Meny
  • Start
  • / Grönstruktur, natur och vatten

Grönstruktur av park, natur och vatten

Landskapskaraktärer i Örebro kommun

Örebro kommun ligger i gränszonen mellan det norrländska barrskogslandskapet och Mellansveriges öppna odlingsbygd. Kommunens centrala delar domineras av den bördiga Närkeslätten, och i öster ligger Hjälmaren. På Närkeslätten finns flera våtmarker med mycket höga naturvärden som är nationellt viktiga flyttområden för fåglar. Historiskt sett har slättlandskapet präglats av våtmarker i mycket större utsträckning. I slutet av 1800-talet sänktes Hjälmaren i syfte att skapa bördiga odlingsjordar på det som tidigare varit våtmarker. Före sjösänkningen var Örebro en sjöstad och Hjälmarens vatten nådde ända in till Slussen. Efter sjösänkningen hamnade sjön en bra bit utanför staden.

Landskapet i öster domineras av Hjälmarens herrgårdslandskap och dess lövskogar och i väster av Kilsbergens barrskogar. Variationen av landskapstyper tillsammans med gynnsamma växtbetingelser gör att Örebro kommun har en stor variation av livsmiljöer och arter. Denna rikedom ger möjligheter till fantastiska naturupplevelser för invånarna och besökare, men innebär också ett ansvar för bevarandet av dessa landskap och deras biologiska mångfald.

Värdet av gröna områden

Grönområden fyller både ekologiska, sociala och kulturella funktioner. Parker, vattenlandskap och tätortsnära naturområden utgör en viktig del av det offentliga rummet där många örebroare tillbringar en stor del av sin fritid. Här träffas man och grillar, rastar hunden, leker, åker skidor, cyklar eller tar en promenad. Natur- och kulturmiljöer har även betydelse för en växande näringsgren på landsbygden – turism. Potentialen att utveckla naturbaserade upplevelsevärden och naturturism i Örebro kommun är mycket stor. Det finns förutsättningar för en mängd olika aktiviteter som bad, vandring, cykling, skidåkning, fiske, paddling, båtliv och rika naturupplevelser.

Att de gröna miljöerna värdesätts högt av många människor avspeglar sig bland annat i högre priser på bostäder som ligger nära attraktiva grönområden. Satsningar på höga upplevelsevärden i tätorternas grön- och naturområden är därmed ett sätt att stärka kommunens attraktionskraft och locka till sig kvalificerad arbetskraft. Det är också ett sätt att gynna social sammanhållning i samhället. Attraktiva grönområden fungerar som mötesplatser där människor i olika åldrar, från olika stadsdelar och med olika bakgrund träffas. Grönstrukturen har stor betydelse för folkhälsan.

Gröna miljöer bidrar även med ett flertal ekosystemtjänster. Nätverket av gröna korridorer mellan grönområden gör att djur och växter kan förflytta sig mellan olika områden. All grönska i tätorterna skapar även ett bättre lokalklimat och en tåligare bebyggelse genom att de renar luften från trafikens luftföroreningar, utjämnar temperatursvängningar och ger skugga varma sommardagar, renar dagvatten samt dämpar vattenflöden vid kraftiga regn. Dessa tjänster kommer att bli allt mer värdefulla i det förändrade klimat vi går mot med bland annat ökad nederbörd och fler extrema regn.

Förtätning av stadsmiljöer medför även att kraven på grönstrukturen ökar. Parker, naturområden och andra grönytor behöver i större utsträckning bli mer mångfunktionella och samtidigt leverera fler ekosystemtjänster och skapa möjlighet för möten, motion, rekreation och lek.

Att bevara kulturhistoriska miljöer från olika tider bidrar till kontinuitet och stärker platsers karaktär. Miljöer med kulturhistoriska värden kan handla om byggnader, likväl som om den omgivande gröna miljön, till exempel parker, trädgårdar, stenmurar och ängar. Dessa platser har ofta höga upplevelsevärden och uppskattas av många som utflyktsmål eller rekreationsmiljöer.

Läs mer om hur Örebro kommun arbetar med gröna områden och värden i Naturplan för Örebro kommun.

Strategier och övergripande ställningstaganden

Örebro kommuns grön- och vattenområden ska utvecklas enligt fem strategier. Dessa konkretiseras under respektive rubrik nedan. De fem strategierna är:

  • Säkerställ en god tillgång till parker och naturområden.
  • Öka parkernas och naturområdenas värden.
  • Utveckla de gröna stråken till ett sammanhängande nätverk.
  • Utgå ifrån såväl naturgivna landskapsformer som kulturgivna lämningar i landskapet vid nyanläggning och förvaltning.
  • Utveckla stadens och de mindre tätorternas ekosystemtjänster.

Tillgång till parker och naturområden

Parker, naturreservat, grön- och vattenområden är uppskattade miljöer som fyller viktiga funktioner för bland annat avkoppling, rekreation, motion och sociala möten. I takt med att staden och kommunens tätorter växer och förtätas är det viktigt att värna och säkra tillgången till parker och naturområden.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunens tätorter ska präglas av en välutvecklad grönstruktur där lättillgängliga grön- och naturområden och promenadstigar värnas och utvecklas för att tillgodose behovet av motion och rekreation, lek, naturupplevelser, mötesplatser och fritidsaktiviteter.
  • Riktvärden för människors tillgång till bostadsnära grönska, parker, naturområden och lekmiljöer ska beaktas i den fysiska planeringen.
  • Innerstadens parker ska bevaras i sin helhet. I staden och de mindre tätorterna ska parker bevaras och utvecklas. Nya parker ska tillskapas i takt med att staden och de mindre tätorterna växer.
  • Utformning av bostadsnära grönmiljöer och gröna stråk ska säkra barns behov av platser för lek och av trygga skolvägar. I förskole- och skolverksamhet ska hög kvalitet på gårdsmiljöer eftersträvas, liksom god tillgång till attraktiva lekmiljöer i parker och naturområden.
  • Om park eller annat grönområde måste tas i anspråk för exploatering bör den förlorade gröna miljön kompenseras genom att likvärdig area anläggs, säkerställs eller utvecklas på annat ställe i närmiljön.
  • Kommunen är positiv till koloniträdgårdar. Fler människor bör kunna uppleva trädgårdarna som en grön rekreationsplats genom att exempelvis göra det möjligt att promenera igenom området.
  • Inom kommunens eget skogsbruk har sociala värden och naturvärden högre prioritet än virkesproduktion och ekonomisk avkastning. Kommunens skogsmark ska skötas så att rekreations-, natur- och kulturmiljövärden bevaras, utvecklas och görs tillgängliga för medborgarna.

Parkernas och naturområdenas värden

Anledningar till att människor besöker parker och naturområden är flera, bland annat motion, kulturupplevelser, lek, avkoppling och eftertanke. Det är viktigt att det finns en variation av gröna miljöer som kan erbjuda olika upplevelsevärden. De ska kunna vara inspirerande, ge möjlighet till spontan rörelse och avkoppling.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska verka för att det utvecklas intressanta målpunkter i parker och grönområden för samtliga målgrupper genom en genomtänkt utformning som bidrar till ökad trygghet, trivsel, social sammanhållning och människors hälsa.
  • I de parker och naturområden där tystnaden är en viktig aspekt, ska höga bullernivåer förebyggas och begränsas i den mån det är möjligt.
  • Kommunen ska tillsammans med andra aktörer utveckla värden för friluftsliv och naturturism i Kilsbergen, runt Hjälmaren, i våtmarkslandskapen kring Kvismaren, Tysslingen, Oset och Rynningeviken, samt runt Järleån.
  • Kommunen ska verka för bevarande och utveckling av Hjälmarlandskapets lövskog.

Sammanhängande stråk och nätverk av grönska och vatten

För att parker, naturreservat, grön- och vattenområden ska bli tillgängliga, är det viktigt att det finns stråk som binder samman små och stora grönområden. Det kan röra sig om stigar i naturområden som knyter samman målpunkter, men det kan också vara trädkantade gång- och cykelstråk i stadsmiljö. Dessa stråk och nätverk fungerar också som spridningsvägar för växter och djur.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • De gröna stråken ska möjliggöra rekreation och stimulera människor att gå och cykla mellan olika bostadsområden och målpunkter. De gröna stråken ska även fungera som spridningsvägar för djur och växter.
  • Runt staden Örebro ska de gröna stråken binda samman strandängarna längs Hjälmaren, lövskogarna längs förkastningsbranten, det storskaliga jordbrukslandskapet vid Karlslund samt det småbrutna jordbrukslandskapet norr om staden. Dessa landskap har viktiga natur- och rekreationsvärden som kan stärkas och tillgängliggöras ytterligare.
  • Svartån och Lillån genom staden Örebro är betydelsefulla grönstråk där marken längs ån i högsta möjliga grad ska säkras för allmänhetens rekreation och möjlighet att röra sig.

Landskapets form, Örebros karaktärsdrag och gröna kulturvärden

En viktig strategi för förvaltning och utveckling av kommunens natur- och vattenområden är att tillvarata de värden och karaktärsdrag som finns i landskapet, till exempel topografin. Naturlandskapet och de kulturhistoriska miljövärdena utgör en grund till hur Örebro har vuxit fram och ser ut idag.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Kommunen ska utgå ifrån områdens naturgivna förutsättningar och karaktärsdrag samt förstärka dem vid planering och utveckling av grönstruktur och nya bostadsområden.
  • I allt plan- och exploateringsarbete ska stor hänsyn tas till grönområden och landskap med höga sociala och ekologiska värden likväl som kulturmiljövärden.
  • Kompensationsprincipen ska tillämpas i planprocessen. Det innebär att negativa konsekvenser vid en exploatering i första hand ska undvikas eller minimeras, i andra hand mildras. Värdefulla funktioner och höga värden som ändå går förlorade vid en exploatering ska så långt det är möjligt återskapas, i första hand i närområdet.
  • Kulturmiljövärden i landskapet, parker, trädgårdar och gröna stråk, ska bibehållas och lyftas fram som betydelsefulla inslag och målpunkter. De ska även i framtiden representera kontinuiteten i Örebro med dess långa utvecklingshistoria och på så sätt bidra till en mångfald av gröna kulturmiljöer.
  • Vattendrag, åsar och moränholmar ska ses som en viktig resurs i landskapet som man ska ta stor hänsyn till vid exploatering, utveckling och produktion.
  • Träd och trädvård ska användas medvetet för att skapa intressanta och trivsamma stadsrum. Kommunens träd ska värnas och i alla sammanhang där stadsträd berörs, ska trädens många värden beaktas.

Ekosystemtjänster i staden och de mindre tätorterna

Ekosystemtjänster är tjänster som naturen ger oss människor. Exempel är att odlingsmark och sjöar förser oss med mat och dricksvatten, skogar ger trä och grönska i staden renar luft, utjämnar temperatur, ger skugga, renar dagvatten och dämpar vattenflöden vid kraftiga regn. Grunden för alla ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden, där olika arter samverkar i komplexa nätverk.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Natur- och grönområdens förmåga att leverera ekosystemtjänster ska värnas och förstärkas.
  • Särskilt värdefulla naturmiljöer ska ha ett långsiktigt skydd och skötas så att naturvärdena utvecklas. Den biologiska mångfalden ska även stärkas genom att miljöer med höga värden restaureras och återskapas i skogs- och odlingslandskap och i sjöar och vattendrag. Inom ramen för lagstadgad lov- och tillståndsgivning är kommunens grundinställning att miljöer med hög biologisk mångfald som ur ett nationellt perspektiv har ogynnsam status och därmed bedöms som hotade, bör bevaras.

Skyddade naturområden

Ett stort antal områden i kommunen är av staten utpekade som riksintressen för naturvård och flera av kommunens mest värdefulla naturområden har fått ett formellt och långsiktigt skydd som naturreservat. Natura 2000 är ett europeiskt ekologiskt nätverk, med hög juridisk status, av skyddsvärda naturtyper som Sverige har förbundit sig att bevara.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • I alla kommunens riksintresseområden för naturvård och friluftsliv ska stor hänsyn tas till naturvärdena.
  • I alla kommunens Natura 2000-områden och naturreservat ska natur- och rekreationsvärdena bevaras.

Se även kapitel Riksintressen.

Strandskydd, d.v.s. byggnadsförbud, råder även vid hav, insjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen (strandskyddsområde). Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Dispens från strandskyddet krävs för grävningsarbeten, uppförande av byggnader, större bryggor och andra anläggningar som hindrar allmänheten från att beträda ett strandskyddsområde. Här följer kommunens syn på tillämpningen av dispensgivning.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Strandskyddsdispenser ska endast ges om det finns särskilda skäl och om befintliga höga natur-, kultur- och rekreationsvärden bevaras. (Denna punkt är en förutsättning för punkterna nedan.)
  • Strandskyddsdispens för byggnader kan ges vid kompletteringsbebyggelse på enstaka tomter där bebyggelse redan finns inom strandskyddsområde.
  • Strandskyddsdispens bör kunna ges för bryggor, byggnader och andra anläggningar som behövs för det rörliga friluftslivet (till exempel vid badplatser).
  • Strandskyddsdispens bör kunna ges för bryggor och byggnader vid gemensamma anläggningar för till exempel småbåtar, i syfte att minska antalet små enskilda anläggningar.
  • För att stärka landsbygdsområden med negativ befolkningsutveckling är kommunen positiv till att ta fram s.k. LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära läge) för utveckling av bostäder, vid orter som är belägna längs de starka kollektivtrafikstråken och har vattenkontakt. En utredning om LIS-områden bör tas fram för Hampetorp, Kilsmo, Odensbacken, Brevens Bruk och eventuellt Järle.
  • Kommunen är positiv till att ta fram s.k. LIS-områden med inriktning mot fritid och turism. En utredning av specifika områden bör göras. Förslag på platser som bör undersökas är Ässön och Vinön.

Yt- och grundvatten

År 2000 beslutade EU om ett ramdirektiv för vatten, det så kallade vattendirektivet. De kvalitetskrav som ska gälla för vattenförekomster i Sverige kallas för miljökvalitetsnormer (MKN) och uttrycks som status. Målet är att samtliga vattenförekomster i Sverige uppfyller MKN för god ekologisk, kemisk och kvantitativ status år 2021 eller år 2027. Vattenmyndigheterna i Sverige har fastställt förvaltningsplaner och åtgärdsprogram som redovisar vad myndigheter måste göra för att nå dessa mål.

Några av utmaningarna inom direktivet är att minska övergödning, förebygga översvämningar, skydda grundvattnet och återställa vandringsvägar för fisk och andra organismer.

Vattenfrågorna får allt större aktualitet i den fysiska planeringen. Flöden, kvalitet och naturvärden är egenskaper hos vattnet som är betydelsefulla. Eftersom 80–90 procent av vattnet i ytvattendragen kommer från grundvatten som rinner till, är det viktigt att tillräckliga ytor för infiltration finns. Fler hårdgjorda ytor leder till allt lägre torrväderflöden i stadens bäckar och åar. Det är nödvändigt att kraftigt minska belastningen av föroreningar på vårt yt- och grundvatten. Dagens stora anspråk på vattnet kräver att vi hushåller med vattentillgångarna.

Våtmarker är viktiga, dels för biologisk mångfald, dels som närsaltfällor som minskar belastningen av näringsämnen i våra vattendrag. Våtmarker kan också bidra till att reducera mängden bakterier, vilket är extra viktigt i Svartån för att förbättra badvattenkvaliteten.

STÄLLNINGSTAGANDEN

  • Yt- och grundvattentillgången ska skyddas och nyttjas i ett hållbart långsiktigt perspektiv.
  • Planläggningen ska medverka till att miljökvalitetsnormerna enligt vattendirektivet uppfylls.
  • Svartån är en viktig resurs för Örebro för dricksvattenförsörjning, turism, bad, fiske och annan rekreation. Dessa värden ska värnas och stärkas.
  • Örebro kommun ska verka för att minska antalet vandringshinder för till exempel fisk i kommunens vattendrag. Det kan handla om att skapa passager vid dammar och strömbord. Detta måste ske med hänsyn till kulturmiljövärden.
  • Mindre delar av de mycket stora våtmarksarealerna som före Hjälmarens sjösänkning präglade slätten, bör återskapas eller nyskapas för att minska översvämningsrisken nedströms. Arbetet prioriteras på platser där man även kan få minskat näringsläckage, genom att vattnets flöde bromsas och näringsämnena tas omhand lokalt. Några exempel på platser visas i kartan.
  • Rullstensåsar och isälvsavlagringar håller goda grundvattentillgångar och är därmed viktiga för vår dricksvattenförsörjning. Många har exploaterats hårt som grustäkter eller tagits i anspråk för vägar eller verksamhetsområden. Exploatering av åsar ska undvikas, och vid eventuell exploatering ska stor varsamhet iakttas.
  • Örebro kommun verkar för att åkermark i anslutning till ytvatten med övergödningsproblem kantas av oplöjd buffertzon, där en sådan zon fyller en funktion. Även vid skyddsdikning och avverkning av skog bör kantzoner lämnas mot alla sjöar, vattendrag och våtmarker för att fånga upp läckage av näringsämnen och sediment.
  • Kommunen ska ha en aktiv roll i samarbetsprojekt med jordbrukare, intresseorganisationer och myndigheter som syftar till att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark.
  • Vid exploatering av större nya områden nära vattendrag, ska utrymme i planen avsättas för att möjliggöra ekosystemtjänster.

Se även avsnitten Vatten- och avloppsförsörjning.

Läs mer om hur Örebro kommun jobbar med vattenanknutna frågor så som dricksvatten, föroreningar, yt- och grundvatten m.m. i Vattenplanen.

Senast uppdaterad: 3 november 2017

Publicerad: 9 december 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Översiktsplan

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 7-17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl.10-17

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se