kunna bo i en befintlig eller nybyggd villa på en större tomt eller på en (mindre) gård är andra önskemål som gör landsbygden och mindre tätorter till ett attraktivt alternativ. Slutligen finns det många som återvänder till sin barndoms hembygd efter att ha utbildat sig, etablerat sig på arbetsmarknaden och bildat familj. Dessa behov och önskemål behöver beaktas för att hela kommunens ska växa och vara attraktiv.

En stadsnära landsbygd

Örebro kommuns landsbygd inklusive dess mindre tätorter är till övervägande del en stadsnära landsbygd. Det innebär att det finns ”lantliga” boendemöjligheter med stor närhet till den stora staden och dess kommersiella och kulturella utbud, starka arbetsmarknad och välutbyggda offentliga serviceutbud. Det innebär också att det finns många ”urbana” boendemiljöer med stor närhet till de upplevelselandskap, utflyktsmål, fritids- och kulturaktiviteter som landsbygden erbjuder.

I Örebro kommun finns således ett ömsesidigt beroende och växelverkan mellan den stora staden, de mindre orterna och landsbygderna däromkring. För att stärka denna helhet är det viktigt att det finns starka förbindelser och kopplingar mellan stad, mindre tätorter och landsbygd samt vidare ut i regionen. Denna helhet innebär också att det som är stadens respektive de mindre orternas och landsbygdens möjligheter och utmaningar hänger samman.

Befolkningsutvecklingen i ett historiskt perspektiv

Fram till mitten av 1900-talet minskade befolkningen på Örebros landsbygd och i de flesta av de mindre orterna, orsakad av urbaniserings- och industrialiseringsprocesserna som förflyttade människor från landsbygden till arbete och boende i staden. Under 1960-talet förändrades dessa mönster genom att orter i städers närhet började växa och utvecklas igen, framför allt genom att fler hushåll skaffade bil och kunde pendla. Så skedde också runt Örebro med kraftig tillväxt i exempelvis Stora Mellösa, Vintrosa och Hovsta.

Dessa mönster har överlag bestått fram till idag, men dagens tillväxtorter och växande landsbygder är generellt sett belägna ännu närmare staden och längs viktiga kommunikationsstråk eller i sjönära miljöer samtidigt som flera av de tidigare tillväxtorterna har en mer stillastående utveckling.

För en fortsatt god utveckling på Örebros landsbygd är det viktigt att växande landsbygder och orter kan fortsätta att utvecklas med fler bostäder, på ett sätt som säkerställer en fortsatt attraktiv landskapsbild och viktiga hållbarhetsaspekter, men också att krympande och stillastående orter ska ha förutsättningar att kunna växa. Befolkningsunderlaget är avgörande för tillgång till såväl kommersiell som samhällsfinansierad service.

Framtidens befolkningsutveckling

Hur framtidens befolkningsutveckling i kommunens mindre orter och landsbygder kommer att se ut är svårt att riktigt förutse. Närheten till en stor stad med växande befolkning och arbetsmarknad har länge varit en viktig faktor bakom positiv utveckling, och kommer säkerligen vara lika viktig de kommande 25 åren. Hur de lokala mönstren för landsbygdens utveckling kommer att se ut är ännu svårare att förutse. Följer framtidens utveckling de senaste 15 årens utvecklingsmönster så kommer orterna och landsbygderna närmast Örebro att växa mest samtidigt som de mer perifera och otillgängligaste kommer att stå stilla eller krympa.

Om Örebro stad fortsätter att växa som den har gjort under den senaste tioårsperioden finns det möjligheter att gränserna för den växande landsbygden kommer att flyttas längre och längre ut från staden. Av vikt blir därför att det finns goda utbyggnadsmöjligheter i kommunens mindre tätorter och att det finns en tydlighet i var de hållbara förutsättningarna finns för boende i kommunens mindre orter och landsbygder.

Strategiska utgångspunkter för en hållbart växande landsbygd

  • De mindre orterna och landsbygden ingår i en geografisk och funktionell helhet tillsammans med staden och övriga regionen.
  • De olika behov och önskemål för boende utanför staden behöver beaktas för att hela kommunens ska växa och vara attraktiv.
  • Närhet till god kollektivtrafik, kommersiell och offentlig service samt möjligheter till lokalt kvarboende är viktiga utgångspunkter för ett hållbart boende på landsbygd och mindre tätorter.
  • Starka förbindelser och kopplingar mellan stad, mindre tätorter och landsbygd samt vidare ut i regionen är viktiga för en fortsatt god utveckling på Örebro kommuns landsbygd.
  • Befolkningsunderlaget är avgörande för tillgång till såväl kommersiell som samhällsfinansierad service, särskilt utanför staden.
  • Bebyggelseutveckling på landsbygden ska eftersträva en attraktiv landskapsbild, d.v.s. tillvarata befintliga värden och karaktärer i landskapet, och vara förenlig med viktiga hållbarhetsaspekter.
  • Goda utbyggnadsmöjligheter för bostäder, näringsliv och samhällsservice i kommunens mindre tätorter och att det finns en tydlighet i var de hållbara förutsättningarna finns för boende i kommunens mindre orter och landsbygder, är viktiga förutsättningar för att Örebros landsbygd och mindre orter ska utvecklas.
  • Friliggande enfamiljshus är inte ett långsiktigt alternativ för stadens utveckling, men är en viktig hustyp för utvecklingen av kommunens mindre tätorter.

Övergripande ställningstaganden för mindre tätorter och landsbygden i Örebro kommun

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Ny bebyggelse bör placeras i anslutning till befintlig bebyggelse.
  • Ny bebyggelse utanför Örebro tätort ska i första hand lokaliseras till landsbygdens viktiga kommunala kärnor (Garphyttan, Vintrosa, Odensbacken, Stora Mellösa och Glanshammar), mindre tätorter och småorter som är viktiga i sin bygd och i utpekade utvecklingsstråk
  • En strategiskt viktig hustyp för utvecklingen av kommunens mindre tätorter är det friliggande enfamiljshuset, som där kan få ta stor plats när de utvecklas.
  • Permanentning av fritidshusområden kan vara lämpligt om de är lokaliserade intill tätorter och i utvecklingsstråk.
  • För att stärka landsbygdsområden med stagnerande befolkningsutveckling är kommunen positiv till att ta fram s.k. LIS-områden för utveckling av bostäder vid orter som är belägna i de kommunala eller lokala utvecklingsstråken och har vattenkontakt. En utredning för framtagande av LIS-områden bör tas fram för Hampetorp, Kilsmo, Brevens och Järle.
  • Kommunen är positiv till att ta fram s.k. LIS-områden med inriktning mot fritid och turism. En utredning för framtagande av specifika områden bör göras. Förslag på platser som bör undersökas är Ässön och Vinön.
  • För en långsiktigt hållbar utveckling krävs att ny bebyggelse lokaliseras där goda förutsättningar finns för en säker dricksvattenförsörjning och där avlopp kan hanteras på ett bra sätt.
  • Kommunen ska verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter, i fortsättningen även till byar och tättbefolkade landsbygder utanför kommunens tät- och småorter.
  • Ny bebyggelse på landsbygden ska anpassas till terräng- och naturförhållanden och till platsens kulturmiljövärden och byggnadstradition. Bebyggelse i jordbrukslandskapet har historiskt placerats i höjdlägen och i randzonen mellan skogs- och odlingslandskap.
  • Ny bebyggelse på landsbygden ska uppföras med hänsyn till angränsande bebyggelse. Det gäller särskilt i miljöer med kulturmiljövärden. Nya byggnader ska gestaltningsmässigt anpassas till befintlig bebyggelse och lokal byggnadstradition med avseende på byggnadsform, material och färg.
  • Vid placering och gestaltning av nya byggnader i kommunens mindre tätorter tas hänsyn till bebyggelse och miljöer med kulturmiljövärden.
  • En del av de mycket stora våtmarksarealerna som tidigare präglade slätten bör återskapas för att minska näringsläckaget genom att vattnets flöde bromsas och näringsämnena tas omhand lokalt.
  • Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och får endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen och stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk.
  • Tätorternas lättillgängliga grön- och naturområden och promenadstigar värnas och utvecklas för att tillgodose behovet av motion och rekreation, lek, naturupplevelser, mötesplatser och fritidsaktiviteter.

Specifika ställningstaganden

Viktiga kommunala kärnor

Landsbygdens viktiga kommunala kärnor är de tätorter i kommunen som har störst serviceinnehåll och viktig funktion som mötesplats i sin del av kommunen. Dessa är Garphyttan, Glanshammar, Odensbacken, Stora Mellösa och Vintrosa. Sin funktion som kommunal kärna innebär att de är samlingspunkter för offentlig och kommersiell service vid sidan om Örebro tätort, de är viktiga som lokala mötesplatser i ett större omland, har starka kollektivtrafikförbindelser med Örebro tätort och har en viktig funktion för människors möjligheter att, oavsett ålder och socioekonomi, bo kvar i sin hembygd. Därutöver är de viktiga platser för in- och återflyttning till landsbygden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunens viktiga kommunala kärnor ska ha ett diversifierat bostadsutbud med avseende på hustyp, upplåtelseform och bostadsstorlek. Fler radhus och flerbostadshus med hyres- och bostadsrätt behövs liksom fler mindre bostadsstorlekar.
  • Detaljplaner ska finnas som ger dessa orter möjlighet att växa, något som skapar ökade förutsättningar för förbättrad offentlig och kommersiell service samt kollektivtrafik.
  • I kommunens viktiga kommunala kärnor är centrumen viktiga mötesplatser och samlande för ett större, om än lokalt, omland. Servicefunktioner och -innehåll ska så långt det är möjligt samlas i/kring orternas centrum.
  • De viktiga kommunala kärnorna kan bli ett attraktivare boendealternativ till staden om småhustomterna är större. Tomtstorlekarna i starka kärnor ska därför tillåtas vara större än i staden.
  • Tomter som bidrar till ett diversifierat bostadsutbud ska alltid finnas i Örebro kommuns viktiga kommunala kärnor.
  • I viktiga kommunala kärnor ska det finnas attraktiva lägen för småhustomter.

Mindre tätorter och småorter som är viktiga i sin bygd (lokala kärnor)

I Örebro kommun finns många mindre tätorter och småorter som är viktiga i sin bygd, ofta för att de har ett visst serviceinnehåll, föreningsliv eller för att de har en historia av att vara samlande punkter. Asker, Ekeby-Almby, Hampetorp, Hovsta, Kilsmo, Latorp, Norra Bro, Ölmbrotorp och samt småorterna Almbro, Brevens Bruk, Ervalla, Järle, Närkes Kil, Rinkaby och Tysslinge by är lokala kärnor på kommunens landsbygd, och ska ges fortsatta möjligheter att växa för att skapa förutsättningar för bibehållet eller utvecklat serviceinnehåll samt kollektivtrafik. Ekeby-Almby, Norra Bro och Hovsta är mindre tätorter som har stor närhet till Örebro tätort och påverkas påtagligt av stadens utveckling.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Utbyggnadsområden för bostäder ska finnas i de mindre tätorterna för att de ska kunna utvecklas och växa.
  • Mindre tätorter och småorter kan bli ett attraktivt boendealternativ till staden om småhustomterna är större. Tomtstorlekarna i mindre tätorter och småorter ska därför tillåtas vara större än i staden.
  • Samhällsservice bör lokaliseras i de mindre tätorternas centrum.

Kommunala och lokala utvecklingsstråk

Utvecklingsstråk är områden på Örebro kommuns landsbygd där boendemöjligheter utanför tätort finns samtidigt som det finns välutvecklade och starka förbindelser och kopplingar med Örebro tätort och kommunens (övriga) viktiga kärnor, exempelvis med goda möjligheter att arbetspendla och ta sig till skolan med kollektivtrafik både morgon och eftermiddag. Förtätning i dessa stråk ger förutsättningar för ett stärkt underlag för den regionala kollektivtrafiken och lokala servicen. Utvecklingsstråken definieras geografiskt som områden utanför tätort med ett nära avstånd (0-1 000 m) till hållplats med tillgång till kollektivtrafikstråk och/eller gång- och cykelvägar. Ju närmare hållplatsen eller gång- och cykelvägen som bostaden är lokaliserad desto bättre. De kommunala utvecklingsstråken sammanfaller med de regionalt utpekade starka stråken för kollektivtrafik.

Örebro kommuns kommunala utvecklingsstråk är:

  • Utvecklingsstråk Östernärke mellan Örebro, Ekeby-Almby, Hjälmarbaden, Resta, Knarsta, Torsborg, Stora Mellösa och Odensbacken ut mot övriga Östernärke.
  • Utvecklingsstråk Tysslinge mellan Örebro, Tysslinge by, Latorp, Vintrosa/Lanna och Garphyttan mot Lekeberg och Karlskoga.
  • Utvecklingsstråk Axberg mellan Örebro, Hovsta, Kvinnersta, Åby, Ölmbrotorp, Ervalla, Gottsätter, Långbyn, Avdala och Järle vidare mot Frövi, Lindesberg och Nora.
  • Utvecklingsstråk Glanshammar mellan Örebro, Rinkaby, Glanshammar, Biverud, och Lillkyrka vidare mot Arboga.
  • Utvecklingsstråk Gällersta mellan Örebro, Norra Bro och Almbro vidare mot Ekeby-Gällersta, Sköllersta och Pålsboda.
  • Utvecklingsstråk Mosjö mellan Örebro och Kumla/Hallsberg.

Därutöver finns lokala utvecklingsstråk som också är viktiga förbindelselänkar för delar av kommunen som bör ges förutsättningar att växa. Dessa är:

  • Utvecklingsstråk Östernärke mellan Odensbacken och Asker, Kilsmo och Hampetorp.
  • Utvecklingsstråk Käglan mellan Örebro och Fellingsbro.
  • Utvecklingsstråk Eker mellan Örebro och Närkes Kil.

För Örebro kommun gäller följande ställningstaganden för presenterade utvecklingsstråk:

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Ny bebyggelse utanför tätort ska primärt lokaliseras i utvecklingsstråken med anpassning till landskapet och utformad med utgångspunkt i landskapskaraktär.
  • I områden 0-1 000 meter från utvecklingsstråkens mitt ansluter och anpassas ny bebyggelse till befintlig bebyggelse och struktur.
  • I områden 0-500 meter från utvecklingsstråkens mitt kan nya by- och ortsbildningar få växa fram.
  • Frågan om byggnation kan, om det är lämpligt, prövas direkt i förhandsbesked och bygglov. Om det blir större by- och ortsbildningar kan planläggning ofta behövas.
  • Kommunen kommer inte aktivt att initiera planläggning och exploatering i utvecklingsstråken annat än i eller i direkt anslutning till tätorter.
  • I utvecklingsstråken anser kommunen att gång- och cykelvägar bör tillskapas mellan viktiga kommunala kärnor och Örebro tätort för att möjliggöra för trafiksäkra och trygga sätt att röra sig till målpunkter utmed stråken.
  • Vid planläggning och lovgivning ska gång- och cykelvägars markanspråk tillgodoses.

Områden med starkt bebyggelsetryck

I Örebro tätorts och Hjälmarens närhet finns områden utanför utvecklingsstråken som av många anses vara särskilt attraktiva för bebyggelseutveckling på landsbygden. För att dessa områden ska kunna utvecklas på ett hållbart och gestaltningsmässigt lämpligt sätt kan kommunen behöva ta fram en samlad bild över dessa områden för att kunna möjliggöra för en fortsatt hållbar utveckling. De områden som kommunen kan behöva ta fram en helhetsbild för är följande:

  • Området mellan Stortorp, Hidingsta, Fällersta och Gällersta-Gryt.
  • Norra Hjälmarlandskapet mellan Örebro och kommungränsen till Arboga.
  • Södra Hjälmarlandskapet norr om Stora Mellösa.

Enstaka kompletteringar

I lägen utanför kommunens tätorter, småorter och de utvecklingsstråk som pekas ut är ofta avstånden till service och kollektivtrafik långa och kommunen prioriterar därför inte bebyggelseutveckling i dessa områden. För den enskilde finns dock platser i dessa områden som kan uppskattas och fungera väl.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Utanför kommunens tätorter, småorter och utvecklingsstråk kan enstaka kompletteringar med ny bostadsbebyggelse ske utifrån de ställningstaganden kring gestaltning och anpassning som redovisas tidigare i kapitlet.

Senast uppdaterad: 15 september 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se