Meny

Miljörisker

Översvämning

Översvämning kan orsakas av s.k. höga flöden eller skyfall. Översvämning på grund av höga flöden innebär att långvarigt regnande eller snösmältning får vattnet i vattendrag och sjöar att stiga och översvämmas. De platser som är kritiska vid höga flöden är låglänta områden längs med vattendrag. Översvämning på grund av skyfall innebär att vattnet från kraftigt regn inte hinner rinna undan och kapaciteten i dagvattensystemet inte räcker till. Till kritiska platser för skyfall hör vissa så kallade instängda områden, dvs. områden varifrån dagvatten inte kan avledas i markytan med självfall, ofta i tätbebyggda områden med många hårdgjorda ytor (som asfaltsvägar, betong och liknande) där vattnet inte heller kan sjunka ner i marken. En översvämning kan drabba jordbruksmark, bostäder, industrier, vägar, avloppsnät och annan teknisk infrastruktur, samt påverka vattenkvalitén i t.ex. Hjälmaren.

Med ett förändrat klimat kan vi få det mildare och blötare i Sverige, vilket ökar risken för översvämningar. Det finns idag relativt bra höjddata, flödesstatistik och modeller för att beräkna översvämningsrisk för olika platser. Kommunen ska ta hänsyn till de riskkarteringar som finns i planeringen.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Inom områden med stor sannolikhet för översvämningar (så kallat 100-årsflöde) bör det inte tillkomma någon bebyggelse, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus.
  • Inom områden med relativt stor sannolikhet för översvämningar (så kallat 200-årsflöde), bör endast samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är byggnader av lägre värde eller med mer robust konstruktion, så som parkeringsgarage, enstaka villor och fritidshus.
  • Inom områden med viss sannolikhet för översvämning (så kallat 1 000-årsflöde) bör samhällsfunktioner så som exempelvis bostäder, förskolor, sjukhus, vägar, järnvägar, avlopp och el endast tillkomma om de innebär en komplettering till eller expansion av redan befintliga strukturer, eller om det inte finns annan lämpligare alternativ lokalisering.
  • Endast inom områden med mycket låg sannolikhet för översvämning, dvs. områden som inte hotas av 1 000-årsflöde, bör nya samhällsfunktioner av betydande vikt eller riskobjekt lokaliseras. Exempel på detta är ny sammanhållen bebyggelse, nya sjukhus, vårdhem, skolor, industrier med miljöpåverkan eller ny infrastruktur av stor betydelse.
  • Om åtgärder som undanröjer eller väsentligt minskar konsekvenserna av översvämningsrisken genomförs, kan avsteg göras från ovanstående ställningstaganden.
  • Nya bebyggelseområden bör ha sekundära avrinningsvägar eller rinnstråk som gator, gångvägar, parker mm, som kan avleda och hysa överskottsvatten vid stora nederbördsmängder utan att skada bebyggelsen.
  • Kommunen ska identifiera och avsätta lämpliga områden i Örebro stad där dagvattensystemet kan bräddas vid översvämningar.

Förorenade områden

Olika typer av verksamheter har gett upphov till att föroreningar spridits till omgivningarna. Förorenade områden kan vara mark, grundvatten, ytvatten, sediment samt byggnader och anläggningar.

Genom länsstyrelsens inventering har många av de misstänkt förorenade områdena identifierats och riskklassats på en skala 1-4. Identifieringen av misstänkt förorenade områden är ett ständigt pågående arbete. Ofta upptäcks misstänkt förorenade områden i samband med exploatering av fastigheter.

Örebro kommun har under senare år ökat exploateringstakten markant, vilket har inneburit att det har blivit allt vanligare att gamla industriområden omvandlas till bostadsområden. Det har fått den positiva följden att alltfler förorenade områden saneras.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Vid all planering och nybyggnation i tätorter, särskilt på områden som nyttjats för industriell verksamhet eller andra typer av verksamheter, ska undersökningar ske.
  • Vid överlåtelse av fastigheter bör köpare göra undersökningar för att få vetskap om de eventuellt övertar ett saneringsansvar.
  • En handlingsplan för förorenad mark tas fram för att öka kunskapen och för att identifiera områden som måste saneras så att föroreningar inte ska spridas ytterligare i miljön.
  • Kommunen arbetar för att förorenade områden inom vattenskyddsområden och av SGU utpekade viktiga inströmningsområden för grundvatten undersöks och om nödvändigt saneras.
  • Örebro kommun ska alltid sälja ren mark genom att kända föroreningar saneras.
  • När nya områden på kommunal mark planläggs och tidigare okända föroreningar upptäcks sanerar kommunen även dessa innan marken säljs vidare.
  • I de fall markföroreningarna är kopplade till tidigare verksamheter där kommunen inte varit ansvarig verksamhetsutövare utreder Örebro kommun möjligheterna till ekonomisk ersättning från den part som orsakat föroreningen.

Läs mer om kommunens principer för förorenad mark i dokumentet ”Strategi för miljöanpassat byggande för Örebro kommunkoncern”.

Miljökvalitetsnormer för luft och vatten

Miljökvalitetsnormer för luft och vatten är framtagna i syfte att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken. Kommuner måste ta hänsyn till normerna vid sin planläggning. Nya verksamheter som leder till att normerna överskrids får inte etableras. Om miljökvalitetsnormer inte uppfylls kan det behöva upprättas åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemen.

Luftkvaliteten i Örebro har förbättrats sedan slutet på 1980-talet. I de mest trafikerade gaturummen i Örebros innerstad överskrids dock de halter som orsakar skada på människors hälsa. På senare år har beräkningar vid några tillfällen visat att miljökvalitetsnormerna för luft skulle överskridas vid planerade bostadsbyggen i innerstaden. Då förtätning av staden eftersträvas är detta ett problem. Om bostäder istället lokaliseras längre från innerstaden ökar biltrafiken och därmed de totala utsläppen. Därför måste andra åtgärder för att förbättra luftkvaliteten vidtas, t.ex. ökad cykel- och kollektivtrafik, sänkta hastigheter, minskat dubbdäcksanvändande och ökad mängd grönska som kan ta upp föroreningar.

Miljökvalitetsnormer för vatten inrättades år 2009. För att se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls har vattenmyndigheterna beslutat om åtgärdsprogram för kommuner och myndigheter. Se mer i avsnitt Yt- och grundvatten.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Vid planläggning av t.ex. ny bebyggelse ingår att utreda om planen medför att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids.
  • Biltrafiken ska underordna sig bostadsbebyggelse. Om en miljökvalitetsnorm hotar att överskridas så ska biltrafiken anpassas så att det inte sker.

Buller

I dagens samhälle är buller ett stort miljö- och hälsoproblem. Med buller menas oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för hälsan. Buller kan komma från biltrafik, järnväg, flyg, industrier och andra verksamheter. Buller påverkar människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Studier visar att en längre tids exponering för höga bullernivåer har negativa effekter på hälsan och därmed också för samhället.

I Örebro är bullerexponeringen generellt störst kring större vägar och gator samt längs med järnvägen. Industrier och andra verksamheter kan också orsaka bullerstörningar. Detta är något som behöver beaktas vid planering av nya bostäder. I första hand bör nya bostäder lokaliseras så att bullret inte ger någon nämnvärd påverkan vid bostäder. Om detta inte är möjligt kan det enligt nuvarande normer ändå vara möjligt att bygga bostäder förutsatt att bostäderna kan ges en bullerskyddad sida. Nya verksamheter bör planeras så att befintliga bostäder inte blir bullerexponerade.

Kommunen tar regelbundet fram åtgärdsprogram för att minska bullerexponeringen. Åtgärdsprogrammen innehåller såväl åtgärder för att minska bulleralstringen som skyddsåtgärder. Kommunen kan i viss mån påverka bulleralstringen genom att styra trafikflöden, anpassa hastigheter och att i vissa fall välja tystare vägbeläggningar. Att minska bullret vid källan är det bästa men ofta är dock skyddsåtgärder i form av fönsteråtgärder, bullervallar eller skärmar det enda rimliga sättet att minska bullerexponeringen.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Åtgärder vid befintliga bostadsområden som utsätts för buller ska prioriteras. Exempel på åtgärder är hastighetsbegränsningar, fönsteråtgärder och byggande av bullerskydd.
  • Kommunen ska verka för och prioritera att delta i projekt där man arbetar för att minska bullret vid källan, exempelvis genom alternativa vägbeläggningar (tyst asfalt) och hastighetsåtgärder.
  • Vid ny- eller väsentlig ombyggnation av infrastruktur inom området för bostad, skola, förskola och vård bör lösningen utformas för att motverka buller.
  • I områden med en god ljudmiljö bör bostäder i första hand prioriteras. I bullerexponerade lägen är det en fördel om mindre bullerkänsliga funktioner så som arbetsplatser placeras.
  • Där bostäder planeras i bullerutsatta områden skall bebyggelsen utformas och placeras så att en så god ljudnivå som möjligt uppnås, exempelvis genom bostadsrum mot skyddad sida, bostadsutformning och kvartersstruktur med skyddade innergårdar. Innergårdar och skyddade sidor bör utformas på ett attraktivt sätt för att minska den negativa upplevelsen av buller.
  • Nya förskolor och skolor bör utformas och placeras så att utemiljöerna inte exponeras för höga bullernivåer
  • Kommunen strävar efter att parker och grönområden ska skyddas mot buller.
  • Aktiviteter som alstrar störande buller bör lokaliseras till redan bullerpåverkade områden. Motorsportanläggningar kan placeras i ett område öster om flygplatsen.

Radon

Radon är en luktfri och osynlig radioaktiv gas som bildas i mark och berggrund. Vid höga halter radon i inomhusluft kan radon utgöra en hälsorisk genom att på sikt leda till cancer i lungor och luftvägar.

Radon i våra bostäder kan komma från tre olika källor:

  • Marken under och runt huset, såväl från den ursprungliga marken som från eventuella fyllnadsmassor.
  • Byggnadsmaterialet, ex blå lättbetong
  • Vatten som används i hushållet.

Markradon förekommer i all jord, men särskilt om fragment av alunskiffer ingår i jorden. Lufttrycket inomhus är ofta lägre än utomhus eller i marken. Om grundkonstruktionen på byggnaden är otät eller om marken släpper igenom mycket luft, kan luft som innehåller radon sugas in i huset. Kartan visar var markradonet finns i Örebro kommun. För att minska radonhalt i inomhusluften kan mer eller mindre omfattande åtgärder genomföras genom att ändra lufttrycket inne i bostaden och täta grunden.

Vatten som används i hushållet avger nästan all radon till inomhusluften. Små barn får i sig en större stråldos än vuxna och kan påverkas mer av radon i vatten. Det kan förekomma radon i vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor. Radon i vattnet kan man åtgärda med en radonavskiljare.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Utbyggnad av bostäder på högriskmark för radon bör generellt undvikas.
  • I kommunen finns några mindre tätorter och byar som ligger helt inom högriskmark för radon. Att inte tillåta byggnation här kan innebära att orten på sikt får svårt att överleva. Utbyggnad av bostäder på högriskmark kan därför tillåtas. Detta under förutsättning att:
    • Detaljplaneläggning föregås av undersökningar av radonförekomst inom området så att bebyggelse i de allra sämsta lägena kan undvikas.
    • Radonsäkert byggande tillämpas så att gällande gränsvärden för radon i inomhusluft inte överskrids.
    • Bergborrade brunnar undviks och dricksvattenförsörjningen sker med kommunalt vatten för att undvika höga radonhalter i dricksvattnet.
  • I områden med risk för förhöjda markradonhalter (mellanriskområden, t ex moränmark) bör eventuella radonförekomster undersökas inför detaljplaneläggning och utbyggnad av bostäder. Vid förhöjda radonhalter ska radonsäkert byggande tillämpas. Gällande gränsvärden för radon i inomhusluft och vatten får inte överskridas.

Farligt gods

Genom Örebro kommun passerar dagligen många transporter av farligt gods, både med tåg och via vägnätet. Farligt gods kan t.ex. vara explosiva, brandfarliga eller giftiga. Lastbilstransporter hänvisas därför i första hand till ett antal utpekade vägar som redovisas i kartan.

STÄLLNINGSTAGANDE

  • Kommunen önskar minska störningar från järnvägen och risker med farligt gods i centrala Örebro genom att i framtiden leda godset på ny järnväg utanför stadskärnan.

Senast uppdaterad: 5 maj 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se