Meny
  • Start
  • / Grönstruktur, natur och vatten

Grönstruktur av park, natur och vatten

Landskapskaraktärer i Örebro kommun

Örebro kommun ligger i gränszonen mellan det norrländska barrskogslandskapet och Mellansveriges öppna odlingsbygd. Kommunens centrala delar domineras av den bördiga Närkeslätten, och i öster ligger Hjälmaren. På Närkeslätten finns flera våtmarker med mycket höga naturvärden och historiskt sett så har slättlandskapet präglats av våtmarker i mycket större utsträckning. I slutet av 1800-talet sänktes Hjälmaren i syfte att skapa bördiga odlingsjordar på det som tidigare varit våtmarker. Före sjösänkningen var Örebro en sjöstad och Hjälmarens vatten nådde ända in till Slussen. Efter sjösänkningen hamnade sjön en bra bit utanför staden.

Landskapet i öster domineras av Hjälmarens herrgårdslandskap och dess lövskogar och i väster av Kilsbergens barrskogar. Variationen av landskapstyper tillsammans med gynnsamma växtbetingelser gör att Örebro kommun har en stor variation av livsmiljöer och arter. En rikedom som både ger möjligheter till fantastiska naturupplevelser för invånarna men också innebär ett ansvar för bevarandet av dessa landskap och deras biologiska mångfald.

Värdet av gröna områden

Grönområden fyller såväl ekologiska, sociala och kulturella funktioner. Parker, vattenlandskap och tätortsnära naturområden utgör en viktig del av det offentliga rummet där många örebroare tillbringar en stor del av sin fritid. Här träffas man och grillar, rastar hunden, leker, åker skidor, cyklar eller tar en promenad. Naturmiljön har även betydelse för en växande näringsgren på landsbygden – naturturism. Potentialen att utveckla naturbaserade upplevelsevärden och naturturism i Örebro kommun är mycket stor. Det finns förutsättningar för en mängd olika aktiviteter som bad, vandring, cykling, skidåkning, fiske, paddling, båtliv och rika naturupplevelser.

Att de gröna miljöerna värdesätts högt av många människor avspeglar sig bl.a. i högre priser på bostäder som ligger nära attraktiva grönområden. Satsningar på höga upplevelsevärden i tätorternas grön- och naturområden är därmed ett sätt att stärka kommunens attraktionskraft och locka till sig kvalificerad arbetskraft. Det är också ett sätt att gynna social sammanhållning i samhället. Attraktiva grönområden fungerar som mötesplatser där människor i olika åldrar, från olika stadsdelar och med olika bakgrund träffas. Grönstrukturen har stor betydelse för folkhälsan.

Gröna miljöer bidrar även med ett flertal ekosystemtjänster. Nätverket av gröna korridorer mellan grönområden gör att djur och växter kan förflytta sig mellan olika områden. All grönska i tätorterna skapar även ett bättre lokalklimat och en tåligare bebyggelse genom att de renar luften från trafikens luftföroreningar, utjämnar temperatursvängningar och ger skugga varma sommardagar, renar dagvatten samt dämpar vattenflöden vid kraftiga regn. Dessa tjänster kommer att bli allt mer värdefulla i det förändrade klimat vi går mot med bl.a. ökad nederbörd och fler extrema regn.

Förtätning av stadsmiljöer medför även att kraven på grönstrukturen ökar. Parker, naturområden och andra grönytor behöver i större utsträckning bli mer mångfunktionella. Samtidigt ska de leverera fler ekosystemtjänster och skapa möjlighet för möten, motion, rekreation och lek.

Att bevara kulturhistoriska miljöer från olika tider bidrar till kontinuitet och stärker platsers karaktär. Miljöer med kulturhistoriska värden kan handla om byggnader, likväl som om den omgivande gröna miljön, t.ex. parker, trädgårdar, stenmurar och ängar. Dessa platser har ofta höga upplevelsevärden och uppskattas av många som utflyktsmål eller rekreationsmiljöer.

Strategier och övergripande ställningstaganden

Örebro kommuns grön- och vattenområden ska utvecklas enligt fem strategier. Dessa konkretiseras under respektive rubrik nedan. De fem strategierna är:

  • Utgå ifrån såväl naturgivna landskapsformen som kulturgivna lämningar i landskapet vid nyanläggning och förvaltning
  • Säkerställ en god tillgång till parker och naturområden
  • Utveckla de gröna stråken till ett sammanhängande nätverk
  • Öka parkernas och naturområdenas upplevelsevärden
  • Utveckla stadens och de mindre tätorternas ekosystemtjänster

Landskapets form, Örebros karaktärsdrag och gröna kulturvärden

En viktig strategi för förvaltning och utveckling av kommunens grön- och vattenområden är att tillvarata de värden och karaktärsdrag, t.ex. topografin, som finns i landskapet. Naturlandskapet och de kulturhistoriska miljövärdena utgör en grund till hur Örebro har vuxit fram och ser ut idag.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Utgå ifrån områdens naturgivna förutsättningar och karaktärsdrag vid planering och utveckling av grönstruktur och nya bostadsområden.
  • I allt plan- och exploateringsarbete ska stor hänsyn tas till grönområden och landskap med höga sociala och ekologiska värden likväl som kulturmiljövärden.
  • Kulturmiljövärden i landskapet, parker, trädgårdar och gröna stråk ska bibehållas och lyftas fram som betydelsefulla inslag och målpunkter. De ska även i framtiden representera kontinuiteten i Örebro med dess långa utvecklingshistoria och på så sätt bidra till en mångfald av gröna kulturmiljöer.
  • Kompensationsprincipen ska tillämpas i planprocessen vilket innebär att negativa konsekvenser vid en exploatering i första hand ska undvikas och minimeras. Värdefulla funktioner och höga värden som ändå går förlorade vid en exploatering ska, så långt det är möjligt, återskapas i närområdet eller på annan plats i kommunen.
  • Vattendrag, åsar och moränholmar ska ses som en viktig resurs i landskapet som man ska ta stor hänsyn till vid exploatering, utveckling och produktion.
  • Träd och trädvård ska användas medvetet för att skapa intressanta och trivsamma stadsrum. Kommunens träd ska värnas och i alla sammanhang där stadsträd berörs ska trädens många värden beaktas.

Tillgång till parker och naturområden

Parker, naturreservat, grön- och vattenområden är uppskattade miljöer som fyller viktiga funktioner för bl.a. avkoppling, rekreation, motion och sociala möten. I takt med att staden och kommunens tätorter växer och förtätas är det viktigt att värna och säkra tillgången till parker och naturområden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunens tätorter ska präglas av en välutvecklad grönstruktur där lättillgängliga grön- och naturområden och promenadstigar värnas och utvecklas för att tillgodose behovet av motion och rekreation, lek, naturupplevelser, mötesplatser och fritidsaktiviteter.
  • Riktvärden för människors tillgång till parker, naturområden och lekmiljöer ska beaktas i den fysiska planeringen. Riktvärden kommer att finnas i Örebro Grönstrategi som håller på att tas fram.
  • Innerstadens parker ska bevaras i sin helhet. I staden och de mindre tätorterna ska parker bevaras och utvecklas. Nya parker ska tillskapas i takt med att staden och de mindre tätorterna växer.
  • Utformning av bostadsnära grönmiljöer och gröna stråk ska säkra barns behov av platser för lek och av trygga skolvägar. I förskole- och skolverksamhet ska hög kvalitet på gårdsmiljöer eftersträvas liksom god tillgång till attraktiva lekmiljöer i parker och naturområden.
  • Om värdefull park eller annat grönområde måste tas i anspråk för exploatering bör den förlorade gröna miljön kompenseras genom att likvärdig area anläggs, säkerställs eller utvecklas på annat ställe i närmiljön.
  • Kommunen är positiv till koloniträdgårdar, men de behöver bli mer tillgängliga och öppna för att fler människor ska kunna uppleva trädgårdarna som en grön rekreationsplats.
  • Inom kommunens egna skogsbruk har sociala värden och naturvärden högre prioritet än virkesproduktion och ekonomisk avkastning. Kommunens skogsmark ska skötas så att rekreations-, natur- och kulturmiljövärden bevaras, utvecklas och görs tillgängliga för medborgarna.

Sammanhängande stråk och nätverk av grönska och vatten

För att parker, naturreservat, grön- och vattenområden ska bli tillgängliga är det viktigt att det finns stråk som binder samman små och stora grönområden. Det kan röra sig om stigar i naturområden som knyter samman målpunkter, men det kan också vara trädkantade gång- och cykelstråk i stadsmiljö. Dessa stråk och nätverk fungerar också som spridningsvägar för växter och djur.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • De gröna stråken ska möjliggöra rekreation och stimulera att människor går och cyklar mellan olika bostadsområden och målpunkter. De gröna stråken ska även fungera som spridningsvägar för djur och växter.
  • Runt Örebro stad ska de gröna stråken binda samman strandängarna längs Hjälmaren, lövskogarna längs förkastningsbranten, det storskaliga jordbrukslandskapet vid Karlslund samt det småbrutna jordbrukslandskapet norr om staden. Dessa landskap har viktiga natur- och rekreationsvärden vilka kan stärkas och tillgängliggöras ytterligare.
  • Svartån och Lillån genom Örebro stad är betydelsefulla grönstråk där marken längs ån i högsta möjliga grad ska säkras för allmänhetens rekreation och möjlighet att röra sig.

Parkernas och naturområdenas upplevelsevärden

Anledningar till att människor besöker parker och naturområden är flera, bl.a. rekreation, motion, lek, avkoppling och eftertanke Det är viktigt att det finns en variation av grönmiljöer som kan erbjuda olika upplevelsevärden. De ska kunna vara inspirerande och ge möjlighet till spontan rörelse, likväl som de ska fungera för avkoppling.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska verka för att det utvecklas intressanta målpunkter i parker och grönområden för samtliga målgrupper och öka känslan av trygghet genom en genomtänkt utformning.
  • I de parker och grönområden där tystnaden är en viktig aspekt ska höga bullernivåer förebyggas och begränsas i den mån det är möjligt.
  • Kommunen ska tillsammans med andra aktörer utveckla värden för friluftsliv och naturturism i Kilsbergen, runt Hjälmaren, i våtmarkslandskapen med Kvismaren, Tysslingen, Oset och Rynningeviken samt runt Järleån.

Ekosystemtjänster i staden och de mindre tätorterna

Ekosystemtjänster är tjänster som naturen ger oss människor. Exempel är att odlingsmark och sjöar förser oss med mat och dricksvatten, skogar ger trä, grönska i staden renar luften, utjämnar temperatur, ger skugga, renar dagvatten och dämpar vattenflöden vid kraftiga regn. Grunden för alla ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden, där olika arter samverkar i komplexa nätverk.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Grönområdens förmåga att leverera ekosystemtjänster ska värnas och förstärkas.
  • Särskilt värdefulla naturmiljöer ska ha ett långsiktigt skydd och skötas så att naturvärdena utvecklas. Den biologiska mångfalden ska även stärkas genom att miljöer med höga värden restaureras och återskapas i skogs- och odlingslandskap och i sjöar och vattendrag. Inom ramen för lagstadgad lov- och tillståndsgivning är kommunens grundinställning att miljöer med hög biologisk mångfald som ur ett nationellt perspektiv har ogynnsam status och därmed bedöms som hotade, bör bevaras.

Skyddade naturområden

Ett stort antal områden i kommunen är av staten utpekade som riksintressen för naturvård och flera av kommunens mest värdefulla naturområden har fått ett formellt och långsiktigt skydd som naturreservat. Natura 2000 är ett europeiskt ekologiskt nätverk, med hög juridisk status, av skyddsvärda naturtyper som Sverige har förbundit sig att bevara.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • I alla kommunens riksintresseområden för naturvård ska stor hänsyn tas till naturvärdena.
  • I alla kommunens naturreservat ska natur- och rekreationsvärdena bevaras.
  • I alla kommunens Natura 2000-områden ska naturvärdena bevaras.

Se även kapitel Riksintressen.

Strandskydd, d.v.s. byggnadsförbud, råder även vid hav, insjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen (strandskyddsområde). Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Dispens från strandskyddet krävs for grävningsarbeten, uppförande av byggnader, större bryggor och andra anläggningar som hindrar allmänheten från att beträda ett strandskyddsområde. Här följer kommunens syn på tillämpningen av dispensgivning.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Strandskyddsdispenser ska endast ges om det finns särskilda skäl och om befintliga höga natur-, kultur- och rekreationsvärden bevaras. (Denna punkt är en förutsättning för punkterna nedan.)
  • Strandskyddsdispens för byggnader kan ges vid kompletteringsbebyggelse på enstaka tomter där bebyggelse redan finns inom strandskyddsområde.
  • Strandskyddsdispens bör kunna ges för bryggor, byggnader och andra anläggningar som behövs för det rörliga friluftslivet (t.ex. badplatser).
  • Strandskyddsdispens bör kunna ges för bryggor och byggnader vid gemensamma anläggningar för t.ex. småbåtar, i syfte att minska antalet små enskilda anläggningar.
  • Kommunen anser att marken längs Kvismare kanal i delar av Odensbackens tätort bör undantas från strandskydd. Denna avvägning har gjorts utifrån följande särskilda skäl: Marken kring den konstgjorda kanalen är redan ianspråktagen och närmiljön är starkt påverkad av omkringliggande bebyggelse. Inga höga naturvärden har identifierats. Allmänhetens tillgänglighet till kanalen ökas med allmänna gångstråk längs med kanalen.
  • För att stärka landsbygdsområden med stagnerande befolkningsutveckling är kommunen positiv till att ta fram s.k. LIS-områden för utveckling av bostäder vid orter som är belägna i de kommunala eller lokala utvecklingsstråken och har vattenkontakt. En utredning för framtagande av LIS-områden bör tas fram för Hampetorp, Kilsmo, Brevens och Järle.
  • Kommunen är positiv till att ta fram s.k. LIS-områden med inriktning mot fritid och turism. En utredning för framtagande av specifika områden bör göras. Förslag på platser som bör undersökas är Ässön och Vinön.

Yt- och grundvatten

År 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten, det så kallade vattendirektivet. De kvalitetskrav som ska gälla för vattenförekomster i Sverige kallas för miljökvalitetsnormer (MKN) och uttrycks som status. Målet är att samtliga vattenförekomster i Sverige uppfyller MKN god ekologisk, kemisk och kvantitativ status år 2021 eller år 2027. Vattenmyndigheterna i Sverige har fastställt förvaltningsplaner och åtgärdsprogram där det redovisas vad myndigheter måste göra för att nå dessa mål.

Några av utmaningarna inom direktivet är att minska övergödning, förebygga översvämningar, skydda grundvattnet och återställa vandringsvägar för fisk och andra organismer.

Vattenfrågorna får allt större aktualitet i den fysiska planeringen. Flöden, kvalitet och naturvärden är egenskaper hos vattnet som är betydelsefulla. Eftersom 80-90 procent av vattnet i ytvattendragen kommer från grundvatten som rinner till, är det viktigt att tillräckliga ytor för infiltration finns. Fler hårdgjorda ytor leder till allt lägre torrväderflöden i stadens bäckar och åar. Det är nödvändigt att kraftigt minska belastningen av föroreningar på vårt yt- och grundvatten. Dagens stora anspråk på vattnet kräver att vi hushållar med vattentillgångarna.

Våtmarker är viktiga, dels för biologisk mångfald, dels som närsaltfällor som minskar belastningen av näringsämnen till våra vattendrag. Våtmarker kan också bidra till att reducera mängden bakterier, vilket är extra viktigt i Svartån för att förbättra badvattenkvaliteten.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Yt- och grundvattentillgången ska skyddas och nyttjas i ett hållbart långsiktigt perspektiv.
  • Planläggningen ska medverka till att miljökvalitetsnormerna enligt vattendirektivet uppfylls.
  • Svartån är en viktig resurs för Örebro med avseende på dricksvattenförsörjning, turism, bad, fiske och annan rekreation. Dessa värden ska värnas och stärkas.
  • Örebro kommun ska verka för att minska antalet vandringshinder för t.ex. fisk i vattendrag.
  • En del av de mycket stora våtmarksarealerna som före Hjälmarens sjösänkning präglade slätten bör återskapas eller nyskapas. Arbetet prioriteras i områden där man även kan få minskad belastning av näringsämnen till vatten, På så vis kan näringsläckaget minska genom att vattnets flöde bromsas och näringsämnena tas omhand lokalt.
  • Rullstensåsar och isälvsavlagringar håller goda grundvattentillgångar och är därmed viktiga för vår dricksvattenförsörjning. Många har exploaterats hårt som grustäkter eller tagits i anspråk för vägar eller verksamhetsområden. Exploatering av åsar ska undvikas, och vid eventuell exploatering ska stor varsamhet iakttas med hänsyn till åsarnas betydelse för grundvattentillgång och vattenkvalitet.
  • Örebro kommun verkar för att åkermark i anslutning till ytvatten med övergödningsproblem kantas av oplöjd buffertzon, där en sådan zon fyller en funktion. Även vid skyddsdikning och avverkning av skog bör kantzoner lämnas mot alla sjöar, vattendrag och våtmarker för att fånga upp läckage av näringsämnen och sediment.
  • Kommunen bör ha en aktiv roll för att samarbetsprojekt med jordbrukare, intresseorganisationer och myndigheter som syftar till att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark ska genomföras.
  • Vid exploatering av större nya områden nära vattendrag ska utrymme i planen avsättas för att möjliggöra ekosystemtjänster.

Se även avsnitten Vatten- och avloppsförsörjning.

Läs mer om hur Örebro kommun jobbar med vattenanknutna frågor så som dricksvatten, föroreningar, yt- och grundvatten m.m. i Vattenplanen.

Senast uppdaterad: 15 september 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

servicecenter@orebro.se